Standard 2.4: Debatter mellan federalister och anti-federalister

Genomföra och kontrastera viktiga idéer som debatterades mellan federalister och anti-federalister i samband med ratificeringen av konstitutionen (t.ex. federalism, fraktioner, kontroll och balansering, oberoende rättsväsende, republikanism, begränsad regering). (Massachusetts Curriculum Framework for History and Social Science)

FOKUS FRÅGA: Vilka var de viktigaste punkterna i debatten mellan federalister och anti-federalister?

Som svar på bristerna i en regering som fungerade enligt The Articles of Confederation föreslogs, skapades och skickades konstitutionen till delstaterna för ratificering. För att bli lag måste den nya konstitutionen ratificeras (dvs. godkännas) av 9 av 13 delstater (vilket krävs enligt artikel VII).

De statliga lagstiftarna uppmanades att sammankalla ratificeringskonvent för att debattera och sedan godkänna eller förkasta den nya ramen för den nationella regeringen. Trots missnöje med konfederationsartiklarna fanns det ett betydande motstånd mot den nya konstitutionen och dess godkännande var mycket tveksamt i många delstater.

Debatten om ratificeringen av den amerikanska konstitutionen är känd för den skarpa splittring som den skapade bland människorna i de nyligen självständiga delstaterna. Två grupper, federalisterna och anti-federalisterna, uppstod där federalisterna argumenterade för ratificering och anti-federalisterna argumenterade mot ratificeringen. Bland de federalistiska anhängarna av konstitutionen fanns James Madison, Alexander Hamiton och John Jay, författarna till Federalist Papers. Antifederalistiska motståndare var bland annat George Clinton, Patrick Henry och James Monroe (den framtida femte presidenten).

Den nya konstitutionen godkändes slutligen den 21 juni 1788 när New Hamsphire blev den nionde delstaten som ratificerade (The Day the Constitution Was Ratified).

Vilka var de viktigaste meningsskiljaktigheterna mellan federalister och antifederalister? Modulerna för detta ämne beskriver de två sidorna, kvinnornas roll i debatterna och hur dessa meningsskiljaktigheter fortfarande påverkar våra liv och vår politik i dag.

1.UPPFÖLJNING: Debatterna mellan federalister och anti-federalister

Federalisterna trodde att konstitutionen skulle skapa en nödvändig förändring i regeringsstrukturen. Enligt dem hade artiklarna skapat oordning genom ett system där delstatsregeringarna konkurrerade med varandra om makt och kontroll. Federalisterna hoppades att konstitutionen skulle skapa en stark centralregering som kunde upprätthålla delstaternas lagar, få saker gjorda och upprätthålla unionen. Det skulle skapa stabilitet och ett löfte om tillväxt som en enad nation. Viktiga exempel på federalisternas åsikter finns i Federalist Paper nummer 10 och Federalist Papers nummer 1, 9, 39, 51 och 78.

Antifederalisterna fruktade att konstitutionen skulle skapa en centralregering som skulle agera som en monarki med litet skydd för de medborgerliga friheterna. Antifederalisterna förespråkade makt för delstatsregeringarna där den offentliga debatten och medborgarnas medvetenhet hade möjligheter att påverka och styra delstatlig och nationell politik. Viktiga primärkällor för anti-federalister är The Federal Farmer I, Brutus I och Patrick Henrys tal (5 juni 1788).

Klyftan var intensiv och i de flesta delstater skedde ratificeringen av den nya konstitutionen med nöd och näppe. Omröstningen i Massachusetts, som hölls den 6 februari 1788, var 187 för ratificering och 168 emot.

Online Resources on Federalists and Anti-Federalists

• Multimedia video and lesson plan on the Constitutional Convention from Khan Academy
• The Question of States’ Rights: The Constitution and American Federalism, Exploring Constitutional Conflicts

2.UPPDJUTA: Abigail Adams, Mercy Otis Warren, and the Political Roles of Women

Medan männen skrev konstitutionen hördes kvinnornas röster i debatterna om ratificering och medborgarnas rättigheter.

Abigail Adams var en förespråkare för kvinnors rättigheter, stödde utbildning för kvinnor och var en aktiv motståndare till slaveri. Hon var också hustru till den blivande presidenten John Adams och mor till president John Quicy Adams. Hennes brev “Remember the Ladies” till maken John Adams är ett känt dokument från tiden.

Du kan läsa mer av hennes skrifter på About the Correspondence Between John & Abigail Adams, från Massachusetts Historical Society.

Mercy Otis Warren, från Barnstable och Plymouth Massachusetts, var en poet, dramatiker och essäist vars skrifter var starkt politiska – ett dramatiskt avsteg från hur kvinnor förväntades bete sig vid den tiden.

Mercy Otis Warren har beskrivits som “den ledande kvinnliga intellektuella under revolutionen och den tidiga republiken” (Michals, 2015, para. 1; National Women’s History Museum). Warren var både en uttalad anhängare av den amerikanska revolutionen och en stark anti-federalistisk motståndare till konstitutionen. Liksom andra anti-federalister var hennes motstånd mot den nya regeringen allt från “avsaknaden av en rättighetsförklaring som garanterade pressfrihet och individers rättigheter, till den indirekta, antidemokratiska metoden för att välja president” (Brown & Tager, 2000, s. 108).

Mercy Otis Warren skrev många politiska artiklar under pseudonymen “A Columbian Patriot” till stöd för de anti-federalistiska idealen. Utforska hennes författarskap på: “Observations on the new Constitution, and on the foederal and state conventions. By a Columbian patriot ; Sic transit gloria Americana.”

