- Sida 10: Effektiv undervisning i nivå 1
- Undervisning av hög kvalitet
- Helgrupp
- Smågrupp
- Tänk på
- Fonemisk medvetenhet:
- Foner/ordstudier:
- Övningsord/ nonsensord:
- Vocabulär:
- Flödighet:
- Förståelse:
- Fonemisk medvetenhet:
- Fonisk/ordstudier:
- Vocabulary:
- Fluency:
- Förståelse:
- Fonemisk medvetenhet:
- Fonemiska ord/ordstudier:
- Öva ord:
- Recensionera ord:
- Vocabulary:
- Flödighet:
- Förståelse:
- Lärcentra
- Självständig övning
- Parvis undervisning
- Steg 1: Rangordna eleverna
- Steg 2: Dela listan
- Steg 3: Flytta halvorna bredvid varandra
- Frekvensuppföljning
Sida 10: Effektiv undervisning i nivå 1
Som en del av RTI-metoden vet fru Hernandez att hon kommer att behöva implementera ett högkvalitativt läsprogram för kärnan av läsning som omfattar 90 minuters undervisning för alla hennes elever. Denna 90-minuters undervisningsperiod, nedan kallad Tier 1, består av två huvudfunktioner:
- Undervisning av hög kvalitet
- Frekvent övervakning
Denna sida kommer ofta att hänvisa till två typer av FTI-bedömningar: universell screening och övervakning av framsteg. Mer information om dessa bedömningar finns i följande IRIS-modul:
- RTI (del 2): Bedömning
Undervisning av hög kvalitet
Mrs Hernandez vet att nivå 1 består av undervisning av hög kvalitet för alla elever i hennes klassrum. Genom att genomföra undervisning av hög kvalitet säkerställer man att otillräcklig undervisning inte är en faktor som bidrar till elevernas dåliga inlärningsresultat. Dessutom kan behoven hos majoriteten av hennes elever tillgodoses med Tier 1-undervisning.
Mrs Hernandez är medveten om de fem omfattande läskomponenterna (se tabellen nedan) som bör genomföras som en del av högkvalitativ undervisning med hennes elever i första klass. När hon fortsätter sin planering kommer hon att inkludera dessa komponenter i det centrala läsblocket på 90 minuter, den standardtid som rekommenderas av No Child Left Behind för att främja framgång i läsningen.
Läskomponent | Förskoleklass | Första klass | Tvåan klass | Tredje klass | |
Fonemisk medvetenhet | |||||
Foniska begrepp och ordstudier | |||||
Flytande | |||||
Vocabulär | |||||
Läsförståelse |
National Reading Panel, 2000; Texas Essential Knowledge and Skills (TEKS)
Mrs Hernandez har lärt sig att när eleverna, även de som har lässvårigheter, undervisas i smågrupper eller med parvis undervisning, ökar de sin läsförmåga mer än de elever som undervisas enbart med undervisning i helgrupp. Dessutom kan hon mer effektivt ge differentierad undervisning, rikliga övningsmöjligheter och omedelbar korrigerande återkoppling till sina elever under undervisning i små grupper.
Mrs Hernandez har 22 elever i sin klass. För smågruppsundervisningen delar hon in eleverna i tre grupper utifrån deras kunskapsnivå. För parvis undervisning består hennes par av blandade förmågor. Hon utarbetar sin plan för 90 minuters läsundervisning enligt nedan.
Daglig undervisningsplan | ||
9:00-9:10 | Undervisning i helgrupp 10 minuter |
|
9:10-9:30 | Undervisning i mindre grupper Grupp 1 20 minuter |
Lärcentrum Grupp 2 20 minuter |
Självständigt arbete Grupp 3 20 minuter |
||
9:30-9:50 | Undervisning i mindre grupper Grupp 2 20 minuter |
Lärcentrum Grupp 3 20 minuter |
Självständigt arbete Grupp 1 20 minuter |
||
9:50-10:10 | Undervisning i mindre grupper 20 minuter Grupp 3 |
Lärcentrum Grupp 1 20 minuter |
Självständigt arbete Grupp 2 20 minuter |
||
10:10-10:20 | Parvis undervisning (Fullständig uppföljning av framsteg med fem elever per dag) 10 minuter |
|
10:20-10:30 | Undervisning i helgrupp 10 minuter |
Ett planerat schema som det ovan kan variera från dag till dag. Vissa lärare kan till exempel använda mer undervisning i helgrupp på dagar då nya begrepp och färdigheter introduceras, men de kanske föredrar att använda mestadels smågrupper på dagar då eleverna behöver öva färdigheter. I motsats till fru Hernandez schema ovan kan vissa lärare främja blandade grupper i lärcentra. Medan fru Hernandez arbetar med grupp 1 kan till exempel elever från grupperna 2 och 3 arbeta tillsammans i lärcentrumen medan andra elever från grupperna 2 och 3 gör det självständigt.
