Rapportering från: Manila, Filippinerna
Filippinerna har upplevt en solid tillväxt på 6 procent i takt med att landet utvecklas tillsammans med stora delar av Sydostasien. Som sådan erbjuder Filippinerna unika möjligheter för expat-entreprenörer som vill starta ett offshore-företag.
Som jag skrev om igår finns det några västerländska delar av landet som gör det till ett rimligt val för expater, pensionärer och entreprenörer. På grund av sin historia känns resten av landet lika mycket som delar av Latinamerika som Asien.
Många expatentreprenörer som vill bo här vill också veta exakt hur man startar ett företag i Filippinerna.
Nouriel Roubini kom nyligen till Manila och kallade Filippinerna för “en ekonomisk framgång”. Landet har nu en investment grade rating och andra väntas komma inom kort. Även om landet inte är på samma nivå som till exempel Malaysia, ser det ut att gå uppåt.
Den ekonomiska liberaliseringen är på väg, och även om det finns mycket arbete kvar att göra, blåser de politiska vindarna i rätt riktning.
Den goda nyheten är att det kan vara relativt enkelt att starta ett företag här om man förstår hur regeringen fungerar. Du behöver inte 75 000 dollar för ett investeringsvisum – långt därifrån. Faktum är att du kan starta ett företag i Filippinerna för så lite som 125 dollar.
Hur man undviker restriktioner för utländskt ägande i Filippinerna
Regeringen här har infört restriktioner för utlandsägda företag. Precis som restriktioner som förbjuder utlänningar att äga andra fastigheter än bostadsrätter är dessa restriktioner en form av intern protektionism som syftar till att få utlänningar att arbeta med sina egna.
För att starta ett detaljhandelsföretag behöver du till exempel ett inbetalt kapital på 2,5 miljoner dollar. För det priset kan du etablera dig på ett antal platser, inklusive några av världens rikaste länder. Även om landet går ga-ga för amerikanska varumärken (du kan hitta till och med små amerikanska kedjor här) skulle jag råda dig som småföretagare att gå en annan väg.
Ditt inträdespass till landet är kanske det första västerlänningar tänker på när de tänker på Filippinerna – outsourcing.
Specifikt, business process outsourcing, eller BPO. Det är en blomstrande verksamhet som förväntas fördubblas inom den närmaste framtiden. En av mina kontakter säger att han ser en bubbla där, men han säger också att branschen hela tiden hittar nya sätt att förnya och expandera. Därför kan du för endast 125 US-dollar i inbetalt kapital vara igång som anställd i ditt eget filippinska företag.
Inte några restriktioner för utländskt ägande finns för den här typen av företag, vilket är viktigt eftersom lagarna mot bluffakturor är intensiva – oavsett vem du pratar med som påstår att du kan betala 500 dollar till en kille på en jeepney och kalla honom för “ägare” till ditt företag.
Jag tror att BPO kommer att fortsätta vara en av de globala trenderna under de kommande åren. Men trenden kommer att fortsätta att vara innovativ. En möjlighet är att utöka outsourcing till icke engelsktalande utvecklade marknader. Länder som Japan och Korea förlitar sig inte på outsourcing av callcenter i samma utsträckning som Amerika.
Filippinare är kända för att kunna anpassa sig till ett stort antal människor och situationer.
Det är trots allt en del av anledningen till att det är världens outsourcinghuvudstad (har du någonsin fått en filippinsk operatör att skrika tillbaka till dig?). Därför kommer du att se fler filippinare som lär sig språk som japanska för att kunna ta de jobb som kommer att skapas för att betjäna dessa marknader. Det finns redan en ordentlig premie för dem som kan arbeta med personer som inte talar engelska.
En idealisk plats att starta ett offshore-företag
Filippinerna föredrar att utlänningar startar företag som handlar med sin egen sort, eller åtminstone människor utanför landet. Om du driver ett internetföretag tror jag att du kan ha ett visst handlingsutrymme att registrera dig här, få bosättning i landet och driva ditt företag som du vill.
Till skillnad från program som Singapores Entrepass, som ställer krav på företagens utgifter och antal anställda, har det filippinska programmet inga anställningskrav och inga minimiutgifter. Det är ett stort plus för enmans- och småföretag som inte kan uppfylla sådana krav från början.
Som jag har nämnt tidigare har Filippinerna en mycket bekant känsla för västerlänningar. Om oron för en kulturkrock hindrar dig från att starta eller flytta ditt företag utomlands kommer du inte att ha några problem här. Manilas centrala affärsdistrikt i Makati City känns som Los Angeles, med lyxig shopping och otaliga restauranger i västerländsk stil. Du kommer att passa in. Och om du vill kan du köpa en lägenhet i det bästa Makati-distriktet för så lite som 60 000 dollar.
För det skälet, och på grund av de knappa kraven för att få ett visum för att driva ditt företag, är Filippinerna en jurisdiktion som är värd att överväga om du vill arbeta internationellt. Om du vill öppna en butik eller restaurang måste du hitta en legitim filippinsk partner som äger 60 procent.
Att bilda företaget tar ungefär en månad, och att få ditt visum ytterligare några månader. Den goda nyheten är att regeringen tar till sig faktiska tankesmedjerapporter och studerar olika processer – till exempel inkorporering – och hur de kan förenkla saker och ting.
Och även om korruptionen här har varit svår att utrota på de lägre nivåerna är amerikanerna välkända för att kringgå den delen av kulturen. Regeringen verkar vara ganska flexibel och förstår var den har sitt eget bröd.
Filippinare är några av de mest handlingskraftiga och trevliga människorna att anställa – för en lön på omkring 400 dollar i månaden uppges 80 procent vara nöjda med sina liv och en anda av hjälpsamhet är uppenbar överallt där man går. Inlärningskurvan är definitivt kortare här.
För mer information om Filippinerna kan du läsa mina rapporter om andrahandsboende i Filippinerna och fastigheter i Filippinerna.
- Author
- Recent Posts
.