När vintermånaderna närmar sig måste vi vara uppmärksamma på alla som arbetar eller leker i kalla miljöer.

Arbete i en kall miljö kan medföra flera negativa effekter på människors prestation och hälsa. Arbetstagare som drabbas av exponering för kyla kan uppleva termiskt obehag, ökad belastning, minskad prestationsförmåga samt köldrelaterade sjukdomar och skador. Kylan kan också modifiera eller förvärra risken för vanliga faror och öka risken för köldrelaterade skador.

En rad branscher och yrken innebär betydande exponering för kyla utomhus. Det rör sig bland annat om byggnadsarbetare, postanställda, budbärare, anställda inom försörjnings- och telekommunikationsbranschen, brandmän, poliser och andra. Många arbetstagare som arbetar inomhus – t.ex. inom livsmedelsindustrin, kylförvaringsindustrin, stormarknader eller i transportkedjan – kan också påverkas negativt av kalla arbetsmiljöer om de inte skyddas och utbildas på rätt sätt.

Hälsoeffekter av kyla

Kalla temperaturer har farliga effekter på människor och deras förmåga att arbeta bra. När kroppen utsätts för kalla temperaturer kan de negativa effekterna omfatta uttorkning, domningar, rysningar, köldskador, frostskador, nedsänkningsfot och hypotermi.

Dessa negativa effekter upplevs först av kroppens perifera delar och utvecklas gradvis till djupa kroppsvävnader och kroppskärnan. När kroppens kärntemperatur sjunker under 95 F/35 C definieras det som hypotermi, vilket tillsammans med köldskador är en av de mer extrema farorna med långvarigt arbete i kalla miljöer.

Frostskador är en allvarlig reaktion från huden på kyla som kan ge permanenta skador på fingrar, tår, näsa och öronlober. Frostbit fryser och kristalliserar faktiskt vätskorna i kroppens vävnader och cellutrymmen. Detta kan skada blodkärlen, vilket orsakar blodpropp och syrebrist till det drabbade området och djupare vävnader. I allvarliga fall kan köldskador döda och skada vävnad i sådan utsträckning att en amputation kan krävas.

Faktorer som påverkar hur allvarliga köldskador kan bli är bl.a. hur länge en anställd utsätts för kyla, temperaturen utomhus, vindavkylningsfaktorn (vindens styrka), luftfuktigheten i luften, fuktiga kläder, höga höjder och om personen har intagit alkohol eller andra droger.

Alkohol och droger kan försämra tänkandet, vilket kan orsaka mer skada på grund av bristande sunt förnuft vid skötsel av det drabbade området. Det kan också orsaka ytterligare förträngning av blodkärlen, vilket hindrar varmt blod från att nå de drabbade områdena, vilket förvärrar förfrysningen. Frostskador kan uppstå på bara några minuter om förhållandena är tillräckligt kalla med en hög vindkylefaktor på oskyddade kroppsdelar, till exempel öronen.

Vissa anställda löper större risk att drabbas av frostskador. De som löper större risk är bland annat äldre anställda, anställda med cirkulationsproblem, alla som tidigare har drabbats av förfrysningar, de som intar alkohol, använder nikotin eller tar betablockerande mediciner. Anställda som nyligen har haft en skada eller blodförlust löper också större risk att drabbas av förfrysning. Anställda som inte vidtar försiktighetsåtgärder, t.ex. att bära lämpliga skyddskläder för att förhindra köldskador, löper också stor risk. Det är viktigt att alla anställda får utbildning om farorna med kalla temperaturer.

SYMPTOMER PÅ FROSTBIT

Mild frostbit (frostnip) drabbar det yttre hudskiktet och visar sig som en blekning eller blekning av huden. Dessa symtom försvinner vanligtvis när det drabbade området värms upp. Huden kan verka röd i flera timmar.

Superficiella förfrysningar kan resultera i blåsbildning. Huden känns domkänslig, vaxartad och frusen och kan se grågul, gråblå eller vit ut. Det bildas iskristaller i hudcellerna och resten av huden förblir flexibel.

