Användning av vegetabiliska oljor för att sänka kolesterolet kan inte förbättra livslängden

Gör det längre liv att byta ut allt mättat fett mot omättat fett?

En ny studie tyder på att svaret kan vara nej.

Ät mindre mättat fett för att få en bättre hjärthälsa: det är den konventionella visdomen som bygger på årtionden av vetenskapliga studier. Konsumenter har fått rådet att byta ut mättade (animaliska) fetter – som finns i livsmedel som helmjölk, ost, smör och feta styckningsdelar av nöt- och griskött – mot omättade vegetabiliska oljor.

Den nya rapporten, som analyserade 40-åriga data från Minnesota Coronary Experiment, fann inget samband mellan lägre kolesterolnivåer och längre livslängd, vilket tyder på att det inte räcker med att minska mängden mättat fett i kosten för att minska risken för död i hjärtsjukdomar.

En grupp på mer än 9 000 personer delades in i två grupper; den ena gruppen bytte ut det mättade fettet i kosten mot omättade vegetabiliska fetter i form av majsolja och majsoljemargarin, och den andra gruppen fortsatte med sitt normala dagliga intag av mättat fett.

Men även om kosten rik på vegetabilisk olja sänkte kolesterolnivåerna under den 4-5-åriga studieperioden, jämfört med en kontrollgrupp (som fortsatte att äta mättat fett dagligen), fann forskarna ingen förändring av dödligheten i hjärtrelaterade sjukdomar.

Den ursprungliga MCE-studien genomfördes mellan 1968 och 1973 på sju olika långvårdsinrättningar. Forskare från National Institutes of Health och University of North Carolina erhöll data från 2 355 av dessa deltagare – information som tydligen inte hade analyserats – och upptäckte att det inte skyddade mot hjärtsjukdomar att avstå från mättade fetter.

Det är oklart om majsoljan eller majsoljemargarinet som deltagarna konsumerade innehöll transfetter som täppte till artärerna eller hydrerade vegetabiliska oljor som numera förknippas med hjärtsjukdomar eller om patienterna hade en historia av hjärtsjukdomar eller genetisk risk. Allt man vet är att deltagarna hade normala kolesterolnivåer och normalt blodtryck.

Men även när deras kolesterolnivåer sänktes genom bytet från mättade fetter fanns det ingen fördel för livslängden. Faktum är att studien visade att ju lägre kolesterolhalten var, desto större var risken för död. Men det är ett missvisande samband eftersom en rad olika sjukdomar också kan orsaka kolesterolsänkningar, vilket inte har något samband med kosten.

“Det viktiga här är att vi förstår vad vi vet och vad vi inte vet, och den konventionella visdomen, bevisen för att mättat fett och kolesterol i kosten är de viktigaste drivkrafterna för hjärtsjukdomar stöds inte av studien”, säger kardiologen dr. Steve Nissen, ordförande för kardiovaskulärmedicin vid Cleveland Clinic.

Samtidigt som den här studien tyder på att kolesterolnivåerna i sig inte är förknippade med livslängd är det viktigt att betona att många studier visar på fördelarna med statinläkemedel för att sänka kolesterolhalten i blodet, som i hög grad är förknippade med en minskad risk för dödsfall. Huruvida statiner har ytterligare egenskaper för att minska risken, utöver att sänka serumkolesterolet, är fortfarande under utredning.

Hur översätts detta till vad vi äter varje dag?

De nuvarande världsomspännande riktlinjerna förblir desamma och är modellerade efter medelhavsmatlagning: en mängd olika frukter, grönsaker, fullkornsprodukter och fisk.

Mättade fetter kan förbli en del av en hälsosam kost, i begränsade mängder – men det finns två enkla sätt att hjälpa till:

  • Mättade fetter bör utgöra 10 procent av det totala kaloriintaget dagligen. För en person som äter 2 000 kalorier är det ungefär 200 kalorier eller 20 gram mättat fett
  • 1/3 av det totala fett som konsumeras dagligen fördelas för mättat fett; om man konsumerar 60 gram fett dagligen bör inte mer än 20 gram komma från mättat fett.

Men även om studien har många begränsningar eftersom den inte tar hänsyn till genetiska faktorer eller livsstilsfaktorer som visat sig vara viktiga för både risken för hjärtsjukdomar och livslängd, tyder den på att kolesterolnivåerna i blodet bara är en faktor.

Madelyn Fernstrom, Ph.D. är redaktör för hälsa och näring på NBC News. Följ henne på Twitter @drfernstrom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.