av John Oró, MD
En kort titt på neuroanatomi
Hjärnan är innesluten och skyddad av en rundad skalle gjord av styva ben. Skallens botten innehåller flera öppningar som kallas foramen genom vilka nerver och blodkärl passerar. Skallens insida, som kallas det intrakraniella utrymmet, är delvis uppdelad i två avdelningar genom en tältliknande struktur som kallas tentorium. Den stora avdelningen ovanför tentorium kallas den supratentoriella avdelningen och avdelningen under tentorium kallas den infratentoriella avdelningen. (Supra betyder ovanför och infra betyder nedanför.) De flesta läkare kallar det infratentoriella facket för den bakre fossa.
Det supratentoriella facket innehåller de två halvorna av storhjärnan som kallas cerebrala hemisfärer. Hemisfärerna samlas i ett djupt centralt område som kallas diencephalon. Genom en öppning framför tentorium ansluter diencefalonet till hjärnstammen. På baksidan av hjärnstammen sitter lillhjärnan. Hjärnstammen fortsätter genom en öppning i botten av skallen, kallad foramen magnum, och ansluter till ryggmärgen. Ryggmärgen löper i ryggmärgskanalen.
Det finns fyra hålrum fyllda med ryggmärgsvätska i hjärnan som kallas ventriklar. Två stora C-formade ventriklar, som kallas laterala ventriklar, ligger inom hjärnhalvorna och är förbundna genom två små tunnlar (Monros foramen) med den tredje ventrikeln. Från den tredje ventrikeln rinner ryggmärgsvätskan genom en liten tunnel som kallas Sylvius akvedukt till den fjärde ventrikeln som ligger mellan hjärnstammen och lillhjärnan. Ryggmärgsvätskan rinner ut ur den fjärde ventrikeln genom tre öppningar: två öppningar på sidan av den fjärde ventrikeln som kallas Luschkaforamen och en på botten av den fjärde ventrikeln som kallas Magendieforamen. Från dessa tre foramina strömmar ryggmärgsvätskan ut ur ventrikelsystemet till hjärnans yta samt ner genom ryggmärgskanalen och upp igen. Ryggmärgsvätskan bildas av en tuva av kärlvävnad som kallas plexus choroidus och som finns i varje ventrikel. Med varje hjärtslag filtreras blodet som passerar i plexus choroidus för att skapa en klar färglös vätska som ser ut som vatten och som kallas cerebral spinalvätska eller CSF (cerebral spinal fluid). Ryggmärgsvätskan rinner ner genom ventriklarna, lämnar den genom de tre öppningarna i den fjärde ventrikeln och rinner runt hjärnan och ryggmärgen. Ryggmärgsvätskan tas upp igen i kärlsystemet genom en stor ven som ligger högst upp i hjärnan och som kallas sagittalsinus. Genom särskilda förbindelser som kallas arachnoidgranulationer rinner ryggmärgsvätskan ut i sinus sagittalis. Här blir den en del av blodet som rinner genom jugularvenerna till hjärtat. Med varje hjärtslag skapas en liten mängd ryggmärgsvätska i ventriklarna samtidigt som en liten mängd tas upp av venerna, vilket håller systemet i balans.