Torrhosta är en hosta där det inte produceras något slem eller slem (så kallad icke-produktiv hosta). Torrhosta är irriterande och brukar vara förknippad med en kittlande hals. Torrhosta orsakas ofta av virussjukdomar som förkylning och influensa, men den kan också orsakas av allergier eller irriterande ämnen i halsen.

Specifik behandling av torrhosta beror på orsaken till hostan.

Hur länge varar en hosta normalt?

Host i samband med förkylning eller influensa brukar pågå i en vecka eller två, och de flesta försvinner inom cirka tre veckor. En postviral hosta kan kvarstå i flera (upp till cirka 8) veckor efter en virussjukdom, medan en del hosta kvarstår längre och är vanligtvis ett tecken på ett underliggande problem.

För vuxna och barn beskrivs en hosta som akut (kortvarig) om du har hostat i upp till två veckor.

Vuxna beskriver en hosta som varar i mer än 8 veckor som kronisk (pågående) ihållande hosta.

För barn kallas en hosta som varar i 2-4 veckor för långvarig akut hosta. En hosta som varar mer än 4 veckor anses vara kronisk hosta.

Causer till torrhosta

Torrhosta är ofta resultatet av:

• en virussjukdom, t.ex. förkylning eller influensa (influensa), eller COVID-19 sjukdomen som orsakas av SARS-CoV-2 – det nya coronaviruset, eller
• en post-viral eller postinfektiös hosta (hosta som kvarstår i veckor efter en virussjukdom).

En torr hosta kan dock vara ett resultat av andra problem, t.ex:

• astma;
• gastroesofageal reflux;
• rökning;
• allergisk rinit (hösnuva) på grund av inandning av ämnen som du är allergisk mot, till exempel pollen, damm eller djurhår;
• Postnäsdropp (dränering av slemsekret från näsan eller bihålorna ner i halsen – även känt som hostsyndrom i de övre luftvägarna);
• laryngit (inflammation i struphuvudet, även kallat struphuvudet);
• kikhosta;
• obstruktiv sömnapné och snarkning;
• vanebeteende hosta (en hosta som endast förekommer på dagtid och som inte orsakas av sjukdom – den drabbar oftast barn i skolåldern);
• en inandad främmande kropp (t.ex.t.ex. mat eller andra föremål som av misstag inhaleras – vanligen hos spädbarn och små barn);
• vissa typer av lungsjukdomar som kallas interstitiell lungsjukdom; eller
• en biverkning av ett läkemedel (t.ex. är hosta en möjlig biverkning av de flesta ACE-hämmare – som ofta skrivs ut vid högt blodtryck).

Andra, mindre vanliga, orsaker till torrhosta är bland annat:

• hjärtsvikt;
• lungemboli (en blodpropp i lungorna); eller
• lungcancer.

Torrhosta kan förvärras av:

• inandning av kall, torr luft;
• luftföroreningar;
• inandning av irriterande ämnen som damm eller rök;
• exponering för tobaksrök;
• överdrivet användande av rösten;
• eller
• en temperaturförändring.

Komplikationer

En ihållande torrhosta kan orsaka problem, inklusive följande komplikationer.

• Upprepad hosta kan leda till urininkontinens hos kvinnor, särskilt äldre kvinnor, gravida kvinnor och de som varit gravida.
• Avbruten sömn med trötthet som följd är ett vanligt problem för personer med ihållande hosta.
• Svåra eller okontrollerbara hostanfall kan ibland orsaka kräkningar.
• Huvudvärk kan bli följden av en ihållande hosta.

Kan jag skada mig själv när jag hostar?

När hostan är allvarlig är det möjligt att drabbas av dragningar i bröstmusklerna och till och med frakturer på revbenen som är en möjlig komplikation.

Diagnostik och tester

Läkaren kommer att ställa frågor om din hosta och andra symtom som du kan ha, och göra en fysisk undersökning. Beroende på din ålder, anamnes och undersökning kan din läkare beställa tester som:

• röntgen av bröstkorgen;
• röntgenprov från halsen (prov på sekret från baksidan av halsen som kan testas för infektioner);
• lungfunktionsmätningar; eller
• allergitest.

Torrhosta är ofta relaterad till en virussjukdom och i de flesta fall behövs inga särskilda tester.

När ska du söka läkarråd om torrhosta?

Du bör söka läkare om:

• du börjar hosta upp blod eller stora mängder slem (flegma);
• du är andfådd eller väsande;
• hosten förekommer främst på natten;
• du har associerad bröstsmärta;
• du har feber;
• du är cigarettrökare;
• du har hes röst;
• hosten är förknippad med kräkningar eller kvävningskänsla;
• du har andra symtom som pågående huvudvärk, ömma öron eller utslag;
• du har nyligen gått ner i vikt eller har allmän muskelvärk;
• hosten förekommer hos ett spädbarn som är 6 månader eller yngre;
• hosten har varat längre än 10 dagar, med liten eller ingen förbättring; eller
• du har högt blodtryck, hjärtbesvär, luftvägssjukdom (t.ex. astma), gastrointestinala problem eller tar andra läkemedel.

