Havre

HAVRE (Avena sativa)
HAVRE(Avena sativa)

HAVRE
Avena sativa

Också kallad vårhavre
Typ: Typ: Årlig spannmål med sval säsong
Roller: Undertrycker ogräs, förhindrar erosion, tar upp överskottsnäring, tillför biomassa, skötselgröda
Blandning med: klöver, ärter, vicker, andra baljväxter eller andra små sädesslag
Visa tabeller, pp. 66 till 72, för rangordning och sammanfattning av skötsel.

Om du behöver en billig, pålitlig hösttäckare som vinterdödar i Hardiness Zone 6 och kallare och en stor del av Zone 7, behöver du inte leta längre. Havre ger snabb, ogräsundertryckande biomassa, tar upp överskottsnäring i marken och kan förbättra baljväxternas produktivitet när den planteras i blandningar. Täckets fibrösa rotsystem håller också jorden under luckor med kallt väder i växtföljderna, och marktäckningen ger en mjuk mulch före grödor med låg bearbetning eller utan bearbetning.

Havre är ett upprätt, ettårigt gräs och trivs under svala, fuktiga förhållanden på väldränerad jord. Växterna kan nå en höjd på över 1,5 meter. Bestånd klarar sig i allmänhet dåligt i varmt och torrt väder.

Karta över havretillväxt i USA
Karta över havretillväxt i USA

NÄMNENSKAPER

Du kan förlita dig på havre som ett mångsidigt, snabbt växande täckmaterial som ger dig många fördelar:

Billig biomassa. Med goda tillväxtförhållanden och sund förvaltning (inklusive plantering i rätt tid) kan du förvänta dig 2 000 till 4 000 pund torrsubstans per hektar från havre som såtts på sensommaren/tidig höst och upp till 8 000 pund per hektar från vårbestånd.

Näringsfångstgrödor. Havre tar upp överskott av N och små mängder P och K när den planteras tillräckligt tidigt. Planteringar på sensommaren kan absorbera så mycket som 77 lb N/A under en åtta- till tioveckorsperiod, vilket studier i nordöstra och mellanvästern har visat (313, 329).

När växten vinterdödar använder vissa jordbrukare havre som en kvävefångstgröda efter sommarens baljväxter, för att hålla kvar en del kväve över vintern utan att behöva döda täckdikningen på våren. En del av kvävet i den vinterdödade havren kan fortfarande gå förlorat på våren, antingen genom denitrifikation till atmosfären eller genom urlakning från markprofilen. Överväg att blanda havre med en övervintrande baljväxt om ditt mål är att maximera N-bidraget till nästa gröda.

Modergröda. Havre gror snabbt och är en utmärkt grödor som konkurrerar ut ogräs och ger också allelopatiska rester som kan hindra groning av många ogräs – och vissa grödor (se nedan) – i några veckor. Minska risken för att grödor inte ska kunna växa genom att vänta två till tre veckor efter det att man har dödat havre innan man planterar en efterföljande gröda.

Höstens baljväxter är en skötselgröda. Havre har få likheter med andra baljväxter som skötsel- eller följeväxter. Den kan öka gödselersättningsvärdet för baljväxter. Om man lägger till cirka 35 till 75 lb. havre/a i utsädesblandningen hjälper man långsamt etablerande baljväxter, t.ex. hårsvingel, klöver eller vinterärter, samtidigt som man ökar biomassan. Det bidrar också till att minska höst ogräs. Havren kommer att vinterdöda i många områden samtidigt som den förbättrar baljväxternas överlevnad på vintern.

Vårens gröngödsling eller kompanjongrödor. Vårsådd med en baljväxt kan havre ge hö eller spannmål och utmärkt halm i norra USA, medan baljväxten förblir en sommar- eller till och med en senare täckgröda. Det finns också ett alternativ för hösädning med en snabbväxande baljväxt om man skördar när havren är i degstadiet. Havren kommer att öka torrsubstansavkastningen och öka det totala proteinet, men på grund av dess relativt höga kväveinnehåll kan den utgöra ett nitratförgiftningshot för boskap, särskilt om man dröjer med skörden tills havren närmar sig blomningsstadiet.

Den klättrande tillväxten hos vissa vinbärande baljväxter, som t.ex. vicker, kan bidra till att den blir liggande och försvårar skörden av havregryn. Om du odlar baljväxten för utsäde kan havren fungera som en naturlig spaljé som underlättar kombinationen.

