Brasiliens tillverkningssektor är den tredje största i Amerika. Sektorn började i många verkstäder på 1800-talet, främst i landets sydöstra region. Verkstäderna ägnade sig åt smältning av järn och metaller, tillverkning av bland annat silke, ull, tvål, täljljus, spinning och vävning och de använde sig av såväl fria arbetare som slavar. Alves Branco-tariffen underlättade utvecklingen av den nationella industrin genom kapitalinvesteringar. Textilindustrin gynnades särskilt av investeringarna eftersom den var landets äldsta industri, men den började minska 1890. Perioden mellan 1840 och 1860 i Brasilien kännetecknades av en snabb industriell tillväxt som gjorde Brasilien till en topproducent av produkter som t.ex. stickade tyger, garn och fibrer. Inrättandet av industriföreningen 1880 var ett bevis på Brasiliens växande industrisektor. Brasiliens industrier står för en tredjedel av landets BNP och omfattar bland annat varaktiga konsumtionsvaror, stål och petrokemiska produkter, flygplan och datorer. De flesta stora industrier i landet finns i de södra och sydöstra regionerna.
Automobilindustrin i Brasilien
Historien om den brasilianska bilindustrin började 1925 med etableringen av ett Chevrolet-monteringsband. Landet lockade därefter till sig andra tillverkare från Toyota, Volkswagen, Ford, Fiat och Mercedes Benz. Under 1990-talet kom fler bilföretag till Brasilien, däribland Audi, Nissan, Honda, Peugeot, Hyundai, Renault och Chrysler. Troller rankas som det mest framgångsrika inhemska företaget och har en marknad i Latinamerika och Afrika. Företagets modeller är T4 och Pantanal. Landets bilproduktion överträffade sig själv 2007 då den ökade med 14 procent jämfört med föregående år. Industrin hade mer än 100 miljarder dollar i intäkter 2010 och genererade cirka 1,5 miljoner arbetstillfällen. Sektorn har lockat till sig fler utländska företag, bland annat det kinesiska JAC Motors.
Ol- och gasindustrin i Brasilien
Brasilien är erkänt som en betydande aktör inom olje- och gasindustrin i regionen. Landet rankas också som den näst största producenten av etanolbränsle i världen. Landets energisektor gynnades enormt av den marknadsliberalisering som genomfördes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Över 50 oljebolag sköter oljeutvinningsverksamheten i Brasilien. Landet hade 2006 de näst största identifierade oljereserverna i hela Sydamerika med 11,2 miljarder fat efter Venezuela. De flesta av reserverna finns på den sydöstra kusten i havsbassängerna Campos och Santos. Transpetro driver ett system för transport av råolja som omfattar 3 700 miles av krossledningar, lagringsanläggningar i inlandet och importterminaler vid kusten. De största brasilianska naturgasreserverna finns också i Campos- och Santosbassängerna medan de övriga inkluderar Amazonas, Foz do Amazonas och Sergipe/Alagoas. Petrobras kontrollerar mer än 90 % av landets naturgasreserver. Andra brasilianska naturresurser är kol, oljeskiffer och uran.
Järn- och stålindustrin i Brasilien
Stålindustrierna i landet gynnades av statligt stöd i mitten av 1900-talet eftersom stål ansågs vara den grundläggande produkten för att underlätta ekonomisk tillväxt. Industrierna skapades i regioner som var rika på järnmalm, såsom delstaten Minas Gerais, Sao Paolo och Volta Redonda. Privatiseringen av stålindustrierna genomfördes på 1990-talet och landet har idag 29 stålverk som förvaltas av 11 företagsgrupper. Företaget Vale kan skryta med cirka 14 miljarder ton järnmalm, vilket gör det till världens största järnmalmsproducent. Företaget kan dessutom producera cirka 400 miljoner ton av produkten årligen, och dess järnmalmsexport utgör cirka 80 % av den totala exporten från Brasilien. MMX Mineracao e Metalicos S.A. har en årlig produktionskapacitet som uppskattas till 10,1 miljoner ton och 28 miljoner ton för Companhia Siderurgica Nacional (CSN). CSN har en kapacitet att producera stål på 8 miljoner ton per år. En annan av Brasiliens största stålproducenter är Usiminas vars årliga produktionskapacitet uppskattas till 7 miljoner ton. Företaget står för över 25 % av den lokala stålmarknaden och producerar mest stål till landets bil- och byggnadsindustri. Gerdau SA är Brasiliens tredje största stålproducent och kontrollerar cirka 20 % av landets stålmarknad. Brasiliens stålindustrier stöds av den höga kvaliteten på landets järnfyndigheter. Carajasgruvorna, som drivs av Vale, har till exempel en genomsnittlig järnhalt på mellan 66 och 67 %.
Maskin- och utrustningsindustrin i Brasilien
Brasiliens maskin- och utrustningssektor står för cirka 7 % av landets industriproduktionsindex. Undersektorerna jordbruk och transport är särskilt lukrativa. 90 % av de jordbruksmaskiner som används i landet köps inrikes och används vid odling av grödor som vete, sojabönor, ris och majs. Maskinerna har också en betydande regional marknad där hjultraktorer är en av de främsta exportvarorna. Maskinindustrin i landet tillverkar även vägutrustning.
Lantbruksindustrin i Brasilien
Lantbruket är en grundläggande aspekt av Brasiliens ekonomi. Omfattande sockerrörsplantager kännetecknade det koloniala Brasilien där de europeiska bosättarna antingen anställde lokal eller afrikansk arbetskraft i form av slavar. Kaffeplantager etablerades också, och efter självständigheten koncentrerades produktionen av grödan till den sydöstra regionen. Odling av gummi, kakao och tobak vann popularitet under 1800-talet. Landets jordbruk genomgick en radikal förändring från 1994 då mekanisering, statliga subventioner och professionalisering höjde Brasiliens produktivitet. Nötkreatur, tobak, frukt, bomull, soja, kassava, kaffe, sockerrör, majs, bönor, vete och ris rankas som landets viktigaste produkter. De grödor som produceras varierar från region till region. Den södra delen är till exempel känd för ris, bönor, majs, tobak och fjäderfä medan den sydöstra delen ligger i topp när det gäller fruktproduktion. Den nordöstra regionen producerar kassava, ris och bananer. Landet har många familjejordbruk, varav de flesta ligger i den södra, nordöstra och sydöstra delen av landet.
Textilindustrin i Brasilien
Landets textilsektor värderas till 63 miljarder dollar och består av 30 000 företag med en årlig produktion av 9,5 miljoner plagg. Sektorns arbetsstyrka är den näst största i landet. Brasilien är en av de få nationer som fortfarande utnyttjar alla led i textilindustrin, det vill säga från inköp av fiber till design och produktion. Landet ligger på femte plats i världen när det gäller produktion och konsumtion av bomull, och det mesta av materialet odlas i Mato Grosso. Brasilien rankas vidare som den näst största producenten av denim och den tredje största konsumenten av produkten. Brasiliens regering har tagit stora steg för att göra industrin hållbar, etisk och produktiv.