En av fördelarna med ett planerat schema är att fru Hernandez enkelt kan organisera och hantera sina 90 minuters rekommenderad läsundervisning. Hon måste dock kunna genomföra snabba övergångar på ett effektivt sätt för att hålla sig till sitt schema. Även om lärare till en början kan känna sig överväldigade av utsikten att undervisa i läsning i 90 minuter, blir det mer hanterbart när:
- Flexibla metoder för gruppindelning förekommer
- Elverna förstår och följer rutinen
- Den högkvalitativa undervisningen används
Nedan följer en förklaring till de olika undervisningsformerna som mrs Hernandez har använt. Hernandez tillämpar under sina 90 minuters läsundervisning.
Helgrupp
Mrs Hernandez helgruppslektioner erbjuder aktiviteter som engagerar och motiverar alla hennes elever. Hon börjar och avslutar sina 90 minuters läsundervisning med hjälp av en helgruppsform. Fru Hernandez börjar konsekvent varje dags lektion med ett morgonbudskap, där målen är direkt kopplade till en av de fem komponenterna i läsning. I exemplet nedan kopplar fru Hernandez morgonbudskapet till undervisning i flytande läsning. Efter att eleverna har lagt till versaler och interpunktion ber hon dem att läsa meningarna högt som en hel grupp eller i undergrupper (t.ex. pojkar/flickor, första raden/andra raden/tredje raden). Hon påminner dem om att stanna vid interpunktionen och att läsa frågorna och påståendena med olika böjningar.
För de sista 10 minuterna av läsundervisningen läser fru Hernandez en berättelse för sina elever. Morgonbudskapet och andra delar av de dagliga läslektionerna är ofta kopplade till denna berättelse.
Smågrupp
Mrs Hernandez ger den centrala läsinstruktionen i smågrupper, vilket gör att hon bättre kan tillgodose elevernas individuella inlärningsbehov. Hennes undervisning fortsätter att vara explicit då hon modellerar färdigheterna. Genom att arbeta i små grupper kan fru Hernandez anpassa lektionerna och aktiviteterna till hanterbara steg som går från enkla till mer komplexa färdigheter. Det gör det också möjligt för henne att känna igen problemområden och justera undervisningsmetoderna så att de passar elevernas kunskapsnivåer.
Tänk på
Sammansättningen av elevgrupperna kan bestämmas genom universell screening eller genom resultat från ett test för placering av kärnläsning. Antalet elever i små grupper är inte alltid lika många. Generellt sett kommer gruppen med genomsnittlig förmåga att ha det största antalet elever, medan grupperna med elever med högre och lägre prestationer kan ha färre medlemmar. Till exempel har fru Hernandez’ grupp med genomsnittliga läsare nio medlemmar, hennes grupp med högre prestationer har åtta medlemmar och hennes grupp med läsare med svårigheter har endast fem medlemmar.
Här är anteckningarna från fru Hernandez’ bok med lektionsplan. Observera att alla tre grupperna arbetar på olika nivåer inom samma lässerie (t.ex, Grupp 1 arbetar på förskoleklassnivå, grupp 2 arbetar på den lägre första klassens nivå och grupp 3 arbetar på den högre första klassens nivå).
Lektionsplan för grupp 1
Lektionsexempel på vad lärare kan hitta i en lärarutgåva.
Fonemisk medvetenhet:
- Säg ljuden för följande ord och eleverna säger vad ordet är (/m/ /a/ /s/ /t/ = mast): mast, mats, mist, mist, mitts, past, pest, pets, pats).