Online Resources for the Political Roles of Women in the Early United States

• Om Mercy Otis
  • Mercy Otis Warren, New World Encyclopedia
  • Mercy Otis gifter sig med James Warren, 14 november 1754
• 5 sätt på vilka kvinnor påverkade politiken innan de fick rösträtt, National Museum of American History
  • Övertyga manliga väljare
  • Kryssningar mot slaveri och alkohol
  • Framkallande berättelser
  • Politisk organisering
  • Transformera vardagsföremål till politiska fordon
• Förändrade den amerikanska revolutionen kvinnornas roll i samhället? History in Dispute (Vol. 12)
• Founding Mothers: Women’s Roles in American Independence.

Engage:

I uppfyllandet av ett vallöfte från 2016 om att skapa en mer affärs- och industrivänlig politik (särskilt för företag som använder fossila bränslen och kärnkraft) har Donald Trumps presidentadministration dramatiskt förändrat den federala regeringens miljöpolitik.

Inrikesdepartementet och andra myndigheter inom den federala grenen har luckrat upp eller avskaffat regler och förordningar som införts av tidigare presidenter, rullat tillbaka säkerhetsföreskrifter för borrning till havs, gett grönt ljus för olje- och gasledningsprojekt, gett energibolag tillgång till livsmiljöer för vilda djur och växter, tillåtit ökad avverkning av federala skogar och lättat på restriktioner för utsläpp av växthusgaser från kolkraftverk, bland andra förändringar (A Running List of How President Trump is Changing Environmental Policy, National Geographic, 2017; uppdaterad 2019; Trump v. Earth, National Resources Defense Council, 2020).

Deregleringspolitiken omfattade bland annat att ersätta Clean Power Plan, revidera och försvaga Endangered Species Act, Coal Ash Rule, Mercury and Air Toxic Standards och att upphäva förbud mot användning av bekämpningsmedel i jordbruket (The Trump Administration’s Major Environmental Deregulations, Brookings, December 15, 2020). Du kan följa förändringar i miljöregler och miljöpolitik med en Climate Deregulation Tracker från Sabin Center for Climate Change vid Columbia University School of Law.

Trumpadministrationens miljöpolitik har placerat den federala regeringen i direkt och omtvistad motsatsställning till många delstaters regeringar. Att delstatsregeringarna har en central roll i miljöpolitiken har fastställts i domstol, nämligen Massachusetts v. EPA (2006), ett banbrytande klimatmål där Högsta domstolen slog fast att en delstatsregering hade befogenhet enligt Clean Air Act att reglera bilavgaser. Det beslutet skrevs av domaren John Paul Stevens som skrev ett antal betydelsefulla miljöbeslut under sin tid i domstolen; han avled 2019 vid 99 års ålder.

Trumps politik har lett till direkta konflikter med delstater, särskilt Kalifornien som har antagit strängare miljöskyddslagar än de flesta andra delstater i landet (Kalifornien stämmer Trump igen för att ha återkallat delstatens befogenhet att begränsa bilutsläpp). Här är det senaste exemplet på den historiska spänningen i amerikansk politik mellan delstaternas rättigheter och den federala makten – en spänning som går ända tillbaka till konfederationsartiklarna.

Den federala regeringens första stora roll när det gäller att fastställa miljöpolitiken var inrättandet av Yellowstone nationalpark 1872 (världens första nationalpark). Den gjorde det dock på mark som ursprungsbefolkningen anser vara helig, vilket innebar ytterligare en källa till tvister mellan amerikanska indianer och den amerikanska regeringen (Yellowstone National Park Created on Sacred Land).

National Park Service skapades 1916. Efter offentliggörandet av Rachel Carsons banbrytande bok Silent Spring (1962) antog kongressen lagarna om ren luft 1963, 1970 och 1990 samt lagen om rent vatten 1972. Det finns mer historisk bakgrund och information på wikisidan resourcesforhistoryteachers, The Clean Air Act. Efter den första Earth Day (1970) inrättades miljöskyddsbyrån (EPA) 1970. Som president vidtog Barack Obama många åtgärder för att utöka miljöskyddet (Mother Nature Network, 2016).

Online Resources for States Rights vs. Federal Power in Modern-Day Environmental Politics

• Toxic 100 Names Top Climate, Air and Water Polluters, Political Economy Institute, University of Massachusetts Amherst, July 29, 2019
• How the U.S. Protects the Environment, from Nixon to Trump, The Atlantic (29 mars 2017)
• In Trump Era, Democrats and Republicans Switch Sides on States’ Rights, Reuters (26 januari 2017)
• The States Resist Trump’s Environmental Agenda, Earth Institute, Columbia University (7 maj 2018)
• Environmental Laws Timeline Activity, American Bar Association
• Take a Poll, Debate the Issue: Environmental Policy, PBS Newshour (May 31, 2016)
• Is the “Right to Clean Water” Fake News? An Inquiry in Media Literacy and Human Rights, Social Studies and the Young Learner (2020)

Standard 2.4 Slutsats

Under skrivandet av konstitutionen erbjöd federalister och anti-federalister skarpt skilda visioner om delstaters och federala regeringars roller, skillnader som har fortsatt i amerikansk politik fram till idag. INVESTIGATE redogjorde för huvudpunkterna i debatterna mellan federalister och anti-federalister. UNCOVER undersökte kvinnors politiska roller genom Abigail Adams och Mercy Otis Warren. ENGAGE placerade debatterna mellan federalister och anti-federalister i ett modernt sammanhang genom att ställa frågan vilken regeringsnivå som bör ha huvudansvaret för miljöpolitiken?