HANTERING

Etablering & Fältarbete
Tidsåtgång för sådd för att möjliggöra minst sex till tio veckors tillväxt under den kalla säsongen. Måttligt bördig jord ger de bästa bestånden.

Slutsommar/tidig höstplantering. För ett vinterdödat täckmaterial sås vårhavre vanligtvis på sensommaren eller tidig höst i zon 7 eller kallare. Breddning eller översåning ger de bästa resultaten till den lägsta kostnaden, om man inte sår i tunga rester. Om man vill ha en tjock vinterdödad mulch, bör man så med den högsta lokalt rekommenderade dosen (troligen 3-4 skäppor per hektar) minst 40-60 dagar före den första frost som dödar i området. Om man antar att det finns tillräckligt med fukt för snabb groning bör beståndet ge en viss markskyddande och ogräsundertryckande mulch.

Diskar lätt för att blanda in. I många regioner har du möjlighet att låta den övervintra eller skicka in boskap för höstbete.

Om du sår havre som en höstgröda för en baljväxt fungerar det bra med en låg dos (1 till 2 skäppor per hektar).

Om du sår havre, så 2 till 3 skäppor per hektar 1/2 till 1 tum djupt, eller 1 1/2 tum när du odlar spannmål som du planerar att harva för ogräsbekämpning.

Den grunda sådden i fuktig jord ger en snabb uppkomst och minskar förekomsten av rotröta.

Timing är kritisk när du vill ha gott om biomassa eller ett tjockt marktäcke. Som vintertäckning efter sojabönor i nordöstra eller mellanvästra delen av landet kan en översådd av vårhavre i det bladgula eller tidiga bladavfallet (och med lite rester närvarande) ge en kombinerad marktäckning så hög som 80 procent genom den tidiga vintern (200). Om du väntar till närmare eller efter sojabönsskörden får du dock mycket mindre havrebiomassa som hjälper till att hålla kvar bönrester, vilket studier från Iowa och Pennsylvania har visat.

Skjuta upp sådden med så lite som två veckor på sensommaren kan också minska täckets effektivitet som vårbekämpare av ogräs, vilket en studie i norra delen av New York har visat. På våren hade havrepartier som hade planterats den 25 augusti 39 procent färre ogräsplantor och en sjundedel av ogräsbiomassan i jämförelse med kontrollpartier utan havrtäckning, medan havre som planterades två veckor senare bara hade 10 procent färre ogräsplantor på våren och 81 procent av ogräsbiomassan i jämförelse med kontrollpartier (329, 330).

Inte besvärligt fältarbete. Som ett vinterdödat täckmaterial räcker det med en lätt diskning på våren för att bryta upp de spröda havreresterna. Detta blottar tillräckligt med jord för uppvärmning och plantering i rätt tid. Eller så kan man inte sålla direkt i mulchen, eftersom resterna lätt bryts ner tidigt på säsongen.

Vinterplantering. Som en höst- eller vintertäckningsgröda i zon 8 eller varmare, så havre med låg till medelhög utsädesmängd. Du kan döda vinterplanterad havre med vårplöjning eller med herbicider i system med reducerad jordbearbetning.

Vårplantering. Utsädesmängden beror på den avsedda användningen: medelhög till hög utsädesmängd för en gröngödsling på våren och för att undertrycka ogräs, låg utsädesmängd för blandningar eller som en baljväxt som komplement till baljväxter. Högre doser kan behövas för fuktiga jordar eller tjockare marktäckning. Överdriven gödsling kan uppmuntra till nedläggning, men om du odlar havre bara för dess täckningsvärde kan det vara en extra fördel för ogräsbekämpning och fuktbevarande.

Lätt att döda. Havre kommer att vinterdö i större delen av zon 7 eller kallare. Annars dödar man genom att klippa eller bespruta snart efter det vegetativa stadiet, t.ex. mjölkstadiet eller det mjuka degstadiet. I system med plöjningsfri odling fungerar även rullning/krympning (bäst i degstadiet eller senare). Se Designen av täckgrödor med rullar är lovande för icke jordbearbetande jordbrukare. Om snabbhet i vårens jorduppvärmning inte är ett problem kan du spruta eller klippa havren och lämna den på markytan som mulch.

