Beskrivning

Gränsvärden för alkohol i blodet för minderåriga lagar förbjuder ungdomar under 21 år att köra bil med en alkoholhalt i blodet som ligger över mätbara nivåer (vanligtvis 0,01-0,0 %).02 jämfört med 0,08 för vuxna).

Mål

Avskräcka ungdomar från att dricka och köra när de är påverkade

Typiska element

• Associerade påföljder för minderåriga som bryter mot denna lag, t.ex.:
  • Inkallelse av körkortet
  • Böter
  • Böter med vite
  • Begränsad körrätt (dvs, tidigare utegångsförbud för körtider)
  • Tip: Information på delstatsnivå om de viktigaste komponenterna i lagar om alkoholkonsumtion av minderåriga finns på webbplatsen Alcohol Policy Information System.
  • Anmärkning: Den avskräckande effekten av BAC-lagar ökar med administrativa bestämmelser om körkortsåterkallelse eftersom de ökar säkerheten och snabbheten i bestraffningen (Voas, Lange, & Tippetts, 1998).
• Samarbete med polisen och andra lokala ledare som främjar efterlevnaden av BAC-lagen i samhället (Stewart, 2010). Polisaktiviteter kan inkludera:
  • Utbildning av poliser om de beteenden som är förknippade med rattfylleri (DUI) bland ungdomar (som kan skilja sig från vuxna). Exempelvis tenderar påverkade ungdomar att undvika huvudvägar, samlas kring sociala evenemang snarare än barer och restauranger, kör mellan 22.00 och 02.00 på helgerna och kör fort och aggressivt snarare än att väva.
  • Välja, utbilda och genomföra verkställighetsstrategier som t.ex. kontrollstationer för nykterhetskontroller och partypatruller. Överväga att använda passiva utandningssensorer eller preliminära utandningsprov eftersom de upptäcker låg alkoholkoncentration.
  • Säkerställa kontinuerligt stöd och ansvarstagande för poliser som aktivt förföljer påverkade förare. Ämnen som rör DUI och dess efterlevnad kan inkluderas under upprop och repetitionsutbildningar, och efterlevnad av DUI bör vara en viktig del av resultatmätningen.
  • Etablering av anläggningar för kvarhållande av ungdomar där poliserna kan kvarhålla ungdomar som bryter mot BAC-lagarna när ingen laglig vårdnadshavare kan hittas. Utan sådana inrättningar kan poliserna vara ovilliga att tillämpa lagarna.
• Medvetenhet om och stöd för lagarna om alkoholfri vätskehalt och deras tillämpning. För att öka medvetenheten och stödet kan förespråkare överväga att:
  • Kontaktera statliga åklagare för att förespråka förebyggande av alkoholkonsumtion och bilkörning bland minderåriga
  • Använda media för att sprida förebyggande budskap. Till exempel genom att skicka in artiklar och pressmeddelanden till lokala tidningar samt skriva brev till redaktören om de problem som är förknippade med alkoholkonsumtion och bilkörning bland minderåriga och om lokala brottsbekämpande åtgärder för att kontrollera alkoholhalten i blodet (se Media Advocacy).
  • Samarbete med lokala gymnasieskolor (t.ex, administratörer, evenemangsarrangörer) för att lansera en kommunikationskampanj för att främja säkerheten under vårlovet, skolbalen och skolavslutningen.

Populationer

Ungdomar under 21 år

Resultat

• Införandet av lägre promillegränser för minderåriga har förknippats med minskningar av:
  • Ungdomars alkoholanvändning (Carpenter, Kloska, O’Malley, & Johnston 2007)
  • Körning efter att ha druckit någon alkohol för tonåringar (Hingson, Heeren, & Winter, 1994; Wagenaar, O’Malley, & LaFond, 2001)
  • Körning efter att ha druckit fem eller fler drinkar för tonåringar (Hingson et al., 1994; Wagenaar et al, 2001)
  • Tungt episodiskt drickande (five eller fler drinkar vid ett tillfälle) bland minderåriga män (Carpenter, 2004b)
  • Drickande och bilkörning bland collegestudenter (Liang & Huang, 2008)
• Med avseende på potentiella konsekvenser av minderårigas dryckesbeteenden har genomförandet av lägre gränsvärden för alkoholkoncentration för minderåriga förknippats med minskningar i:
  • Dödliga motorfordonsolyckor som involverar minderåriga som dricker och kör (Voas, Tippetts, & Fell, 2003; Fell, Fisher, Voas, Blackman, & Tippetts, 2009)
  • Nattens dödliga motorfordonsolyckor som involverar minderåriga förare (Hingson et al., 1994)
  • Alkoholrelaterade dödsolyckor med motorfordon (Chang, Wu, & Ying, 2012)
  • Självmordsdödsfall bland män i åldrarna 15-17 och 18-20 år (Carpenter, 2004a) samt bland män i åldrarna 20-24 år (Markowitz, Chatterji, & Kaestner, 2003)
  • Gonorréfrekvenser bland vita män i åldern 15-19 år (Carpenter, 2005)
• Införandet av lägre promillegränser för minderåriga har förknippats med ökade påföljder för rattfylleri bland minderåriga ungdomar (McCartt, Blackman, & Voas, 2007).
• När de kombineras med kraftfulla, mycket uppmärksammade verkställighetskampanjer har BAC-lagarna förknippats med en minskning av alkoholrelaterade olyckor bland ungdomar (Blomberg, 1993).

