… cystor förekommer sällan i området kring den temporomandibulära leden (TMJ) 4 . De förekommer vanligen på handledens extensoryta och i mindre utsträckning på fotens dorsalyta och knäets laterala aspekt 1 . Endast 10 synovialcystor i TMJ-regionen har rapporterats 2-10 . I litteraturen föreslås oftast kirurgisk excision av synovialcystan som behandling 2-10 . En hög framgång har rapporterats 8 . Författarna presenterar ett fall av en synovialcyste i TMJ som behandlades framgångsrikt med ett kirurgiskt tillvägagångssätt. En 45-årig kvinna presenterade sig med en högra preaurikulär svullnad 1 cm före tragus (Fig. 1). Hon rapporterade att den hade vuxit långsamt och att den hade funnits i ungefär ett år. Hennes sjukdomshistoria var obeaktad. Hon hade ingen anamnes på TMJ-dysfunktion och förnekade att hon nyligen hade drabbats av trauma mot örat eller underkäken. Hennes fysiska undersökning visade en mjuk, öm, icke-erythematös svullnad, 2 cm stor, i det högra preaurikulära området lateralt till TMJ. Den var fäst vid de underliggande strukturerna och var smärtfri. Patienten hade normal munöppning, utan avvikelse, och mandibulära rörelseomfånget var normalt i alla riktningar. Det fanns inget ljud och ingen smärta i TMJ under mandibulära rörelser i alla riktningar. Det fanns ingen förlamning eller pares av ansiktsnerven. Den övriga huvud- och halsundersökningen var utan anmärkningar. En fin nålsaspiration utfördes. Bilden visade cytologiskt amor- fiskt proteinhaltigt material där epitelceller utan atypier observerades som var kompatibla med en synovial ori- gin. Resultaten var förenliga med en synovialcyste i TMJ. Ett sonogram av området visade en hypoechoisk cystisk formation på ca 13 mm  8,5 mm  10 mm, i anslutning till den högra TMJ. Parotis- och subman- dibulära körtlar var regelbundna, utan ekta- sia av spottkörtlarna, utan tecken på laterala lymfkörtelsvullnader. En datortomografi (CT) gjordes, som visade en liten oval hypodens massa av mjuk vävnad i den högra temporomandibulära regionen utan relation till kondylen (fig. 2). Patienten fördes till operationssalen och en preaurikulär ingång som sträckte sig till temporalregionen genomfördes för att få tillgång till den högra TMJ. Snittet gjordes genom huden och subkutan vävnad (inklusive den temporoparietala fascian) så långt som till den temporala fascian (ytligt skikt). Ett snitt i det ytliga skiktet av fascia temporalis utfördes och snitt togs därefter i nivå med zygomatiska bågen, så långt som till den laterala ytan av TMJ:s kapsel. Man fann en massa på 2 cm  2 cm i och i anslutning till den bakre laterala delen av ledkapseln. Massan isolerades försiktigt från den laterala ytan av kapseln, skars ut och skickades för histologisk undersökning. Såret syddes i lager och ett tryckförband applicerades, som förblev på plats i tre dagar. Den histologiska undersökningen av den exciderade massan visade ett cystiskt utrymme fodrat av synovialceller med en broskig kärna för diagnos av platsen. De histologiska fynden överensstämde med diagnosen synovialcyste (fig. 3). Uppföljningsundersökningen efter 18 månader visade inga tecken på recidiv efter kliniska och radiologiska undersökningar. En synovialcyste i TMJ är sällsynt med endast 10 fall rapporterade i litteraturen 2-10 (tabell 1). Det finns en manlig till kvinnlig pre- dominans på cirka 7-2. Inklusive det aktuella fallet var patienternas medelålder 42,8 år (intervall 22-65 år). Etiologin är okänd 5 . Synovialcystor verkar orsakas av en ökning av det intraartikulära trycket på grund av trauma 3,6,7,10 eller av en inflammatorisk process (reumatoid artrit, osteoartrit eller synovit 2 ), vilket orsakar en kapsulär her- niation av TMJ i de omgivande