Faktablad om stalking
Mindy Mechanic, Ph.D.
National Violence Against Women Prevention Research Center
University of Missouri at St. Louis
Stalking: Definition av brottet
Stalking är ett upprepat mönster av oönskat, trakasserande eller hotfullt beteende som begås av en person mot en annan. Till handlingarna hör: telefontrakasserier, att bli förföljd, att ta emot oönskade gåvor och andra liknande former av påträngande beteende. Alla delstater och den federala regeringen har antagit lagstiftning mot stalkning. De definitioner av stalkning som finns i delstaternas lagar mot stalkning varierar i språkbruk, även om de flesta definierar stalkning som “avsiktlig, illvillig och upprepad förföljelse och trakasserier av en annan person som hotar hans eller hennes säkerhet” (1).
Hur vanligt är Stalking?
The National Violence Against Women Survey (NVAW) är en banbrytande studie som samlade in information om stalkingm ett nationellt representativt urval av 8 000 kvinnor och 8 000 män i USA (2). Undersökningen visade att 8 % av kvinnorna och 2 % av männen har blivit förföljda någon gång under sitt liv. Detta innebär att 1 av 12 kvinnor och 1 av 45 män har blivit förföljda under sitt liv (2).

Vem förföljer vem?
Män begår mest stalking. Fyra av fem stalkingoffer är kvinnor (2). Även om fall av stalkning av högprofilerade kändisar genererar stor uppmärksamhet i media är de relativt sällsynta. Den mesta stalkingen sker mellan personer som känner varandra. Mindre än en fjärdedel av kvinnorna och ungefär en tredjedel av männen förföljs av främlingar. Kvinnor är mest benägna att bli förföljda av en nuvarande eller tidigare intim partner under förhållandet, efter att det har upphört eller vid båda tidpunkterna.
Hur hänger stalking ihop med våld i hemmet?
Majoriteten av de kvinnor som förföljs av nuvarande eller tidigare intima partners rapporterar också att de har blivit fysiskt angripna dessa partners, och en betydande andel (1/3) rapporterar också att de har blivit sexuellt angripna av samma partner som förföljde dem (2). Dessa viktiga resultat tyder på att i motsats till gängse föreställningar om vem som blir förföljd är det just nu eller tidigare misshandlade kvinnor som löper störst risk att bli förföljda.
Vilka typer av stalkningsbeteenden upplever offren?
Kvinnliga stalkingoffer rapporterar oftast att de blir förföljda, spionerade eller iakttagna i hemmet, på jobbet eller på fritidsaktiviteter (2). Många rapporterar också att de får oönskade telefonsamtal, brev eller gåvor och att besöksförbud eller skyddsorder överträds (2). Misshandlade kvinnor som förföljs av sin nuvarande eller tidigare våldsamma partner rapporterar att de har blivit skadade, fått post stulen, blivit iakttagna, fått oönskade samtal i hemmet, blivit förföljda och fått oönskade besök av sin nuvarande eller tidigare våldsamma partner (3). Misshandlade kvinnor upplever flera olika former av våldsamma och trakasserande stalkingbeteenden mot dem, ibland så ofta som varje dag (3).

Har offren för stalkning hotats med allvarlig skada?
Beroende på vilket urval av kvinnor som studeras rapporteras olika nivåer av hot om allvarlig skada:

Mindre än hälften av de kvinnliga stalkingoffren i NVAW-studien rapporterade att de blivit direkt hotade av sina förföljare (2). Däremot rapporterade 94 procent av misshandlade kvinnor i en annan studie att de hotats med allvarlig skada av sina misshandlare-stalkers.