Om du vill inkorporera beståndet ska du vänta minst två till tre veckor innan du sår nästa gröda.

Avlivning för tidigt minskar biomassapotentialen, och du kan se en viss återväxt om du avlivar mekaniskt. Men att vänta för länge kan göra det svårare att bearbeta den kraftigare tillväxten i ett konventionellt bearbetningssystem och kan tappa den markfuktighet som behövs för nästa gröda. Det är också viktigt att döda i rätt tid eftersom mogna havrebestånd kan binda kväve.

Havre, råg ger näring åt jorden i växelbruk mellan majs och bönor

Bryan och Donna Davis gillar vad täckgrödor har gjort för deras växelbruk mellan majs och sojabönor. De använder mindre gräsherbicider, har endast använt insektsmedel en gång under de senaste sex åren och har sett att innehållet av organiskt material nästan har fördubblats från mindre än 2 % till nästan 4 %.

Råg och havre är täckgrödans huvudpelare på de nästan 1 000 tunnland som de odlar i närheten av Grinnell, Iowa. Bryan och Donna köpte gården, som varit i familjens ägo sedan 1929, 1987 och satte nästan omedelbart in större delen av verksamheten i 100 % plöjningsfri odling, ett system som de hade experimenterat med under årens lopp. De bearbetar nu några hektar och håller också på att ställa om 300 hektar till ekologisk odling.

Att ställa om 1/3 av sin areal till ekologisk odling verkar vara den logiska kulmen på familjen Davis omställning av sin gård som började med en önskan om att “komma bort från kemikalierna”. Det var det som motiverade dem att börja använda täckgrödor för att ge jorden näring och hjälpa till att hantera skadedjur.

“Vi försökte komma bort från idén att varje insekt och ogräs måste utrotas. Snarare måste vi “hantera” systemet och tolerera ett visst tryck från ogräs och insekter. Det bör vara mer av en balans”, säger Bryan.

Bryan och Donna är utövare och förespråkare av “biologiskt jordbruk”, en systemansats som bygger på sådana principer som att mata jorden för att hålla den biologiskt aktiv, minska kemiska insatser och vara uppmärksamma på spårämnen eller mikronäringsämnen för att upprätthålla balansen i systemet. Täckgrödor spelar en viktig roll i detta system.

De sår havre med 2-3 bu/A på våren eller hösten, beroende på tid och arbetskraftstillgång. Donna sköter det mesta av kombinationen och planteringen, men trots att det är många hektar för två personer att sköta är täckgrödor en hög prioritet på deras schema. Höstsådd havre planteras efter skörden av sojabönor och “behöver regn strax efter plantering för att komma igång”. De kommer att växa ungefär en meter innan de vinterdödas, vanligtvis i december under deras förhållanden i södra centrala Iowa.

Vårhavre sprids i mitten eller slutet av mars med en gödselvagn och roterar sedan med en harv. Om de återgår till majs sås de med en tyngre, 3,5 bu mängd, och förväntar sig endast 5 eller 6 veckors tillväxt innan de arbetar ner täckgrödan med en jordbearbetningsmaskin och planterar majs i början av maj. När det gäller sojabönor dödar de antingen kemiskt och bearbetar bönorna utan bearbetning, eller arbetar ner och sår konventionellt.

De har hanterat råg på olika sätt under årens lopp beroende på dess plats i växtföljden, men föredrar att så in i dödad eller bearbetad råg hellre än i en levande täckgröda. De räknar med att de får cirka 35 lb N från havre och upp till 60 lb N från råg.

På sina ekologiska övergångsarealer applicerar de kycklinggödsel (2 ton/A), och täckgrödor är avgörande för att suga upp överskottsnäring och för att tränga undan det ogräs som växer upp som en reaktion på den extra näringen. De anser att deras ansträngningar för att balansera näringsämnena också bidrar till ogräsbekämpning, eftersom ogräs livnär sig på obalanser i näringsämnena.

Inom ökningen av organiskt material i marken, som tillskrivs täckgrödor och ingen jordbearbetning, har de också sett förbättringar av markens fuktighet och infiltration. De åkrar som brukade bli vattenfyllda efter kraftiga regn gör det inte längre. Sojabönor klarar torka bättre, och majs förblir grön längre under en “mer naturlig” torkningsprocess.

