Erik Erikson, en psykolog född i Tyskland som levde mellan 1902 och 1994, sade att det finns åtta stadier i människans psykosociala utveckling. Han reviderade senare detta till nio. Varje stadium har en fråga eller “kris” knuten till sig som människor måste lösa för att “ta examen” till nästa nivå av känslomässig och mental hälsa. Erikson införde den allmänt accepterade termen “identitetskris” för att beteckna problemen under tonåren.

Erikson var också den förste psykolog som såg ålderdomen som ett aktivt utvecklingsstadium i livet. Eriksons steg 8 är “Integritet mot förtvivlan”, som i allmänhet drabbar personer över 65 år. Detta är den kris som äldre människor står inför och måste lösa.

Eriksons stadier sträckte sig över hela livet. Ett spädbarn måste till exempel lösa frågan om tillit kontra misstro mot världen och vårdnadshavarna. Småbarn måste konfrontera autonomi, eller att vara kapabel och oberoende i motsats till att känna skam och tvivel om sina förmågor. Under hela livet går man igenom olika stadier, t.ex. identitetskrisen i tonåren, för att sedan etablera ett meningsfullt och intimt förhållande med någon av det motsatta könet, och ända fram till slutet av vuxenlivet för att ta hand om andra i yngre generationer genom att vara förälder, mentor osv. På den nivån, steg 8, känner en person att hans eller hennes liv har levts väl, är meningsfullt och ger en känsla av frid och tillfredsställelse (integritet). Om han eller hon inte känner detta kommer personen att uppleva en känsla av förtvivlan som kännetecknas av depression, ilska, känslor av misslyckande, värdelöshet, meningslöshet och att ha slösat bort sitt liv.

Vad ska man göra om en äldre person betraktar sitt liv med en känsla av misslyckande, nederlag och slöseri, vilket leder till rädsla för döden? Det är för sent att börja om på nytt. Det mesta av ens liv är förbi. Vad kan man göra för en äldre person som inte upplever en känsla av integritet?

Med tanke på att många äldre människor drabbas av depression kan vi anta att de upplever förtvivlan snarare än integritet. Forskaren David Haber sade att depression är den vanligaste känslomässiga sjukdomen hos äldre och den mest förbisedda. Haber likställer depression hos äldre med Eriksons “förtvivlan”

Vad ska man göra om en äldre person betraktar sitt liv med en känsla av misslyckande, nederlag och slöseri, vilket leder till rädsla för döden? Det är för sent att börja om på nytt. Det mesta av ens liv är förbi. Vad kan man göra för en äldre person som inte upplever en känsla av integritet?

Troligtvis finns det något som äldre personer kan göra eller få hjälp att göra. De kan göra en livsgenomgång, vilket är en mer formaliserad metod för att ägna sig åt de reminiscenser som äldre människor så naturligt gör.

När döden närmar sig säger gerontologen Robert Butler, en pionjär när det gäller betydelsen av reminiscenser i äldres liv, att äldre människor har en tendens till självreflektion. Minnen dyker upp igen, liksom olösta dilemman och konflikter. Detta är en del av förberedelserna inför döden. Det kan vara en övning för att skapa mening och ett sätt att integrera personligheten och acceptera det oundvikliga med grace och jämnmod.

En livsgenomgång använder sig av det förflutna för att komma till fred med nuet. Den hjälper också till att lägga det förflutna till vila.

Haber konstaterade att livsöversyner är lätta att administrera och kan vara självadministrerande. Han sade att äldre människor tycker om att göra dem. Haber citerar studier som visar att livsgenomgångar ökar livstillfredsställelsen hos dem som genomför dem jämfört med äldre som inte har några insatser. Livsgenomgångar kan alltså vara terapeutiska och göra det möjligt för äldre människor att må bättre om sina liv på ett varaktigt sätt.

En grundlig livsgenomgång lyfter fram framgångar och besvikelser…

En livsgenomgång är en utvärderande process som bör innefatta att man tittar på och löser gamla konflikter. Den kan omfatta grundläggande frågor som var man föddes och när, var man växte upp, hur det var i hemmet, i samhället och i de skolor man gick i. Den omfattar relationer med föräldrar, styvföräldrar, syskon, vänner och livets olika faser, inklusive barndom, tonår, ung vuxen ålder, äktenskap, karriär och uppfostran av egna barn. En livsgenomgång omfattar vänner, inflytelserika personer i ens liv och känslor om pensionering och hälsa samt beskrivningar av en typisk dag nu och vilka saker som gör personen lycklig. En grundlig livsgenomgång lyfter fram framgångar och besvikelser och låter den äldre personen reflektera över vad han eller hon skulle göra annorlunda och vilka vändpunkter han eller hon upplevde. Den omfattar en persons livsfilosofi och hans eller hennes oro och förhoppningar inför framtiden.

Sharon Kaufman, författare till boken The Ageless Self: Sources of Meaning in Late Life, anser att människor organiserar sina livsöversyner i teman. Dessa teman hjälper till att integrera livets disparata delar till en meningsfull helhet som personen kan vara psykologiskt tillfreds med. Exempel på dessa teman kan vara relationer, service till andra, ekonomiska strävanden, prestationer, äktenskap och familj samt andliga eller religiösa strävanden. Nya teman kan hjälpa den äldre personen att sätta ihop livets pusselbitar till en bild som kan ge tillfredsställelse och frid. Detta hjälper den äldre personen att uppnå integritet i stället för förtvivlan.

Källor

Clark University. Handbok för intervjuer om livsgenomgång. Tillgänglig online på www.clarku.edu/faculty/dmerrill/soc180/manual.doc. Hämtad 2016-12-08.

Haber, David. (2006). Life Review: Implementering, teori, forskning och terapi. International Journal on Aging and Human Development, 63(2): 153-171. Tillgänglig på http://jshellman-reminiscence.wiki.uml.edu/file/view/Haber_LR_Rem_200.pdf. Hämtad 2016-12-08.

Shippensburg University of Pennsylvania. Personlighetsteorier, Erik Erikson. Tillgänglig på http://webspace.ship.edu/cgboer/erikson.html. Hämtad 2016-12-08.