av
Phil Barker

juli 2003

Vad är skuld? Vad är skam?

Skuld är en känsla som alla känner till. Den kan beskrivas som “ett stört samvete” eller “en känsla av skuld för brott”. Vi känner oss skyldiga när vi känner oss ansvariga för en handling som vi ångrar. Det finns flera olika typer av skuldkänslor. Människor kan känna sig skamliga, ovärdiga eller generade över handlingar som de är ansvariga för. I det här fallet talar vi om äkta skuld – eller skuld som är lämplig. Sann skuld är dock bara en form av skuld. Människor kan också känna sig skyldiga till händelser som de inte är ansvariga för. Denna falska skuld kan vara lika destruktiv, om inte mer destruktiv. Att känna skuld för händelser som ligger utanför vår kontroll är ofta improduktivt och skadligt.

Richard Rubenstein menar att den religiösa identiteten spelar en speciell roll både när det gäller att uttrycka konflikter och när det gäller att lösa dem.

Och även om skam är en känsla som är nära besläktad med skuld, är det viktigt att förstå skillnaderna. Skam kan definieras som “en smärtsam känsla som orsakas av medvetande om skuld, brist eller olämplighet”. Andra har gjort skillnad mellan de två genom att ange att “Vi känner oss skyldiga för det vi gör. Vi känner skam för vad vi är.” Skam är ofta en mycket starkare och djupare känsla än skuld. “Skam är när vi känner oss besvikna på något inom oss, vår grundläggande natur.” Både skam och skuld kan ha intensiva konsekvenser för vår uppfattning om oss själva och vårt beteende gentemot andra människor, särskilt i konfliktsituationer.

Reaktioner på skuld och skam

På grund av skillnaderna mellan skam och skuld (vem jag är jämfört med vad jag gjorde) reagerar människor olika på varje känsla. Skuld, eftersom den betonar vad någon gjorde fel, tenderar att framkalla mer konstruktiva reaktioner, särskilt reaktioner som syftar till att reparera den skada som uppstått. Skuld är knuten till uppfattningar om vad som är rätt och fel, moraliskt och omoraliskt. När vi bryter mot någon av dessa moraliska riktlinjer får det oss att känna oss skyldiga över våra handlingar och försöka rätta till det vi har gjort (se kognitiv dissonans). Som ett resultat av detta är skuld ett viktigt verktyg för att upprätthålla normer för rätt och fel hos individer och i samhället som helhet. Som sådan kan skuld ofta användas som ett verktyg för att övervinna konflikter.

Skam, å andra sidan, betonar vad som är fel med oss själva. Den har ett mycket mer inåtriktat fokus och leder därför till att de som skäms känner sig illa till mods om sig själva, snarare än bara om de handlingar som de har utfört. Resultatet blir ofta ett inåtvänt beteende – man undviker andra, gömmer sitt ansikte, drar sig undan från sociala situationer. Därför kan skam vara problematisk, eftersom den ofta är mindre konstruktiv än skuld. Faktum är att skam kan leda till tillbakadragande från sociala situationer och ett efterföljande defensivt, aggressivt och vedergällande beteende, vilket bara förvärrar konflikten i stället för att lindra den.

Skam kan också leda till andra typer av beteenden, av vilka många har en liten eller ingen konstruktiv roll. Människor hanterar skam på många olika sätt. Det är dock få som kommer åt den egentliga källan till känslan. Nedan följer en lista över vanliga beteenden som drivs av skam:

• Att attackera eller slå ut andra människor. I ett försök att känna sig bättre över sin skam slår människor ofta till mot andra i hopp om att de kommer att lyftas upp genom att sänka andra. Detta beteende kan ge kortsiktig lindring av skammen, men på lång sikt förstärks skammen bara – hos båda parter – och ingenting görs för att komma åt roten till problemet.
• Söka makt och perfektion. Andra försöker övervinna sin skam genom att förhindra möjligheten till framtida skam. Ett sätt att göra detta är att sträva efter perfektion — en process som oundvikligen misslyckas och orsakar fler problem. Ett annat sätt för människor att hantera detta är att söka makt, vilket får dem att känna sig mer värdefulla.
• Avskeda skulden. Genom att skylla våra fel eller problem på andra kan vi undvika skuld och skam. Men i likhet med de tidigare svaren misslyckas man genom att göra detta med att komma åt de centrala problemen, vilket leder till att man inte uppnår sitt syfte.
• Var överdrivet snäll eller självuppoffrande. Människor kompenserar ibland för känslor av skam eller ovärdighet genom att försöka vara exceptionellt trevliga mot andra. Genom att behaga alla andra hoppas vi kunna bevisa vårt värde. Detta innebär dock oundvikligen att vi döljer våra verkliga känslor, vilket återigen är självdestruktivt.
• Trångdragning. Genom att dra oss tillbaka från den verkliga världen kan vi i huvudsak döva oss själva för känslorna av skuld och skam så att vi inte längre blir upprörda av den här typen av saker. Återigen har ingenting gjorts för att ta itu med problemets kärnfrågor.

Alla dessa åtgärder kan ge tillfällig lindring, men de långsiktiga effekterna är ofta negativa, och resultatet är att skuld eller skam förs vidare till andra.