Djupa köldskador är de allvarligaste fallen av köldskador. Känsla saknas vanligen i det drabbade området och blåsbildning förekommer vanligen inte. Blodkärl, muskler, senor, nerver och ben kan vara frusna. Detta kan leda till permanenta skador, blodproppar och kallbrand, vilket i slutändan kan leda till amputation och till och med döden om inte professionell läkarvård erhålls så snart som möjligt.

Andra symtom som tyder på förfrysningsskador är bl.a. svullnad, klåda, sveda och djup smärta när området värms upp.

Det är normalt att känna smärta i det drabbade området när det värms upp igen. Behandling av köldskador utförs bäst av utbildad sjukvårdspersonal. Men om du inte kan få hjälp direkt kan du göra några enkla saker för att hjälpa någon att värma upp.

Det är bäst att ta sig till en varm plats där den anställde kan hålla sig torr och varm efter att kroppsdelen/delarna värmts upp på nytt. Använd varmt (100 F/38 C), inte hett, vatten i 30-45 minuter tills en god “flush” eller rödfärgning har återvänt till huden. Placera inte drabbade extremiteter i närheten av en eld. Det kan orsaka brännskador på grund av bristen på känsel i det drabbade området. Du kan placera drabbade områden under armhålorna eller i ljumskarna för återuppvärmning också.

När ett område är återuppvärmt är det absolut nödvändigt att hindra området från att frysa igen. Om återfrysning sker är detta mycket allvarligt och kan orsaka permanenta skador. Det är bättre att skjuta upp uppvärmningen om det finns en chans att området kan frysa igen medan man försöker ta sig till ett permanent skydd.

Tina inte upp skadan med smält snö eller is. Gnid inte området med snö. Slutligen, undvik alkohol, nikotin och andra droger som ytterligare kan begränsa blodflödet till det drabbade området.

Sammanfattningsvis är köldskador ett allvarligt tillstånd som kan förebyggas om man planerar i förväg, utbildar de anställda ordentligt i att känna igen tecken och symtom och om de anställda vet vilka kläder och vilket tyg som är lämpligt att bära.

HYPOTERMI

Hypotermi är en farligt låg kroppstemperatur. Den uppstår när mer värme förloras än vad kroppen kan generera. Den orsakas vanligen av långvarig exponering för kyla. Hypotermi kan döda otroligt snabbt när kalla temperaturer och starka vindar gör att kroppen snabbt förlorar värme. Symtomen på hypotermi börjar med rysningar, vilket är kroppens försök att värma sig genom snabba muskelskakningar. När kroppens temperatur sjunker till under 95 F/35 C slutar rysningen och yrsel och desorientering börjar.

I detta skede upprätthåller kroppen bara värme runt de vitala organen – hjärna, hjärta och lungor – och stänger av cirkulationen till armar och ben. Hjärtfrekvensen blir långsam, intermittent och svag och blodkärlen vidgas. Detta gör att en person känner sig varm och vill ta av sig alla kläder innan han slutligen glider in i medvetslöshet. Till slut stannar hjärtat.

Risken för hypotermi är betydligt högre när temperaturen ligger under fryspunkten, även om allt som ligger under kroppstemperaturen (98,6 F/37 C) kan förklara hypotermi, särskilt hos äldre anställda.

Anställda som bär olämpliga kläder löper större risk att drabbas av hypotermi, liksom anställda som är blöta, trötta, dehydrerade eller lider av undernäring. Risken för hypotermi är större om alkohol konsumeras, eftersom alkohol gör att blodkärlen vidgas, vilket ger en större yta genom vilken värme kan förloras.

Som vid förfrysning är det lättare att förebygga hypotermi än att behandla den. Det är viktigt att alla som arbetar utomhus får utbildning i att känna igen symtom. Om en arbetsledare eller kollega misstänker att en person kan ha symtom på hypotermi kan ett snabbt ingripande rädda ett liv.

Symtom på mild hypotermi är bland annat en kärntemperatur mellan normal och 96 F/35,5 C, ofrivillig rysning och oförmåga att göra saker som kräver motoriska färdigheter. Måttlig hypotermi innebär en kärntemperatur mellan 95 F/35 C och 93 F/33 C. Symtomen omfattar förvirrad tankebearbetning, förlust av allmän motorisk kontroll, sluddrigt tal, aggressiv rysning och slutligen uppfattningen att personen känner sig varm.

