Biblioteksvetenskap, principer och metoder för biblioteksverksamhet och biblioteksförvaltning samt studier av dessa. Bibliotek har funnits sedan urminnes tider, men det var först under andra hälften av 1800-talet som biblioteksvetenskap uppstod som ett separat studieområde. I samband med kunskapsexplosionen på 1900-talet kom den gradvis att ingå i det mer allmänna området informationsvetenskap (se nedan).
Under andra halvan av 1800-talet hade västvärldens länder upplevt en sådan spridning av böcker av alla slag att karaktären av bibliotekariens arbete förändrades radikalt; att vara påläst var inte längre ett tillräckligt kännetecken för tjänsten. Bibliotekarien behövde något sätt att enkelt och snabbt identifiera sig samt starka organisatoriska och administrativa färdigheter, och behovet av specialiserad utbildning blev snart uppenbart. En av de tidigaste pionjärerna inom biblioteksutbildning i USA var Melvil Dewey (q.v.), som inrättade det första utbildningsprogrammet för bibliotekarier 1887. Dessa utbildningsprogram i USA utvecklades till graduerade program i biblioteksutbildning ackrediterade av American Library Association (ALA; grundad 1876).
Under 1900-talet förändrade framstegen i metoderna för att samla in, organisera och hämta information bibliotekens inriktning, vilket gjorde det möjligt för en stor mängd olika institutioner och organisationer, liksom för enskilda personer, att göra egna sökningar efter information utan att ett bibliotek eller en biblioteksanställd behöver vara inblandad. Som ett resultat av detta började universiteten erbjuda kombinerade forskarutbildningar i biblioteksvetenskap och informationsvetenskap. Dessa program ger vanligtvis en magisterexamen och kan ge mer avancerade examina, inklusive doktorsexamen. Detaljer om antagning och kurskrav varierar från skola till skola. I Förenta staterna och Kanada säkerställs fortfarande genom ackreditering av ALA att de forskarutbildade programmen i biblioteks- och informationsvetenskap är lämpliga för att förbereda studenterna för att bli yrkesverksamma bibliotekarier. Allt oftare finner sig dock de utexaminerade studenterna från dessa program kvalificerade för en mängd olika yrkespositioner inom andra delar av informationsindustrin.
I många länder främjas främjandet av bibliotekarier och bibliotekssystem av nationella och regionala biblioteksföreningar. Den Chicagobaserade ALA, till exempel, har förutom sitt främjande av biblioteksservice och biblioteksarbete ett omfattande publiceringsprogram och håller årliga nationella konferenser. Professionella sammanslutningar av liknande slag finns över hela världen.