Behandlingar av torrhosta

Torrhosta som orsakas av en virusinfektion, t.ex. en förkylning, blir vanligtvis bättre av sig själv inom en vecka eller två. Självhjälpsåtgärder kan bidra till att du mår bättre under tiden, och hostmediciner kan ge viss kortvarig lindring för vuxna med torrhosta.

Andra behandlingar för torrhosta beror på orsaken.

Självhjälp mot torrhosta

Det finns några enkla saker du kan göra för att ge lindring mot torrhosta.

Honung kan hjälpa till att behandla torrhosta genom att belägga och lugna baksidan av halsen (svalget) och lindra den irritation som utlöser torrhosta. Prova att dricka varmt vatten med honung och citron, eller ta en till två teskedar honung 30 minuter före sänggåendet. Observera att honung inte bör ges till barn under 12 månader på grund av risken för spädbarnsbotulism (en sällsynt bakterieinfektion).

Drinka rikligt med vätska kan hjälpa, och varma buljonger eller teer kan hjälpa till att lugna halsen.

Garglande saltvatten (hos äldre barn och vuxna) kan också hjälpa mot torrhosta i samband med förkylning och halsont.

Torrhosta kan vara en biverkning av vissa läkemedel, t.ex. ACE-hämmare och betablockerare (som används för att behandla högt blodtryck och hjärtproblem). Din läkare kan rekommendera att du slutar med de läkemedel som kan orsaka din hosta och ersätter dem med andra lämpliga läkemedel för ditt speciella tillstånd. Prata med din läkare om alternativa läkemedel om du har detta problem.

Återkommande hosta oavsett orsak kan irritera och inflammera struphuvudet (struphuvudet) och de övre luftvägarna. Så själva hostandet i sig gör dina luftvägar känsligare, vilket leder till mer hosta. Strategier som kan hjälpa dig att minska hostdriften och hjälpa till att stoppa denna typ av självupplevd hosta är bland annat:

• att ta en klunk vatten med en hård sväljning när du känner dig sugen på att hosta eller rensa halsen, och
• att undvika utlösande faktorer som du vet har en tendens att förvärra din hosta, t.ex. överanvändning av rösten, cigarettrök eller överdrivet kall och torr luft som t.ex. från luftkonditionering.

Hostmediciner

Hostdämpande medel, ibland kända som antitussiva, kan ibland användas för kortvarig behandling av torrhosta hos vuxna. Hostdämpande medel verkar genom att undertrycka hostdriften och inkluderar någon av de aktiva substanserna folkodin, dextrometorfan, kodein, dihydrokodein och pentoxyverin. De finns tillgängliga som:

• sugtabletter (som också kan innehålla ett antibakteriellt medel för att lindra halsont), eller
• flytande eller linctus (hostblandning).

En del hostdämpande medel är receptbelagda, medan andra är tillgängliga på apotek utan recept. Möjliga biverkningar av hostdämpande medel är sömnighet, illamående, kräkningar och förstoppning.

En del kombinationsläkemedel mot förkylning och influensa – som finns som tabletter eller vätska – kan innehålla hostdämpande medel. Kombinationsläkemedel mot förkylning och influensa kan också innehålla:

• en antihistamin (antihistaminer som har lugnande effekter kan hjälpa om din torra hosta stör din sömn – din läkare kan rekommendera att du tar dessa läkemedel före sänggåendet);
• en avsvällande medicin (för att lindra en blockerad eller täppt näsa); och
• paracetamol för att lindra smärta och feber.

Var alltid noga med att kontrollera de aktiva ingredienserna i alla kombinationsprodukter. Om du tar en kombinationsprodukt och sedan också tar ytterligare läkemedel riskerar du att dubbla ingredienser. Till exempel kan tillsatt paracetamol leda till en överdosering av paracetamol om man också tar andra paracetamolprodukter. Om du har torrhosta bör du undvika att ta kombinationspreparat som innehåller ett slemlösande medel eller ett mukolytiskt medel, eftersom dessa ingredienser används för att behandla produktiv (“våt” eller brösthosta) hosta.

Host- och förkylningsläkemedel (inklusive hostdämpande medel, antihistaminer och kombinationsläkemedel) får inte användas till barn under 6 år, och får endast användas till barn i åldrarna 6-12 år efter att ha kontrollerat det med din läkare eller apotekspersonal. Dessa läkemedel har inte visat sig vara effektiva hos barn, och det finns vissa bevis för att de kan orsaka skadliga biverkningar.

Nässprayer och inhalatorer

Om din läkare misstänker att hösnuva (allergisk rinit) eller postnäsdropp (när slem rinner ner i bakre delen av halsen) kan orsaka att du hostar kan en nässpray med saltlösning och en nässpray med kortikosteroid rekommenderas.

En kortikosteroidinhalator, där läkemedlet andas in genom munnen, kan rekommenderas av din läkare om astma är en möjlig orsak till din torra hosta.

Refluxbehandling

Personer med gastro-ösofageal refluxsjukdom (där surt maginnehåll flödar tillbaka upp i matstrupen) har ibland en ihållande hosta eller en kvävande hosta på natten. Behandling av refluxen med syrablockerande läkemedel (t.ex. protonpumpshämmare) kan hjälpa till att lindra en hosta som orsakas av reflux. Självhjälpsåtgärder för att behandla reflux (t.ex. att inte äta strax före sänggåendet och luta upp sänggaveln) kan också hjälpa.