Courage är en allmänt beundrad egenskap. Den har hyllats i alla kulturer i världen, i alla tider. Det är en av maskulinitetens fyra “taktiska dygder”. Och den tjänar inte bara som grund för maskulin excellens, utan för alla typer av den, för som Winston Churchill konstaterade: “Mod anses med rätta vara den första av de mänskliga egenskaperna … eftersom det är den egenskap som garanterar alla andra.”

Vi tänker ofta på mod i termer av fysiskt mod – att riskera liv och lem för att rädda ett barn från en brinnande byggnad – men vi använder oss också av denna egenskap i moraliska och sociala situationer. Vi behöver mod för att prata med nya människor, stå upp för våra övertygelser, starta ett företag, byta karriär, flytta till en ny plats eller uttrycka avvikande åsikter i en kyrka, en klubb eller ett affärsmöte. Det är en egenskap som vi använder i alla situationer, stora eller små, där det finns minsta lilla rädsla och risk, och dessa dyker upp nästan varje dag.

Skickligt nog är det alltså så att mod inte är något som man bara föds med eller inte. Det är en egenskap som man medvetet kan utveckla. Som Robert Biswas-Diener uttrycker det i The Courage Quotient: “Mod är en vana, det är en övning och det är en färdighet som man kan lära sig.”

I dag ska vi visa dig hur.

Hur man blir modigare

Det har ofta sagts att mod inte är frånvaron av rädsla, utan förmågan att känna rädsla, men agera ändå.

Rädsla i sig själv är inget dåligt. Den varnar dig ibland för legitima hot och förbereder dig fysiologiskt för att vara redo och alert för vad som än kommer härnäst. Som Biswas-Diener uttrycker det: “Själva upplevelsen av rädsla är en signal om att en handlingsmöjlighet öppnar sig och att ett val måste göras … Rädsla är det första steget mot mod. Den kan vara den katapult som kastar oss framåt till heroiska handlingar, både stora och små.” Rädsla väcker oss till liv för att en möjlighet har kommit.

Rädslan blir ett problem först när den inte står i proportion till den faktiska risken och/eller när den hindrar dig från att göra något som är rätt eller som kommer att vara till din fördel.

Samtidigt som det är sant att mod inte är frånvaron av rädsla, är din förmåga att handla när den är närvarande i hög grad beroende av din förmåga att undertrycka och kontrollera denna känsla. Ju lägre och mindre förlamande din rädsla är, desto bättre kan du ta dig igenom den för att agera.

Modigets skicklighet består alltså till stor del i att utveckla din förmåga att hantera din rädsla.

Här är några beprövade och forskningsstödda sätt att göra det på:

Gör rekognosceringsinsatser för att avlägsna aspekter av det okända.

Jo mindre vi vet om något, desto mer blåser vi upp vår riskbedömning av det. Osäkerhet föder rädsla.

För att minska osäkerheten, och därmed minska dina nerver, gör så mycket spaning som möjligt om en händelse/situation som du kommer att gå in i. Samla in så mycket information som möjligt. Gör en provkörning.

Om du till exempel har en jobbintervju på gång, kör över till platsen där den kommer att hållas dagen innan, så att du vet hur du ska ta dig dit, hur lång tid körningen kommer att ta och var du ska parkera. Gör lite efterforskningar om företaget och om intervjuaren också, om det är möjligt. Ta reda på hur de nuvarande anställda klär sig (titta på när de lämnar kontoret i slutet av dagen om det behövs), så att du kan bedöma hur du ska klä dig själv.

Och om du är nervös inför ett offentligt tal som du ska hålla snart, besök klassrummet eller auditoriet där du ska hålla talet i förväg. Stå på scenen för att föreställa dig hur det kommer att vara att hålla ditt tal.

Saker blir mindre skrämmande ju mer du vet vad du kan förvänta dig.

Använd avslappningstekniker.

En liten rädsla förstärker dig. För mycket stänger av dig. Använd olika avslappningstekniker för att minska din rädsla till hanterbara nivåer och hålla din fysiologiska reaktion i schack. Dessa kan inkludera att spänna och slappna av alla delar av din kropp, “taktisk andning” och meditation.