Skulds och skammens roll i konflikter

Som illustrerats tidigare kan skuld och skam spela viktiga roller både när det gäller att skapa och lindra konflikter. I synnerhet kan skam vara en viktig faktor i utvecklingen av konflikter. Skamens natur och de resulterande tendenserna att dra sig undan och slå ut defensivt kan leda till en upptrappning av en redan spänd situation. Detta kan leda till en konfliktcykel: när den ena parten slår ut mot den andra ser båda parter sig själva mindre positivt, vilket ökar skammen runtomkring. Detta leder i sin tur till fortsatt aggressivt beteende. Ta till exempel en situation med etnisk konflikt, särskilt när medlemmarna på den ena sidan har behandlats som mindre värda människor på grund av sin etniska identitet. Den resulterande skammen över vilka de är leder till vedergällningsbeteende och aggressiva handlingar. I en skilsmässosituation där en eller båda parter har skämts av olika skäl kan de resulterande reaktionerna bara förstärka de negativa aspekterna av vad som redan är en obehaglig upplevelse.

Och även om skam ofta leder till negativt beteende kan skuldkänslor leda till positiva och konstruktiva förändringar i människors sätt att agera. Guy Burgess hänvisar till “skuldmobilisering”, dvs. att tvinga människor att inse motsättningarna mellan vad de säger och vad de gör. Martin Luther King och andra icke-våldsamma medborgarrättsledare mobiliserade de vitas skuld, när de klargjorde diskrepansen mellan vita amerikaners djupt rotade tro på frihet och jämlikhet och det sätt på vilket afroamerikaner behandlades i det här landet. När den kollektiva skulden blev tillräckligt stark blev rasåtskillnad olaglig i USA, och åtgärder, såsom positiv särbehandling, genomfördes för att försöka gottgöra.

Att använda skuld som ett verktyg för påverkan kan vara till stor hjälp, men måste användas med försiktighet. Skuld kan användas för att påverka människor att göra både gott och ont – positivt och negativt. Som med alla verktyg är det viktigt att det används på ett lämpligt och ansvarsfullt sätt.

Skuld är också användbart för att förebygga konflikter från början. Vi har alla en moralisk kod, eller en uppfattning om vad vi tycker är rätt och fel. När vi överväger att göra något som står i strid med denna moralkodex kommer vår skuld ofta att slå in och hindra oss från att göra det innan vi överhuvudtaget agerar. Som Baumeister, Stillwell och Heatherton påpekar “bidrar skuld direkt till goda relationer genom att främja beteenden som gynnar relationerna…”. Vi behandlar människor i enlighet med våra moralkoder eftersom vi inte vill känna oss skyldiga.

För att skuld ska kunna spela en roll i konfliktlösning och konfliktförebyggande måste dock en individ se vissa handlingar som viktiga. Med andra ord, för att skuld ska kunna förhindra konfliktframkallande beteende måste människor se sitt beteende som fel och som betydelsefullt. Till exempel kommer en person som kör 65 miles i timmen i en 50 miles i timmen-zon endast att känna sig skyldig till det om han eller hon anser att hastighetsöverträdelse är en viktig handling. Samma sak gäller för etniska konflikter eller äktenskapliga relationer. För att förhindra etnisk rensning måste människor betrakta denna handling som viktig att undvika. Annars kommer skuld inte att vara en viktig faktor.

Vad individer kan göra

Både skuld och skam är viktiga sociala faktorer. Som sådana är båda i sig knutna till sociala situationer. Våra idéer om skuld och skam (vad som är rätt och fel) kommer från sociala situationer – utbildning, familj, arbete osv. Därför är det viktigt att pedagoger, föräldrar, vänner och familj arbetar för att se till att deras omgivning (särskilt barn) har en känsla av självkänsla. Genom att visa människor empati och omtanke visar vi att om man gör något fel behöver det inte nödvändigtvis återspegla sig på personen som helhet. Genom att skilja mellan handlingen och aktören kan vi bidra till att förebygga skam och dess negativa konnotationer, samtidigt som vi vid behov uppmuntrar en sund känsla för rätt, fel och skuld.

Bales, Norman. “Att hantera skam och skuld”. http://fbg-church.org/articles/guilt.htm

Tillgänglig på: http://www.webster.com

Finns på: www.webster.com

Bales, Norman. “Att hantera skam och skuld”. http://fbg-church.org/articles/guilt.htm

Tillgänglig på: http://mentalhelp.net/psyhelp/chap6/chap6i.htm.

Tangney — 120

Finns på: http://www.mentalhelp.net/psyhelp/chap6/chap6i.htm.

Se även uppsatsen om förödmjukelse, som är nära besläktad med skam, men som orsakas av externa källor och är en vanlig orsak och effekt av djupt rotade identitetskonflikter.

Personlig konversation, 20 juli 2003.

Använd följande för att citera denna artikel:
Barker, Phil. “Skuld och skam”. Beyond Intractability. Eds. Guy Burgess och Heidi Burgess. Conflict Information Consortium, University of Colorado, Boulder. Publicerat: Juli 2003 <http://www.beyondintractability.org/essay/guilt-shame>.