Riktlinjer

Statsprofiler av lagar om alkoholkonsumtion bland minderåriga

Blood Alcohol Concentration (BAC) Limits: Ungdomar (minderåriga förare av icke-kommersiella motorfordon)

Guide för nolltolerans och graderad licensiering: Två strategier som fungerar

Guide för att genomföra lagar för ungdomar som kör med nedsatt körförmåga

Nolltolerans innebär noll chanser

Att erkänna

Athena Forum: Excellence in Prevention

Reducing Alcohol-Impaired Driving: Lagstiftning om lägre alkoholhalt för unga eller oerfarna förare

Blomberg, R.D. (1993). Lägre gränsvärden för alkoholhalten i blodet för ungdomar: Utvärdering av lagen om 0,02 i Maryland. I Alcohol and other drugs: Deras roll i trafiken (Transportation Research Circular No 413, s. 25-27). Washington, DC: Transportation Research Board.

Carpenter, C. (2004a). Tung alkoholanvändning och ungdomars självmord: Bevis från hårdare lagar om rattfylleri. Journal of Policy Analysis and Management, 23(4), 831-842.

Carpenter, C. (2004b). Hur fungerar nolltoleranslagar för rattfylleri? Journal of Health Economics, 23(1), 61-83.

Carpenter, C. (2005). Ungdomars alkoholanvändning och riskfyllt sexuellt beteende: Bevis från lagar om rattfylleri för minderåriga. Journal of Health Economics, 24(3), 613-628.

Carpenter, C., Kloska, D., O’Malley, P., & Johnston, L. (2007). Alkoholkontrollpolitik och ungdomars alkoholkonsumtion: Bevis från 28 års övervakning av framtiden. The Berkeley Electronic Journal of Economic Analysis & Policy, 7(1), Article 25.

Chang, K., Wu, C-C., & Ying, Y-H. (2012). Alkoholkontrollpolitikens effektivitet när det gäller alkoholrelaterade dödsfall i trafiken i USA. Accident Analysis & Prevention, 45, 406-415.

Fell, J. C., Fisher, D. A., Voas, R. B., Blackman, K., & Tippetts, A. S. (2009). Effekten av lagar om alkoholkonsumtion för minderåriga på alkoholrelaterade dödsolyckor med unga förare. Alcoholism:

Hingson, R. W., Heeren, T., & Winter, M. (1994). Effekter av lägre lagstadgade promillegränser för unga och vuxna förare. Alcohol, Drugs and Driving, 10(3-4), 243-252.

Liang, L., & Huang, J. (2008). Gå ut eller stanna hemma? Effekterna av nolltoleranslagar på alkoholanvändning och drick- och körmönster bland collegestudenter. Health Economics, 17(11), 1261-1275.

Markowitz, S., Chatterji, P., & Kaestner, R. (2003). Uppskattning av alkoholpolitikens inverkan på ungdomars självmord. The Journal of Mental Health Policy and Economics, 6(1), 37-46.

McCartt, A. T., Blackman, K., & Voas, R. B. (2007). Genomförande av Washington State’s nolltoleranslag: Mönster för arresteringar, beslut och återfall i brott. Traffic Injury Prevention, 8(4), 339-345.

Stewart, K. (2010). En vägledning för att upprätthålla lagar om påverkad körning för ungdomar. Calverton, MD: Pacific Institute for Research and Evaluation. Hämtad från https://www.nccpsafety.org/assets/files/library/Enforcing_Impaired_Driving.pdf

Voas, R., Lange, J., & Tippetts, A. S. (1998, oktober). Genomförande av lagen om nolltolerans i Kalifornien: Ett missat tillfälle? Proceedings of the 42nd annual conference of the Association for the Advancement of Automotive Medicine, s. 369-383. Charlottesville, VA. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3400200/

Voas, R. B., Tippetts, A. S., & Fell, J. C. (2003). Bedömning av effektiviteten hos lagar om lägsta lagstadgade alkoholålder och nolltolerans i USA. Accident Analysis & Prevention, 35(4), 579-587.

Wagenaar, A. C., O’Malley, P. M., & LaFond, C. (2001). Sänkta lagstadgade promillegränser för unga förare: Effekter på drickande, körning och körning efter att ha druckit i 30 delstater. American Journal of Public Health, 91(5), 801-804.