Svår hypotermi kan snabbt leda till döden. Kärntemperaturen ligger mellan 92 F/33 C och 86 F/30 C. Personen har en blek, vitaktig hudton och vidgade pupiller. Vågor av aggressiv rysning följs av pauser som blir längre tills rysningen slutligen upphör. Vid denna tidpunkt inser kroppen att den inte skapar tillräckligt med värme och väljer att behålla energin i stället.

Kroppen går in i vinterdvala och arbetstagaren kommer att verka död, även om han i själva verket fortfarande kan vara vid liv. Vid dödlig hypotermi sjunker kärntemperaturen under 86 F/30 C, andningen blir oregelbunden, personen blir medvetslös och hjärtat stannar.

ÅTERKÄNNANDE/ÅTERKÄNNANDE AV HYPOTERMI

Det finns sätt att bedöma stadierna av hypotermi:

• Beordra den anställde att sluta darra. Om han kan det är hypotermi troligen lindrig.
• Skick den anställde en matematisk fråga. Om han kan göra det är hypotermi sannolikt lindrig.
• Om du inte kan hitta någon puls vid personens handled kan detta vara ett tecken på en kärntemperatur på mindre än 90 F/32 C, vilket tyder på allvarlig hypotermi.
• Om medarbetaren befinner sig i fosterställning, försök att öppna sina armar. Om de krullar tillbaka är personen fortfarande vid liv, eftersom döda muskler inte drar ihop sig.

Vid mild hypotermi, lägg till torra klädlager, öka rörelsen, flytta den anställde ut ur kylan, använd en annan persons kroppsvärme för att hjälpa till att värma upp den anställde och uppmuntra den anställde att hålla sig väl hydrerad och upprätthålla korrekta nivåer av näring. Den anställde kan dricka något varmt (inte koffein, som är ett diuretikum, eller alkohol, som ökar värmeförlusten) och äta något sött, något med kolhydrater och något med fetter för att få omedelbar, långsam frigörelse och lagrad energi,

I händelse av hypotermi är det första alternativet att söka professionell medicinsk hjälp. Eftersom man vet att det kan ta några minuter innan läkarinsatsen kommer fram, är det absolut nödvändigt att påbörja praktiska återuppvärmningstekniker, särskilt vid måttlig eller allvarlig hypotermi. Tanken bakom återuppvärmningen är att bevara den värme som den anställde kan ha och fylla på det som gått förlorat. Här är några tekniker:

Börja återuppvärmning genom inandning. Detta värmer upp kroppens kritiska kärna tillsammans med huvudet och nacken. Ännu viktigare är att den värmer hypotalamus, som ligger längst ner i hjärnstammen och spelar en viktig roll i det centrala nervsystemet. Inandningsuppvärmning innebär att individen andas in varm (ca 122 F/45 C), fuktig luft.

Detta kan göras med professionell utrustning eller genom att andas direkt ovanför, men utan att täcka individens mun och näsborrar. Det sänder vital värme direkt till de områden där den behövs mest och kan därför vara mycket effektivt, särskilt när det gäller att höja en individs medvetandenivå. Det är också en bra metod eftersom den minskar den respiratoriska värmeförlusten, som kan stå för upp till 30 procent av kroppens totala värmeförlust. Detta är särskilt viktigt om den omgivande luften ligger under fryspunkten.

Håller den anställdes rörelser till ett minimum. Att få musklerna att arbeta i detta skede kommer sannolikt att skicka kallt blod från ben och armar till det centrala cirkulationssystemet. Detta kommer att få kärntemperaturen att sjunka ännu mer, vilket kan vara dödligt; när hjärtat är kallt störs dess naturliga rytm.

Förse arbetstagaren med ett hypotermiomslag. Detta fungerar enligt principen att en person kan regenerera sin värme bättre än någon extern värmekälla. Ha dessa omslag, som ser ut som metallfiltar, tillgängliga på lastbilar, industriell utrustning eller i förbandslådan. Enbart rysning kan ge 2 C i timmen. Personen måste vara torr och på en torr plats eftersom all exponering för fukt leder till ytterligare värmeförlust. Placera ett varmt täcke och kläder och minst en aluminiumfilt direkt ovanpå varandra på golvet och placera personen ovanpå, med ansiktet uppåt. Vik den anställde i ett säkert omslag.

