Taxonomisk klassificering, eller taxonomi, används för att identifiera alla levande varelser (djur, växter och andra organismer på jorden) och för att gruppera dem med besläktade arter.
De flesta av dessa grupper, och de organismer som ingår i dem, har vetenskapliga namn på latin eller grekiska. Namnen kan ha betydelser som har att göra med vissa egenskaper som organismerna i den gruppen delar, eller så återspeglar de ibland namnen på personer, t.ex. tidiga naturforskare och upptäcktsresande.
Organismerna i varje grupp har alla vissa egenskaper som är gemensamma med de andra organismerna i den gruppen. Om vi till exempel ser att ett djur klassificeras i underklassen Marsupialia vet vi att det är ett pungdjur, och därmed ett däggdjur som föder mycket små ungar som fäster sig vid en av moderns spenar och utvecklas i allmänhet i en säker påse.
Alla levande varelser är indelade i sju huvudgrupper, som kallas kungadömen. Var och en av de sju kungadömena delas sedan in i flera mindre grupper som kallas fyla (plural av fylum) sedan delas dessa grupper in i ännu mindre grupper igen, och så vidare, var och en med färre arter. Detta innebär att ju längre ner i kedjan av grupper man kommer, desto fler grupper finns det men desto färre organismer finns det i varje grupp.
Alla djurarter på jorden klassificeras i riket Animalia.
| TAXONOMISK KLASSIFIKATION, eller TAXONOMI, FÖR KOALA. Vetenskapligt namn: Phascolarctos cinereus | |||
|---|---|---|---|
| RIKSOMRÅDE: | Animalia | Det är ett djur. Det finns många tusen arter av djur | (Säg: an-im-ay-lee-a) |
| FÄLLE: | Chordata | Den har en ryggmärg | (Säg: cor-dar-ta) |
| SUB-FÄLLE: | Vertebrata | Den har en ryggrad | (Säg: ver-teb-rar-ta) |
| KLASS: | Mammalia | Den har mjölkkörtlar för att mata sina ungar med mjölk och har päls. | (Säg: mam-ay-lee-a) |
| Subklass: | Marsupialia | Den föder omogna ungar som fäster vid en spene och utvecklas i en säker påse | (SAY: mar-soop-ee-ar-lee-a) |
| ORDNAR: | Diprotodontia | De andra & tredje fingrarna, eller tårna, på dess bakfötter är sammansvetsade, med undantag för klorna, och den har ett enda par snedtänder, eller vassa tänder, i underkäken | (Säg: die-pro-to-don-tee-a) |
| Underordning: | Vombatiformes | Det finns bara två familjer av dessa – koalor och wombats | (SAY: vom-bat-ee-for-mays) |
| FAMILJ: | Phascolarctidae | Koalan är den enda | (SAY: fas-co-lark-tid-ay) |
| GENUS: | Phascolarctos | (SAY: fas-co-lark-tos) | |
| SPECIES: | Cinereus | (SAY: sin-ear-ree-us) | |
| MEDELNAMN: | Koala | ||
| Underarter: | Och även om många forskare beskriver tre underarter av koalor, säger andra att det bara finns två. Det finns vissa gradvisa skillnader hos koalorna i deras utbredningsområde från norr till söder som sannolikt är anpassningar till temperaturskillnaderna i dessa områden. Här är de underarter som identifierats av vissa forskare: | ||
| Underart 1: | Phascolarctos cinereus adustus – utbredning i norra delen av landet eller Queensland | ||
| Underart 2: | Phascolarctos cinereus cinereus – Mellanliggande eller New South Wales distribution | ||
| Underart 3: | Phascolarctoscinereus victor – Södra eller Victorianska distributionen – omfattar även koalor i södra Australien. | ||
Underarter
Det råder delade meningar inom forskarvärlden om huruvida det finns två eller tre underarter (eller “raser”) av koalor, eller om det finns några underarter alls. För närvarande benämns i allmänhet två eller tre olika underarter: Phascolarctos cinereus adustus från norra Queensland, Phascolarctos cinereus cinereus från New South Wales och Phascolarctos cinereus victor från Victoria.
Taxonomisk klassificering av dessa tre underarter baseras på olika fysiska egenskaper. De viktigaste skillnaderna är att koalor i söder är ganska mycket större än de i norr och de har också tjockare, fluffigare, ofta mörkare och ibland brunaktig päls. De har sannolikt utvecklats eller anpassat sig på detta sätt eftersom vintrarna i söder är kallare än i norr. Koalorna däremellan faller någonstans mellan dessa två olika uppsättningar egenskaper. Utbredningen av de tre underarterna har ännu inte fastställts, men har avgränsats av delstatsgränserna.
Mer DNA-forskning visar att det inte finns några tydliga gränser för vad som hittills har betraktats som olika underarter, utan att det finns ett kontinuum från norr till söder. Det viktigaste är att koalor i hela Australien måste förvaltas på olika sätt, beroende på deras olika behov på platsen.
Betydelsen av det vetenskapliga namnet på koalan: Phascolarctos cinereus.
“Phacolarctos” kommer från två grekiska ord: “Phaskolos” betyder påse och “arktos” betyder björn. Cinereus betyder askfärgad (grå).
Vi vet att koalor inte är björnar, men när koalan fick sitt vetenskapliga namn (vid tiden för den europeiska bosättningen för mer än 200 år sedan) var det få människor utom de australiensiska ursprungsbefolkningen som någonsin hade sett ett djur med en påse – eller ett pungdjur. Vetenskapsmännen som gav koalan det vetenskapliga namn som vi känner den under i dag var från Europa och de närmaste däggdjur som de då kunde relatera koalan till var björnar.
Marsupialer
Marsupialer är också kända som metateriska däggdjur och är en av tre klassificeringar av däggdjur. De andra är monotremerna (det inhemska australiensiska näbbdjuret och ekidna är de enda medlemmarna i denna grupp) och de eutheriska, eller placentala, däggdjuren som alla andra däggdjur tillhör.
Den mest kända egenskapen hos marsupialer som skiljer dem från andra däggdjur är att de efter en mycket kort dräktighetsperiod föder omogna ungar som sedan utvecklas vidare i skyddet av moderns påse. Vissa arter har skyddande hudveck som kan vara permanenta, eller som i stället utvecklas först i början av reproduktionen.
Det finns drygt 270 arter av pungdjur. Ungefär 72 av dessa finns i Central- och Sydamerika, en – opossum – i Nordamerika och några få i Papua Nya Guinea. Omkring 200 pungdjursarter finns i Australien, vilket är det överlägset största antalet. Till de australiska pungdjuren hör wallabies, känguruer (inklusive trädkänguruer), pungråttor, tasmanska djävlar, bilbies, quolls, numbats, phascogales, quokkas och många andra, inklusive den utdöda tasmanska tigern (thylacine). Den närmaste släktingen till koalan är wombat.