Förbered dig.

Du har troligen hört talas om “åskådareffekten”; det väldokumenterade fenomenet där det är mindre troligt att människor är mindre benägna att ge hjälp eller ta itu med ett missförhållande när de är i en folkmassa, än när de är ensamma. Forskning har visat att en del av orsaken till denna effekt är att folk tror att någon annan kommer att gå in och hjälpa till – någon som är mer kvalificerad än de själva att göra det. Människor kanske vill hjälpa till, men vet inte hur. Omvänt, och inte så överraskande, visar forskningen också att åskådare som känner sig kompetenta är mer benägna att hjälpa andra.

Med tanke på de många olika scenarier som innebär risker och faror lönar det sig att utveckla ett brett spektrum av färdigheter, från självförsvar och första hjälpen till reparationer av bilar och förmågan att tala ett främmande språk. Ju högre grad av savoir-faire – kunskapen om vad man ska göra i varje situation – desto modigare är du.

Buddy up.

Tyvärr är kraften i att befinna sig i ett gruppsammanhang vanligen tänkt på ett negativt sätt – människor som använder folkmassans anonymitet för att gömma sig eller ge efter för sina värsta impulser – men det fungerar också tvärtom; närvaron av vänner och familj kan öka din vilja att handla i positiva riktningar.

De älskade ger ansvarsskyldighet; om du berättar för dem att du ska göra något kommer rädslan för skam att sporra dig att hålla ditt ord.

Närvaron av familj och vänner kan också förmedla en källa till tröst och självförtroende som dämpar rädslan. Detta gäller om de bara är närvarande tillsammans med dig, och dubbelt så mycket om de är villiga att delta tillsammans med dig. Mycket mod vinns i dynamiken “Om du gör det, gör jag det också!”. Det finns mindre att frukta när man gör något tillsammans, med andra som står bakom en.

Förvisso visar forskning att ju mer sammanhållna medlemmarna i en grupp är – ju bättre vänner de är – desto mindre sannolikt är det att de hämmas av åskådareffekten och desto större är sannolikheten att de vidtar positiva åtgärder i en kritisk, farlig situation. Detta gäller särskilt för en grupp med enbart män. Kalla det “brödraskapseffekten”.

Bär en talisman.

Du kanske tycker att användningen av lyckoamuletter eller religiösa totem är irrationell, men om det är vetenskapligt bevisat att de ger dig mer självförtroende kan användningen av dem betraktas som allt annat än det. Forskning har faktiskt visat att lyckoamuletter effektivt förbättrar prestationen i både mentala och fysiska uppgifter. Det visar sig att det trots allt finns något i att idrottare tar på sig lyckokläder eller äter en rituell måltid före matcher.

För att utnyttja kraften i magiskt tänkande kan du bära eller ha med dig en speciell “totem” i situationer där du känner dig nervös. Det kan vara ett klädesplagg eller smycke (som farfars gamla klocka), en souvenir, ett minne, ett mynt eller ett foto. Allt som har särskild betydelse för dig och som får dig att känna dig lugnare och tryggare – allt som du tror har minsta chans att ge skyddande krafter, ge dig bra joo-joo eller helt enkelt ge dig lite pepp. Även om du inte är särskilt vidskeplig kan det ändå ge en extra känsla av trygghet och beslutsamhet.

Tänk mindre på dig själv.

Desto mer du tänker på dig själv, desto mer rädd blir du för att agera. Egocentrism rattar upp rädslan och får din prestation att sjunka. När du fokuserar på hur du gör och hur du känner dig, när du tror att alla tittar på dig, blir du självmedveten, och när du blir självmedveten blir du förlamad och obekväm.

Desto mer du flyttar ditt fokus utåt, desto modigare kommer du att känna dig.

Fokusera på andras känslor istället för dina egna. Istället för att tänka på hur du framstår för en ny person som du pratar med, tänk på hur hon mår. Har hon det trevligt? Vad kan du göra för att få henne att känna sig trygg?