- Använd samma lista som ovan, säg orden och be eleverna säga de enskilda ljuden (mast = (/m/ /a/ /s/ /t/).
Foner/ordstudier:
Nytt ljud: /i/
Review ljud: /i/
Ljud: /i/
/m/, /a/, /t/, /s/, /e/
Övningsord/ nonsensord:
it | iss | im |
sit | miss | tim |
mitt | siss | sim |
mat | sat | am | sam | mass | mast |
me | see | tee | meet |
Vocabulär:
mass
mast
Flödighet:
Förse eleverna med extra övningstid för att läsa övningsorden/ nonsensorden från ovan.
Förståelse:
Denna grupp läser ingen berättelse ännu. Ställ förståelsefrågor om gårdagens berättelse för hela klassen, “Stone Soup”.”
(Stäng den här panelen)
Lektionsplan för grupp 2
Lektionsexempel på vad lärare kan hitta i en lärarutgåva.
Fonemisk medvetenhet:
Se listan över ord på s. 85 i lärarutgåvan. Säg varje ord och be eleverna att muntligt identifiera orddelar (dig-ging, walk-ing, want-ed).
Fonisk/ordstudier:
Ny ändelse: ed
Revisa ändelser: s, ing
Se listan över övningsord i lärarutgåvan. Eleverna läser ord med olika ändelser bifogade (skip, skips, skipping, skipped, skipped). Öva på att göra ord i förfluten tid av ord i nutid (walk-walked).
Vocabulary:
present tense
past tense
Fluency:
Fullborda ett enminutsläsningsprov på den utvalda berättelsen; eleverna måste läsa fram till den utsedda stoppunkten på en minut eller mindre, med tre fel eller färre. Partnerna övar denna och gårdagens berättelse under parvis undervisning.
Förståelse:
Se förståelsefrågorna för berättelsen på s. 87. Fråga också hur de tror att berättelsen skulle ha slutat annorlunda om flickan hade velat ha ett stort hål i sin trädgård.
(Stäng den här panelen)
Lektionsplan för grupp 3
Lektionsexempel på vad lärarna kan hitta i en lärarutgåva.
Fonemisk medvetenhet:
Elverna nämner så många ord som möjligt som innehåller ljudet /ou/.
Fonemiska ord/ordstudier:
Nytt ljud: /ou/
Ljud som granskas:: /ou/
Ljud som granskas: /oo/, /ar/, /al/
Öva ord:
hus
möss
tusen
hög
fynd
påse
ljud
Recensionera ord:
fool | part | call |
fooling | cart | calling |
loose | harm | small |
boot | parkering | också |
tool | smart | taller |
Vocabulary:
mound
pouch
Flödighet:
Förklara ett läsprov på en minut på den utvalda berättelsen; eleverna måste läsa till den angivna stoppunkten på en minut eller mindre, med tre fel eller färre. Partnerna övar denna och gårdagens berättelse under parvis undervisning.
Förståelse:
Se förståelsefrågorna för berättelsen på s. 115. Eftersom berättelsen fortsätter i nästa lektion, be eleverna förutsäga vad som kommer att hända när barnen räknar 1 000 bilar.
(Stäng den här panelen)
Lärcentra
Ett lärcentrum är en undervisningsform där en enskild elev eller en liten grupp elever tränar en färdighet eller en uppsättning färdigheter separat från resten av klassen. Fru Hernandez lärcenter omfattar till exempel ett lyssningscenter, ett datorcenter, ett skrivcenter, ett färdighetscenter och ett ordförrådscenter. Fru Hernandez planerar dessa centra för att erbjuda eleverna utökad övning och genomgång för att förstärka de färdigheter som läroplanen har behandlat.
Studenterna måste genomföra aktiviteter inom alla fem områden under en vecka. För att fru Hernandez ska kunna fokusera sin uppmärksamhet på undervisning i små grupper måste hon vara säker på att de återstående eleverna förstår hennes förväntningar. På grund av de många olika aktiviteter som eleverna förväntas utföra självständigt lägger fru Hernandez mycket tid på att under de första skolveckorna lära eleverna att:
- arbeta tillsammans i samarbete
- följa klassrummets regler och rutiner
- tillträda till och lägga undan material
- gå från en aktivitet till en annan
Mrs. Hernandez är noga med att kräva att hennes elever ska redovisa sitt arbete under varje aktivitet i lärcentret så att hon och eleverna kan se deras framsteg. Klicka på länkarna nedan för att se några av de aktiviteter som mrs Hernandez använder i sina lärcentra.