“Vårt system tar mer tid och är mer arbetsintensivt, men om man tittar på hela budgeten går det mycket bättre för oss nu. Vi har minskat våra kemikaliekostnader dramatiskt, och vi har minskat kostnaderna för gödsling – på vissa fält – med 1/3 till 1/2”, säger Bryan. “Med tanke på energikostnaderna i dag har man inte råd att låta bli att göra detta.”

Davis är noga med att påpeka att detta inte bara handlar om att lägga till en komponent som t.ex. täckgrödor. “Man måste ta itu med hela systemet, inte bara en del av kakan. För att kunna ha ett hållbart system måste man arbeta med det levande systemet. Mata jorden och ge den ett tak över huvudet.” Täckgrödor spelar en avgörande roll i det systemet.

-Andy Clark

Skadedjursbekämpning

Allelopatiska (naturligt förekommande ogräsbekämpande) föreningar i havrens rötter och rester kan hindra ogrästillväxt i några veckor. Dessa föreningar kan också bromsa groningen eller rottillväxten hos vissa efterföljande grödor, t.ex. sallat, krasse, timotej, ris, vete och ärter. Minimera denna effekt genom att vänta tre veckor efter det att havren dödats innan man sår en mottaglig gröda, eller genom att följa upp med en annan gröda. Roterande hackning eller annan mekanisk ogräsbekämpning före uppkomst av ensäde havre kan förbättra bekämpningen av ettåriga bredbladiga växter.

Havre är mindre benägen att drabbas av insektsproblem än vete eller korn. Om du odlar havre för spannmål eller foder kan armémaskar, olika bladlöss och kvalster, trådmaskar, snittmaskar, tripsar, lövhoppor, larver och billbugs utgöra tillfälliga problem.

Resistenta havresorter kan minimera rost, smuts och blåsor om de är ett problem i ditt område eller för ditt odlingssystem. Täckgrödor som havre bidrar till att minska rotknutna nematoder och sjukdomar i grönsaksgrödor som orsakas av Rhizoctonia, visar resultaten av en producentstudie i South Carolina (448), även om kålväxter är bättre. För att minska skadliga nematoder som havre skulle kunna gynna bör man undvika att plantera havre två år i rad eller efter nematodkänsliga små sädesslag som vete, råg eller triticale (71).

Andra alternativ
Det finns många billiga, regionalt anpassade och allmänt tillgängliga havrevarianter, så du har alternativ för hö, halm, foder eller spannmål. Välj utifrån kulturella och lokala överväganden som bäst passar dina avsedda användningsområden. Dagslängd, stjälkhöjd, motståndskraft mot sjukdomar, torrsubstansavkastning, korntestvikt och andra egenskaper kan vara viktiga överväganden. I den djupa södern ser snabbväxande svarthavre (Avena strigosa) lovande ut som ett ogräsundertryckande täckmaterial för sojabönor. Se “Up-and-Coming Cover Crops”.

Bortsett från sitt värde som täckväxt är havre ett utmärkt fodertillskott, säger spannmåls- och svinuppfödare Carmen Fernholz, Madison, Minn. En nischmarknad för ekologisk havre kan också finnas i ditt område, konstaterar han.

Havre är mer välsmakande än råg och lätt överbetad. Om man använder kontrollerat bete i havrebestånd ska man se upp för höga proteinnivåer, som kan variera från 12 till 25 procent (434). Kaliumhalten i havrehö är också ibland mycket hög och kan orsaka metaboliska problem hos mjölkkor om det är det primära fodret. Undersått med en baljväxt förbättrar foderalternativet för havre genom att öka biomassan (jämfört med ensamt odlad havre) och ge kväve till en efterföljande gröda.

KOMPARATIVA ANMÄRKNINGAR

  • Höstkålväxter växer snabbare, ackumulerar mer N och kan undertrycka ogräs, nematoder och sjukdomar bättre än havre.
  • Råg växer mer på hösten och tidigt på våren, absorberar mer kväve och mognar snabbare, men är svårare att etablera, döda och bearbeta än havre.
  • Som baljväxtkompanjon/vårdande gröda presterar havre bättre än de flesta sorter av andra spannmålssorter.
  • Havre är mer tolerant mot fuktig jord än korn, men kräver mer fukt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.