I andra situationer kan du fokusera på ett uppdrag eller syfte, en känsla av service, i stället för på dina egna sårbarheter. Fördjupa dig i en sak som är större än du själv.

Motstånd är som starkast när du är modig för något.

Låna dig in i din roll.

Med anknytning till ovanstående punkt är ett effektivt sätt att bli mindre självmedveten ett sätt att tänka på de åtgärder du behöver vidta som att de växer fram ur den roll du har, och vad den rollen kräver när det gäller ditt ansvar och dina skyldigheter gentemot andra. Detta skapar ett mer opersonligt arbetssätt som kan frigöra dig till större djärvhet.

Reaktionen hos förståsigpåare, som springer mot faran i stället för bort från den, underlättas av att de vet att det är deras roll. I sådana situationer blir de mindre Tom, Dick eller Harry och mer brandman, polis, sjukvårdare; deras identitet blir mindre personlig och handlar mer om det jobb de har att göra.

En pappa som känner sig lite skrämd av att stå upp mot sitt barns rektor kan känna sig mer uppmuntrad genom att komma ihåg att han är familjens patriark, med uppgift att skydda sina barn. En kille som ofta känner sig blyg som festgäst kan faktiskt komma ut ur sitt skal mer som festvärd, som har en specifik roll och klart avgränsade uppgifter att sköta. En arbetsledare som tror att hans uppgift är att ta hand om sina underordnade kan känna sig stärkt att stå upp för dem mot ett orättvist påbud från de högre cheferna.

Öva 20 sekunders vansinnigt mod.

I filmen Vi köpte ett zoo säger Matt Damons rollfigur till sin son, som kämpar för att dela med sig av sina känslor till en tjej som han tycker om: “Vet du vad, ibland är det enda man behöver tjugo sekunders vansinnigt mod. Bara bokstavligen tjugo sekunder av pinsamt mod. Och jag lovar dig att det kommer att leda till något fantastiskt.”

Rädslan kan verka överväldigande om du tror att du kommer att behöva uppleva den i flera dagar eller timmar. Men alla kan möta sin rädsla i bara 20 sekunder. Eller till och med mindre. Ofta behöver man bara vidta en enkel åtgärd, slå ner den första dominobrickan, och det sätter hela förloppet i rörelse. Tärningen är kastad! Du tvingar dig själv, du bränner bron bakom dig, du har inget annat val än att engagera dig i det som följer härnäst.

Allt du behöver är ett enda ögonblick av vansinnigt mod för att trycka på skicka på ett sms där du ber om ursäkt till en gammal vän, eller för att ringa ett nummer för att fråga en kontaktperson om en jobbmöjlighet eller för att bekänna dina känslor för en långvarig förälskelse.

Och det kan bokstavligen vara allt som krävs för att förändra hela konturen av ditt liv.

Gör något skrämmande en gång i veckan.

Courage kan väl ses som en muskel som behöver regelbunden träning för att hållas stark. Du kan inte förvänta dig att aldrig träna ditt mod och sedan på något sätt kunna kalla på det i en nödsituation. Den måste hållas “i form” genom små val, för att du ska kunna använda den i samband med stora val.

Du kan hålla ditt mod starkt genom att utmana dig själv att göra en liten sak varje vecka som kräver lite rädsla och risk – allt som gör dig lite nervös. Det kan handla om att äta på en restaurang som skrämmer dig (t.ex. ett mycket autentiskt kinesiskt ställe där du inte är bekant med rätterna och de anställda inte talar mycket engelska), att prata med en främling, att förhandla om priset på något (till och med på ditt morgonkaffe), att besöka en gudstjänstlokal som du aldrig har varit på tidigare, att bjuda över folk på middag osv.

Se hur många på varandra följande veckor av denna “modighetsutmaning” du kan få ihop, och när en verkligt skrämmande situation kommer att ställas på dig längre fram kommer du att märka att du har förmågan att möta den med ett modigare hjärta.