Margarin är en molekyl från plast, det utvecklades ursprungligen som djurfoder och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar – detta är bara några av de många påståenden som görs om margarin.

Vi undersöker bevisen för vart och ett av dessa påståenden med hjälp av expertråd från specialisten på oljor och fetter, Dr Laurence Eyres, ordförande för Oils and Fats Specialist Group, en avdelning inom New Zealand Institute of Chemistry. Eyres har arbetat inom livsmedelsindustrin för både smör- och margarintillverkare och är pensionerad styrelseledamot i Food Standards Australia New Zealand.

Margarin uppfanns 1869 av fransmannen Hippolyte Mège-Mouriès som svar på en tävling som sponsrades av kejsar Napoleon III, som ville ha ett billigt och välsmakande substitut för smör som skulle kunna förvaras bra på fartyg.

Mör var dyrt och det var ont om smör på den tiden. Mège-Mouriès vann kejsarens tävling med sitt margarin, som blev en stor succé i Frankrike.

Populäriteten spred sig så småningom över Europa och hela västvärlden.

Ett meningslöst påstående, enligt Eyres.

“Det är som att säga att metanol liknar etanol, när vi vet att etanol kan konsumeras säkert i alkoholhaltiga drycker men att intag av metanol orsakar blindhet och död”, säger Eyres.

“Det är nonsens.”

Många organiska föreningar, som till exempel fetter, bildas av kol, väte och syre. Och många har liknande konstruktioner.

Nu är ändå en skillnad på en molekyl väsentlig i vetenskapliga termer.

Margarin tillverkades ursprungligen genom hydrering av vegetabiliska oljor (man tillsätter väte till de vegetabiliska oljorna för att stelna dem), en process som gav upphov till betydande mängder transfettsyror.

Vetenskapsmännen upptäckte då att transfettsyror ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är en god idé att begränsa intaget av både transfetter och mättade fetter. Tekniken för margarintillverkning har dock förändrats avsevärt sedan dess; australiensiska tillverkare tog bort transfetter för cirka 15 år sedan, säger Eyres.

Margarin och bredbara pålägg tillverkas nu genom interesterifiering och blandning med omättade flytande oljor. Följaktligen innehåller de flesta vegetabiliska oljebaserade margariner nästan inga transfettsyror och relativt låga halter av mättade fetter.

Det är dessutom så att de flesta av de produkter som vi numera kallar margarin i själva verket är ett bredbart pålägg, säger Eyres.

Enligt lagen måste margarin bestå av 80 % fett, medan produkter som innehåller mindre fett än så kallas för bredbara pålägg. De flesta produkter i snabbköpet innehåller ungefär 65 % fett, säger Eyres.

“Jag kan inte minnas när jag senast såg ett margarin i snabbköpet, de är alla bredbara produkter.”

Bredbara produkter kan innehålla kolesterolsänkande blandningar av omättade oljor och växtsterolestrar.

Inte sant, enligt Eyres.

Margarin är mikrobiologiskt stabilare och bryts inte ner lika snabbt som smör eftersom det inte innehåller mjölk, säger han.

Mjölk är en källa till protein som mikroorganismer trivs i. Därför kommer smör, som innehåller protein, att sönderfalla snabbare än margarin vid rumstemperatur.

Eyres hänvisar till Heart Foundations råd om smör, som finns på dess webbplats, för att få en välbalanserad syn på användningen av smör jämfört med margarin.

H Heart Foundation konstaterar att “även om det inte borde vara något problem för de flesta att använda små mängder smör då och då, så är det klart och tydligt bevisat att det finns mycket hälsosammare fetter för vårt hjärta. Det är bättre för våra hjärtan att ersätta mättade fetter med omättade fetter.

“Att göra ett enkelt byte från smör till margarin är ett sätt att göra detta.”

Denna historia publicerades först på Noted.