Vocabulary | Förståelse |
Exempel på en aktivitet i ett lärcentrum för ordkunskap
Mrs. Hernandez klassrum har en aktivitet i lärcentret “Silly Stories” för att hjälpa eleverna att öva på att använda nya ord i ordförrådet. Fru Hernandez skapar ett tema för en silly story som innehåller ett eller flera av de ordförrådsord som hon redan har lärt eleverna under helklassundervisningen. Eleverna arbetar tillsammans för att skriva en kort berättelse om det tema hon har gett dem. På ordförrådskorten i lärcentret kan eleverna gå igenom definitioner (t.ex., djärv = mycket modig, blyg = rädd). De färdiga berättelserna fungerar som nödvändig dokumentation för elevernas ansvarstagande.
Här är vad fru Hernandez tar med på ordförrådsaktivitetskorten för var och en av sina elevgrupper.
Silly Stories Group 1 Tema: En djärv mus och en blyg elefant tar en promenad. Kringla in bilderna som betyder “blyg”. Sätt ett X på de bilder som betyder “djärv”.” |
Grupp 2
Tema: En djärv mus och en blyg elefant tar en promenad. Kringla in orden som betyder “djärv”.
Kringla in orden som betyder “blyg”.”
|
Grupp 3
(Stäng den här panelen)
Exempel på en aktivitet i lärcentret för förståelse
Mrs Hernandez klassrum har en aktivitet i lärcentret “Get the Gist” som gör det möjligt för eleverna att öva upp sina kunskaper i förståelse. Fru Hernandez tillhandahåller tre nivåer av aktiviteter så att alla i klassen kan delta i inlärningscentret. I den här aktiviteten används berättelsen “Stone Soup” som fru Hernandez läste under helgruppsundervisningen.
Grupp 1. Fundera över berättelsen “Stone Soup”. Rita en bild av all mat som den gamla kvinnan lade i grytan.
Grupp 2. I sagan “Stensoppa”, vilken mat lade kvinnan i grytan? Skriv ner namnen på dessa livsmedel.
Grupp 3. I berättelsen “Stensoppa” lade den gamla kvinnan massor av livsmedel i grytan för att göra soppa. Skriv ett stycke som beskriver berättelsen.
(Stäng den här panelen)
Självständig övning
Självständig övning används ofta för att förstärka, förbättra eller berika de färdigheter som lärs ut under undervisning i små grupper. Fru Hernandez har utarbetat sitt schema så att både grupp 1 (den grupp som presterar sämre) och grupp 2 (den grupp som presterar genomsnittligt) får sin självständiga övning omedelbart efter undervisningen i små grupper. Samtidigt arbetar eleverna i grupp 3 (den grupp som presterar bäst) självständigt före undervisningen i små grupper med fru Hernandez. Lärarna bör vara försiktiga så att de självständiga övningsaktiviteterna inte bara är ett arbete utan att de snarare stöder och stärker de färdigheter som lärs ut under hel- och smågruppsundervisningen.
Parvis undervisning
Under den parvisa undervisningsdelen av lektionen arbetar varje elev tillsammans med en partner och övar på att läsa ord, meningar och stycken från sin läsläsning. Partnerna visar hur man gör bra läsning och ger varandra korrigerande feedback.
Lyssna på Lynn Fuchs när hon talar om Peer-Assisted Learning Strategies (PALS), en metod som lärare kan använda för att genomföra parvis undervisning (tid: 0:38).
Lynn Fuchs, PhD
Nicholas Hobbs Chair of Special Education and Human Development
Vanderbilt University, Nashville, TN
/wp-content/uploads/module_media/rti03_reading_media/audio/rti03_10audio_fuchs.mp3
Se utskrift
Utskrift: Lynn Fuchs, PhD
Unga barn arbetar med varandra, de genomför aktiviteter med varandra och ger varandra feedback när de gör fel, så att barnen kan bli bättre på aktiviteterna.
