Chandrika Bandaranaike Kumaratunga, (född 29 juni 1945 i Colombo, Ceylon ), medlem av en framstående politisk familj i Sri Lanka, som var den första kvinnan som var landets president (1994-2005).

Chandrika Bandaranaike var dotter till två tidigare premiärministrar. Hennes far var S.W.R.D. Bandaranaike, grundare av det socialistiska Sri Lanka Freedom Party och premiärminister från 1956 till sitt mord 1959. Hennes mor var Sirimavo Bandaranaike, som tog kontroll över partiet efter hans död och som var premiärminister 1960-1965 och 1970-1977. Deras dotter utbildades vid universiteten i Paris och London, där hon studerade statsvetenskap, ekonomi, juridik och journalistik. Hon vände sig till politiken 1984 och hjälpte tillsammans med sin make Vijaya Kumaratunga, en före detta skådespelare, till att grunda Sri Lanka People’s Party. När hennes make mördades 1988 bildade hon United Socialist Alliance. Efter en period i London återvände hon till Sri Lanka i början av 1990-talet och bildade 1993 vänsterkoalitionen People’s Alliance.

I valet som hölls den 16 augusti 1994 fick People’s Alliance flest platser i parlamentet och den 19 augusti blev Kumaratunga premiärminister. Hon vann sedan en jordskredsseger i presidentvalet som hölls den 9 november då hon besegrade Srima Dissanayake, änka till United National Party (UNP) kandidaten Gamini Dissanayake, som hade mördats två veckor tidigare. Den 14 november utsåg hon sin mor till premiärminister. År 1995 föreslog hon ändringar i konstitutionen som skulle göra Sri Lanka till en federal stat, där distrikten, inklusive de där tamilerna var i majoritet, skulle ha lokalt självstyre. Trots detta fortsatte våldet från tamilska separatister med oförminskad styrka och möttes av regeringens repressalier.

Våldet eskalerade under omvalskampanjen 1999, riktat mot både den singalesiska majoritetsbefolkningen och politiska personer. Kumaratunga skadades av en bomb i ett mordförsök vid ett valmöte, en av två attacker som skylldes på de tamilska tigrarna (Liberation Tigers of Tamil Eelam) och där mer än 30 personer dödades. Hon blev omvald till en andra sexårig presidentperiod i december 1999 och lovade att fortsätta trycket mot terroristrebellerna samtidigt som hon sökte en kompromiss med moderata tamilska element. Striderna fortsatte och i början av 2000-talet hade mer än 60 000 människor dödats.

År 2001 blev Kumaratungas motståndare, Ranil Wickremesinghe, premiärminister efter att UNP vunnit parlamentsvalet, och de två politikerna drabbade ofta samman. Hon motsatte sig offentligt hans fredsansträngningar och hävdade att rebellerna hade fått för många eftergifter. Maktkampen ledde till att Kumaratunga utlyste nyval 2004, och UNP besegrades; Wickremesinghe ersattes som premiärminister av den hökaktige Mahinda Rajapakse. Senare samma år stod Kumaratunga inför ytterligare omvälvningar efter att Sri Lanka ödelades av en massiv tsunami. Hon fick inte ställa upp för en tredje mandatperiod och lämnade sitt ämbete 2005 och efterträddes av Rajapakse.