Förse den anställde med varmt sockervatten. Ge den anställde en utspädd blandning av socker och varmt vatten var 15:e minut. Detta möjliggör ett direkt upptag när kroppen inte kan smälta riktig mat. Det ger den energi som behövs så att personen kan värmas upp igen.

Förstärk urinering. En full urinblåsa leder värme bort från kroppen och att urinera ofta löser detta. Personen kan behöva hjälp.

Använd värme på de stora artärerna i nacken, armhålorna, ljumskarna och handflatorna med hjälp av varmvattenflaskor eller varma handdukar.

FÖRBYGGANDE

Som med alla risker på arbetsplatsen är förebyggande åtgärder nyckeln till att skydda de anställda. Här är tips för att förebygga förkylningsrelaterade sjukdomar:

• Ät ordentligt med gott om kolhydrater och fetter för energi och värme innan du börjar arbeta.

• Drick vätska. Om en person inte går upp på natten minst en gång för att kissa så dricker han eller hon inte tillräckligt. Urinen ska ha en blekgul, halmliknande färg, inte mörk.

• Få tillräckligt med sömn. Utomhusarbete är hårt och kan inte göras på bara några timmars sömn. Att vara väl utvilad gör att de anställda känner sig energiska och positiva.

• Ta bort våta kläder omedelbart. De orsakar snabbare värmeförlust och försämrar rörligheten.

• Insultera väl, särskilt huvudet och nacken eftersom det är dessa områden som förlorar mest värme snabbast.

• Bär ordentliga vinterkläder som isolerar mot kyla och låter svetten avdunsta samtidigt som de skyddar mot vind, regn och snö. Skydda fötter och tår. Bär två lager strumpor – bomull under ett par ullstrumpor är bäst – med ett par välsittande stövlar som kommer över vristen.

• Handskydd är viktigt. Vantar är varmare än handskar, men kan begränsa fingerfärdigheten. Bär ett par handskar under ett par vantar för värme, och ta av vantarna för att använda de handskbeklädda fingrarna vid behov.

På grund av kylans negativa inverkan på människans hälsa och prestationsförmåga samt på arbetets produktivitet, kvalitet och säkerhet ansåg ISO:s standardiseringsorganisation att det behövdes en heltäckande strategi för riskbedömning och hantering av rutiner och metoder för arbete i kalla miljöer. ISO, som har sitt huvudkontor i Genève, är ett nätverk av de nationella standardiseringsorganen i 157 länder och är världens största utvecklare och utgivare av internationella standarder.

ISO-standarden 15743:2008, “Ergonomi i den termiska miljön – Kalla arbetsplatser – Riskbedömning och hantering”, ger praktiska anvisningar för riskanalys och hantering av risker i kalla arbetsförhållanden. Den beskriver:

• En modell och metoder för riskbedömningspraxis vid kallt arbete.

• En modell och metod för företagshälsovårdspersonal för att identifiera personer som har symtom som ökar deras köldkänslighet, samt optimal vägledning och instruktioner för individuellt skydd mot kyla.

• Informationsriktlinjer om hur man tillämpar olika internationella värmestandarder och andra validerade vetenskapliga metoder vid bedömningen av köldrelaterade risker.

• En modell och metoder för rutiner för hantering av kylrisker.

• Praktiska exempel på arbete under kalla förhållanden.

“ISO 15743:2008 kompletterar en rad ISO-standarder som berör arbete under kalla förhållanden samt andra områden med termisk stress”, säger professor Ken Parsons, ordförande i den ISO-underkommitté som tagit fram standarden. “Den stöder god praxis för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och kommer att vara till hjälp för utvecklare, tillverkare, ledning, arbetarskyddspersonal, företagshälsovårdspersonal och andra.”

Cynthia Roth är grundare och vd för Ergonomic Technologies Corp. och medlem av EHS Today’s redaktionella rådgivande nämnd.