Fonetik är en gren av lingvistiken som fokuserar på produktion och klassificering av världens språkljud. Vid talproduktion tittar man på samspelet mellan olika röstorgan, till exempel läppar, tunga och tänder, för att producera särskilda ljud. Med klassificering av tal fokuserar vi på sortering av språkljud i kategorier som kan ses i det som kallas det internationella fonetiska alfabetet (IPA). IPA är ett ramverk som använder en enda symbol för att beskriva varje distinkt ljud i språket och finns i ordböcker och läroböcker över hela världen. Till exempel har substantivet “fisk” fyra bokstäver, men IPA presenterar detta som tre ljud: f i ʃ, där “ʃ” står för ljudet “sh”.
Fonetik som en tvärvetenskaplig vetenskap har många tillämpningar. Bland annat används den vid kriminaltekniska undersökningar när man försöker ta reda på vems röst som ligger bakom en inspelning. En annan användning är dess roll i språkundervisning och språkinlärning, antingen när man lär sig ett förstaspråk eller när man försöker lära sig ett främmande språk. Denna del av webbplatsen kommer att titta på några av fonetikens grenar samt transkription av tal och lite historia bakom fonetiken.
Fonetik vs. fonologi – de viktigaste skillnaderna
Fonetiken tittar på den fysiska produktionen av ljud, med fokus på vilka röstorgan som interagerar med varandra och hur nära dessa röstorgan ligger i förhållande till varandra. Fonetik tittar också på begreppet voicing, som förekommer på det muskelpar som finns i röstlådan, även känt som Adams äpple. Om stämbanden vibrerar skapar detta voicing och alla ljud som framställs på detta sätt kallas voicade ljud, till exempel “z”. Om stämbanden inte vibrerar leder detta inte till voicing och skapar ett röstlöst ljud, till exempel “s”. Du kan själv observera detta genom att placera två fingrar på din struphuvud och säga “z” och “s” upprepade gånger. Du bör känna vibrationer mot fingret när du säger “z” men inga vibrationer när du säger “s”.
Fonologi är dock mer förknippad med ljudens abstrakta egenskaper, eftersom den handlar om hur dessa kategorier lagras i sinnet. Fonetik beskriver också vissa egenskaper som gradienter såsom voicing där vi kan jämföra längden på voicing mellan två ljud. Till exempel är franskans röst längre än engelskans . Inom fonologin definieras dessa segment helt enkelt kategoriskt som stämda eller stumma, oavsett dessa subtila skillnader.