En kort historia om Oud, “Kung av instrument”

inlagd på: Aug 1, 2017

av Daniel Gi/ Contributing Writer

Om den arabiska musikens värld var ett kungadöme skulle detta instrument utan tvekan vara dess bonafide härskare.

Det har ofta kallats “instrumentens kung” och med rätta, eftersom de ljudikoniska toner som det producerar har kommit att symbolisera den traditionella arabiska musikens värld. Oud betyder bokstavligen “kvist” eller “böjlig stav” och är det viktigaste kompositionsinstrumentet i likhet med pianot. Det finns teorier om att oud är gitarrens föregångare, som utvecklades från den persiska barbat, som sedan tog sig till Europa via Nordafrika.

Oddens närvaro i arabvärlden kan till och med spåras tillbaka till det 2:a och 1:a århundradet före Kristus, och dess inflytande kan inte förnekas i utvecklingen av musiken i arabvärlden.

När det gäller oudens uppfinning finns det många olika berättelser där vissa till och med debuterar i religiösa texter. Den bibliska berättelsen om instrumentet hävdar att Lamak, en direkt ättling till Kain, var den som uppfann det. Enligt berättelsen dog Lamaks son och hans kropp hängdes upp i ett träd. Efter en lång tid förbrukades hans kropp och allt som återstod var hans skelett, som tycktes likna formen på oud:en.

En mer sannolik teori bakom instrumentets uppfinning eller skapande ligger dock i texter från 1300-talets arabiska värld. Abu Al Fida och Abu Al-Walid Ibn Shihnah var två framstående författare som ansåg att oudens ursprung kunde placeras någonstans mellan 241 och 72 f.Kr. under kung Shapurs styre.

Ibn Shinhah menade att instrumentets utveckling var en process som underlättades genom den relation som religiösa ämbeten hade med musiker som skulle ackompanjera dem. Det finns också teorier som stödjer att oud har invandrat från asiatiska kungariken någonstans före 700-talet och som tyder på att det har utvecklats från ett liknande kinesiskt instrument som kallas guzheng.

Instiftandet av oud är något som forskarna ännu inte har lyckats fastställa, trots att det förekommer i texter från till och med 800-talet efter Kristus, men dess betydelse kan inte ifrågasättas. Oud är troligen det mest använda instrumentet i arabisk musik.

Odden är traditionellt tillverkad av lätt trä. Den har en kort hals och är kopplad till en stor rund kropp som fungerar som instrumentets bas. Dess form är något som liknar formen på ett päron.

Tyvärr finns det många varianter, men det akustiska stränginstrumentet är vanligen byggt med 11 strängar, varav 10 är parade tillsammans med den 11:e och lägsta tonen som spelas ensam, vanligtvis som en slags melodisk metronom. I likhet med andra stränginstrument är oudens strängar spiralförstärkta genom att de lindas extremt hårt och sedan fästs så att de får sitt unika ljud.

Till skillnad från nästan alla stränginstrument som vanligtvis finns med ett enda stort hål i mitten av grundkroppen kan dock oud ha upp till tre hål, som skiljer sig åt i storlek. De tre hålen är en mycket mer traditionell syn och vart och ett av dem symboliserar himlakroppar. Det största finns i mitten som solen, medan de två mindre hålen representerar månen och ger en högre tonhöjd.

I dag finns oud i alla genrer av arabisk musik, från folkmusik till klassisk musik och popmusik. Dess popularitet har ökat inte bara i arabvärlden utan även i västvärlden.