Dessa typer av aktiviteter kan främja bättre inlärning om unga barn gör dem. Men utmaningen har varit för lärarna att ta reda på hur man kan införliva dessa aktiviteter i ett normalt klassrum så att alla i klassen får mycket strukturerad övning med korrigerande feedback. PALS är ett sätt för lärare att ta dessa forskningsbaserade aktiviteter och genomföra dem i ett normalt klassrum.
Mrs Hernandez har bildat sina elevpar baserat på metoder som beskrivs i forskningsvaliderade studier som har mätt effektiviteten av parbaserad undervisning eller kamrathandledning. Eleverna är grupperade efter blandade kunskapsnivåer. Följ stegen nedan för att se hur enkelt fru Hernandez parar sina elever.
Steg 1: Rangordna eleverna
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Steg 3: Flytta halvorna bredvid varandra
|
|
Lärarna måste vara medvetna om att det kan krävas vissa justeringar av parningarna. Det kan till exempel finnas en diskrepans mellan elevernas förmågor som är för stor för att tillgodose lärandet. Om den starkare läsaren inte fungerar bra tillsammans med den elev som har svårigheter kan läraren behöva byta partner. I andra fall kanske par av elever som har svårt att följa instruktioner inte fungerar bra tillsammans som partner. Därför kan vissa förändringar krävas på grund av framstegstakt, beteendeproblem eller elevernas behov.
Om du vill lära dig mer om kamratstödda inlärningsstrategier kan du läsa följande IRIS-moduler:
- PALS: A Reading Strategy for Grades K-1
- PALS: En lässtrategi för årskurserna 2-6
- PALS: A Reading Strategy for High School
Frekvensuppföljning
Fräktig uppföljning bör, utöver högkvalitativ undervisning, införlivas i nivå 1. När det gäller uppföljning av framsteg har lärarna två alternativ: 1) genomföra uppföljning av framsteg för alla elever på nivå 1, eller 2) genomföra uppföljning av framsteg för endast de elever som har identifierats som läsare med svårigheter baserat på universella screeningresultat.
framstegsuppföljning
En form av bedömning där elevernas lärande utvärderas regelbundet för att ge användbar återkoppling om prestationer till både elever och lärare.
Mrs Hernandez bestämmer sig för att följa upp sina elevers framsteg varje vecka när de deltar i parvis undervisning. Genom att införa övervakning av framsteg i hela klassen kan fru Hernandez avgöra om hon tillämpar undervisning av hög kvalitet och hon kan använda uppgifterna för att informera sin undervisning. Dessutom kan informella bedömningar, t.ex. observationer i hela klassen, uppgifter i klassen och läxor, ge användbar information. Genom att använda dessa olika typer av bedömningar kan fru Hernandez avgöra om det finns läsfärdigheter som ett antal elever har problem med. Om t.ex. majoriteten av eleverna i en klass kämpar med tystnadsregeln vet fru Hernandez att hennes undervisning inte har varit tillräcklig. Hon måste bestämma ett annat och mer effektivt sätt att instruera eleverna om regeln.
Finally, progress monitoring data can be used to guide the RTI decision-making process for struggling students. På grund av hennes låga poäng på den universella screeningen identifierades Megan till exempel inledningsvis som en läsare med svårigheter. De uppgifter som fru Hernandez har samlat in under de följande tio veckorna visar dock att Megans färdigheter har förbättrats och att högkvalitativ Tier 1-undervisning har varit tillräcklig för att tillgodose Megans undervisningsbehov.
Tabellen nedan ger en kort översikt över Tier 1-undervisning.
Tier 1-undervisning | |
Vem får undervisning | Alla elever |
Mängd daglig undervisning | Undervisningen bör pågå i minst 90 minuter |
När undervisningen ges | Under kärnläsningstid |
Undervisningens längd | Under hela skolåret |
Hur undervisningen genomförs | Flexibla grupperingar, vilket inkluderar: |
Frekvens av uppföljning av framsteg | Minst en gång var 1-2:e vecka |
Vem tillhandahåller undervisning | Lärare i allmänundervisning |
Var eleverna undervisas | Klassrum för allmänundervisning |