Är förföljare psykiskt sjuka?
De flesta stalkers är inte psykotiska (dvs. har hallucinationer/delusioner) även om många lider av andra psykiska problem som depression, missbruk och personlighetsstörningar (4).
Varför ägnar sig förföljare åt detta beteende?
Motivationen för stalking är inte i första hand sexuell, utan omfattar snarare ilska och fientlighet mot offret, ofta till följd av att offret faktiskt eller upplevt sig ha avvisat stalkern (4). Offren uppfattar kontroll och tvångsbeteende som primära motiv hos stalkern (2).
Enligt NVAW-undersökningen anmälde något mer än hälften av kvinnliga stalkingoffer sin stalkning till polisen (2). Totalt sett rapporterade endast 13 % av de kvinnliga stalkingoffren att deras fall blev straffrättsligt åtalade. Det var mer sannolikt att polisen arresterade en stalker när offret var en kvinna (2). Polisen var också mer benägen att hänvisa kvinnliga än manliga offer till brottsofferorganisationer för stöd och rådgivning (2).
Vad är kostnaderna och konsekvenserna av stalkning?

Offer för stalking upplever ett antal störande psykologiska konsekvenser av stalking, bland annat betydande rädsla och säkerhetsproblem samt symtom på depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (2). De flesta stalkingoffer söker inte psykisk vård (2). Ungefär en tredjedel av de kvinnliga och en femtedel av de manliga stalkingoffren sökte professionell rådgivning (2).
Stalkingoffren rapporterade att de saknade i genomsnitt 11 dagar från arbetet, och 7 % uppgav att de aldrig återvände till sina arbeten (2).
Om mord inträffar i endast 2 % av fallen av stalking, men när det inträffar är offret sannolikt en tidigare intim partner (4).

Hur kan du hjälpa ett offer eller dig själv om du är ett offer?

Giv stöd och bekräftelse eftersom hotfullt och trakasserande beteende i sig självt, utan medföljande våld, ofta minimeras eller diskonteras.
Håller offret i minnet att kolla upp de tillämpliga lagarna mot stalkning i delstaten.
Hjälp offret att ta fram ett pappersspår som dokumenterar bevis på stalking. Uppringare ID-register, loggar över telefonsamtal, kopior av hotbrev, bilder på skador eller på hur stalkern sitter utanför hemmet är exempel på bevis som kan hjälpa till att bygga upp ett fall.
Informera brottsbekämpande myndigheter om stalkingen och förse dem med dessa bevis för att stödja ett fall. Om de brottsbekämpande tjänstemännen vägrar att genomföra en utredning kan du överväga att kontakta åklagarmyndigheten eller en lokal byrå för brottsofferhjälp. Ett offer kan vara berättigat att få ett besöksförbud eller ett skyddsbeslut.
Håll i minnet att även besöksförbud inte alltid förhindrar att stalkning eskalerar till våld. Utarbeta en säkerhetsplan. Informera vänner, grannar och arbetskamrater om situationen. Visa dem ett foto av förföljaren.
Överväg, skaffa ett onoterat telefonnummer för privat bruk och sätt upp en telefonsvarare som tar emot samtal till det publicerade numret.
Har lätt tillgång till en reservuppsättning av: pengar, kreditkort, mediciner, viktiga papper, nycklar och andra värdesaker om du skulle behöva lämna platsen snabbt. Ha en säker plats i åtanke dit du kan gå i en nödsituation.
Håller telefonnummer till hjälpinstanser lättillgängliga.
Sök att inte resa ensam och variera alltid dina rutter. Överväg att bära med dig en mobiltelefon.

Victim assistance agencies är utmärkta källor till stöd och ger detaljerad information om säkerhetsplanering.
Källa
1. Meloy, J.R., & Gothard, S. (1995). En demografisk och klinisk jämförelse mellan tvångsförföljare och gärningsmän med psykiska störningar. American Journal of Psychiatry, 152, 258-263.
2. Tjaden, P., & Theonnes, N. (1998). Stalking in American: Resultat från den nationella undersökningen om våld mot kvinnor. Washington, D.C.: U.S. Department of Justice. NCJ Report No. NCJ 169592.
3. Mechanic, M.B., Weaver, T. L., & Resick, P.A. (1999). Intimate partner violence and stalking behavior: Exploration of patterns and correlates in a sample of acutely battered women, under review.
4. Meloy, J.R. (1998). Psykologin bakom stalkning. I J.R. Meloy (Ed.) The psychology of stalking: Clinical and forensic perspectives. San Diego, CA: Academic Press.