vävnaderna. En förskjutning av synovialvävnad under embryogenesen 5 och en onormal kraft på leden till följd av en dysfunktion i TMJ har också rapporterats som möjliga orsaker 4 . I ungefär hälften av de rapporterade fallen har lesionerna förknippats med smärta och svullnad i parotisregionen, begränsning av käkens rörelseförmåga (minskad munöppning), ljud i TMJ och obehag vid tuggning. En tydlig distinktion mellan synovialcystor och ganglioncystor görs inte ofta, så båda termerna används omväxlande, med resultatet att de två lesionerna felaktigt anses vara samma sak. Även om båda förekommer nära leder är deras histologiska profiler och ursprung olika. Synovialcystan är en riktig cysta som är klädd med synovialceller (synoviocyter) med gelatinös vätska som kan eller inte kan kommunicera med ledhålan 1 . Ganglioncystan är en pseudocysta som är fodrad med fibrös bindväv 3 med viskoid vätska eller gelatinöst material och som inte står i förbindelse med ledhålan. Den tycks uppstå genom myxoid degeneration och cystisk uppmjukning av den kollagena vävnaden i ledkapseln. Även om både ganglioncystor och synovialcystor kan uppstå till följd av trauma är det endast synovialcystor som orsakas av en primär inflammatorisk process. På grund av sitt anatomiska läge förväxlas en synovialcyste i TMJ ofta med en parotoid massa. Dess utmärkande kännetecken är att den har ett paraartikulärt läge, att den tenderar att vara belägen vid den övre gränsen av parotiskörteln (högt preaurikulärt område) och att den ofta minskar i storlek när munnen öppnas, på grund av att lesionen dras in i massetermuskeln. Den leder vanligen till TMJ-störningar (begränsning av käkens rörelseförmåga, ljud i TMJ och obehag vid tuggning). Andra lesioner är primära och metastatiska tumörer i kondylen, kondylom- tosis och kristallartropatier, vars symtom kan likna symtomen på TMJ-cystor (ledsmärta, svullnad i preaurikulärt läge, begränsning av käkarens rörelse eller ljud i käken). Alla dessa tillstånd bör beaktas i differentialdiagnosen 6 . Ytterligare entiteter som kutana och subkutana tumörer (talgcystor), godartade cervikala lymfo-pithelialcystor och godartade vaskulära eller neurala massor bör också övervägas. Litteraturen stöder, i fallande ordning efter betydelse, datortomografi, ultraljud av massan (en hypoechoisk ledskada tyder starkt på en synovialcyste, en anechoisk ledskada tyder på en gangliecyste 2 ) och finnålsaspiration 8 för att diagnostisera TMJ-cystor. Användning av magnetisk resonanstomografi (MRT) och artroskopi, som möjliggör direkt visualisering av den intrakapsulära patologin och erhållande av biopsiprover 2 har också rapporterats. Undersökning av de korrekt exciderade proverna är obligatorisk för en bekräftad diagnos av synovialcystor i TMJ. Behandling av synovialcystor består i allmänhet av kirurgisk excision av den bräckta kapseln i TMJ med hjälp av ett preaurikulärt tillvägagångssätt 3-10 . En konservativ artroskopisk kirurgisk teknik, som begränsar uppluckringen av TMJ-kapseln och identifierar och behandlar den orsakande sjukdomen (man utför ledsköljning och injicerar antiinflammatoriska läkemedel) har också föreslagits 2 . Inga postoperativa återfall har beskrivits 2,3,5,8,9 . Sammanfattningsvis rapporterar författarna ett fall av en synovialcyste i höger TMJ hos en 45-årig kvinna. Ett preaurikulärt tillvägagångssätt genomfördes och en kirurgisk excision av cystan från den laterala ytan av TMJ-kapseln genomfördes. Den kliniska och radiologiska uppföljningen på lång sikt (efter 18 månader) visade inga tecken på återfall. Författarna föreslår, i enlighet med litteraturen, att ett kirurgiskt tillvägagångssätt bör vara den bästa behandlingen vid synovialcystor i …