Har du någonsin undrat vad PPI är? Kanske har du hört företag prata om skärmar med högt DPI och velat veta vad det är? Varför skryter vissa tillverkare om sina avancerade enheter med skärmar med enorm pixeltäthet? Varför spelar PPI så stor roll, särskilt när det gäller smartphones? Läs den här artikeln så får du reda på vad det betyder, om PPI och DPI är samma sak och om det här måttet har betydelse när man talar om skärmar i alla storlekar:

Vad är PPI?

PPI är akronymen för Pixels Per Inch. Det är en måttenhet som används för att kvantifiera antalet pixlar som finns på en kvadratcentimeter stor yta. För att få en tydlig uppfattning om vad det innebär, föreställ dig en kvadratcentimeter som är uppdelad och organiserad i ett rutnät av celler. Varenda cell i det rutnätet har en pixel inuti. Antalet celler inuti rutnätet, även kallat pixlar, anger PPI.

Värdet pixlar per tum används vanligtvis för att mäta pixeltätheten på bildskärmar, t.ex. bildskärmen du har på din dator eller bärbara dator, på din tv-skärm och på din smartphone.

PPI är dock en term som också används löst för att beskriva pixeltätheten hos skannrar, kameraskärmar eller bilder som lagras digitalt. Vissa använder PPI även för att tala om upplösningen med vilken skrivare skriver ut på papper.

Är PPI och DPI samma sak?

PPI är den förkortade versionen av Pixels Per Inch, och DPI är den förkortade versionen av Dots Per Inch. Sunt förnuft får dig förmodligen att tro att de inte är samma sak. Och du skulle ha rätt! Även om båda termerna hänvisar till densitet, och du lätt kan förväxla pixlar med punkter (förmodligen för att de är så små), är PPI och DPI olika saker. Medan PPI främst hänvisar till skärmar och digitala element är DPI en term som används korrekt när man hänvisar till saker som tryckt papper.

Upplösningen och kvaliteten på ett tryckt papper mäts med rätta av antalet bläckpunkter i ett visst tecken eller en viss teckning. Både DPI och PPI mäter liknande saker, men punkter är inte pixlar och pixlar är inte punkter, så DPI är inte samma sak som PPI.

Däremot används PPI och DPI ofta för att beskriva samma sak. Det är inte korrekt, men stora företag som Google och Microsoft och många hårdvarutillverkare använder ofta dessa termer synonymt, och därför har folk börjat använda dem löst också.

Har PPI betydelse när du väljer TV, datorskärm eller smartphone?

Ja, det har det, och det har ganska stor betydelse. När du köper en ny smartphone, datorskärm, TV eller någon annan typ av enhet som har en bildskärm kan du vara frestad att välja den som har störst diagonalstorlek. Det är väl naturligt att satsa stort när man kan, eller hur? Men det är inte alltid rätt val och här är ett exempel på varför:

Vad sägs om att du vill skaffa en ny smartphone och att du vill att den ska ha en stor skärm. Något mellan 5,5″ och 6″. Efter att ha tittat runt på internet bestämmer du dig för att du gillar Samsung Galaxy S8 och Sony Xperia XA1 Ultra. Pengar spelar ingen roll för dig – vad som däremot spelar roll är skärmen på din nästa smartphone. Samsung Galaxy S8 har en skärm på 5,8 tum, en upplösning på 1440 x 2960 pixlar och en pixeltäthet på 570 PPI. Sony Xperia XA1 Ultra har en skärm på 6,0 tum, en upplösning på 1080 x 1920 pixlar och en pixeltäthet på 367 PPI. Även om de båda har en liknande skärmstorlek är upplösningen och PPI-pixeltätheten på Samsung Galaxy S8 mycket högre än vad Sony Xperia XA1 Ultra har att erbjuda. Det innebär att det finns mycket fler pixlar spridda över en liknande fysisk yta, skärmen. Vi kan inte rita 570 pixlar, eller ens 367, i en bild som är lika stor som en tum, eftersom du inte skulle se dem. Men här är en illustration av hur olika PPI-pixeltätheter ser ut:

Så skulle du inte välja smarttelefonen med högre PPI, Samsung Galaxy S8?

En högre PPI, eller pixeltäthet, innebär att du får mycket mer detaljer för allt som visas på skärmen. Vilket innebär bättre bilder, bättre typsnitt, mjukare linjer eller med andra ord högre kvalitet. Alla vill väl ha det?

När blir PPI så högt att det blir meningslöst?

Och även om högre PPI teoretiskt sett alltid är bättre, bör du innan du gör något köp också veta att de flesta människors ögon troligen inte kan uppfatta några skillnader i ett PPI som är högre än en viss gräns.

Men vilken den gränsen är när det mänskliga ögat slutar att kunna se fler detaljer på en skärm och pixeltätheten slutar att vara viktig, är en fråga om diskussion. Än så länge kan varken forskare eller vanliga människor ge ett rakt svar och säga att “pixeltätheten blir meningslös efter, säg, ett värde på 570 PPI.”

Enligt Fundamentals of Digital Imaging in Medicine av Roger Bourne verkar det dock som om den magiska siffran skulle vara 400 PPI om du tittar på en bild som finns på ungefär 16 tum eller 40 cm avstånd från dina ögon. Det beror på att det mänskliga ögat har 400 sensorceller per millimeter näthinneyta. Folk på Sharp tror dock att det mänskliga ögat kan se upp till 1000 PPI, vilket är betydligt högre än vad elektronik erbjuder idag.

Eizo har också en utmärkt artikel, kallad Confused about HiDPI and Retina display? – Understanding pixel density in the age of 4K, där du kan hitta några tabeller med data som visar vilka skärmupplösningar och pixeltätheter som används idag. De flesta av de värden för pixeltäthet som du ser användas på moderna skärmar, oavsett om det är skärmar för smarttelefoner, surfplattor eller datorskärmar, beräknas av tillverkningsföretagen beroende på de vanligaste avstånden som användarna tittar på dessa skärmar. Till exempel bör en smartphone med en skärmstorlek på 5,6 tum ha en upplösning på minst 2560 x 1440 pixlar och en pixeltäthet på cirka 525 PPI. Pixeltätheten har betydelse, men oavsett vilka företag som marknadsför sina produkter ska du inte börja spendera pengar förrän du har sett hur skärmen på din nästa enhet ser ut.

Kommer du att leta efter högsta PPI?

Vi är nyfikna: nu när du vet att en högre pixeltäthet är bättre än en lägre, kommer du att ta hänsyn till det nästa gång du köper en tv-skärm, en datorskärm eller en ny smartphone? Eller kommer du att satsa på den högsta storleken oavsett dess pixeltäthet per tum?