Ett integrerat bibliotekssystem, eller ILS, är ett system för resursplanering för ett bibliotek som används för att spåra ägda artiklar, gjorda beställningar, betalda räkningar och låntagare.

Ett ILS består vanligen av en relationsdatabas, programvara för att agera på den databasen och två grafiska användargränssnitt (ett för låntagare och ett för personal). De flesta ILS separerar mjukvarufunktioner i separata program som kallas moduler, vilka sedan integreras i ett enhetligt gränssnitt. Exempel på moduler är: förvärv (beställning, mottagning och fakturering av material), katalogisering (klassificering och indexering av material), cirkulation (utlåning av material till låntagare och återtagande av material), serier (spårning av tidskrifter och tidningsbestånd) och OPAC (gränssnitt för användare). Varje låntagare och föremål har ett unikt ID i databasen som gör det möjligt för ILS att spåra dess aktivitet.

Större bibliotek använder ILS för att beställa och förvärva, ta emot och fakturera, katalogisera, cirkulera, spåra och ställa in material. Mindre bibliotek, t.ex. privata hem eller små organisationer och institutioner (t.ex. kyrkor och synagogor), avstår ofta från de kostnader och det underhåll som krävs för att driva ett ILS och använder i stället ett enklare biblioteksdatasystem med begränsade funktioner.

Allmänna system för informationsinhämtning har blivit mer avancerade. Sökmotorer som Google och onlineförsäljare som Amazon har skapat användarvänliga interaktiva system som verkar mer attraktiva för användarna. Biblioteksvärlden anstränger sig också för att utveckla mer sofistikerade, användarvänliga system som är utrustade med federerade sökmotorer. En federerad sökmotor kan hämta information från flera prenumerationsbaserade databaser (deep web), biblioteksbestånd och allmänna webbkällor med en sökfråga. Biblioteksvärlden tittar också alltmer på program med öppen källkod.

Historia

Integrerade bibliotekssystem (ILS) kallades ofta för biblioteksautomationssystem eller automatiserade system på 1970-talet och i början av 1980-talet. Före datorernas intåg använde biblioteken vanligtvis en kortkatalog för att indexera sitt bestånd. Datorer användes för att automatisera kortkatalogen, därav termen automationssystem. Automatisering av katalogen sparar det arbete som krävs för att söka upp kortkatalogen, hålla den uppdaterad med avseende på samlingen osv. Andra uppgifter som automatiseras är att checka ut och checka in böcker, generera statistik och rapporter, förvärv och prenumerationer, indexera tidskriftsartiklar och länka till dem samt spåra interbibliotekslån.

Sedan slutet av 1980-talet har windows och multitasking gjort det möjligt att integrera affärsfunktioner. I stället för att behöva öppna separata program kunde bibliotekspersonalen använda ett enda program med flera funktionella moduler.

I takt med att Internet växte erbjöd ILS-leverantörerna fler funktioner med anknytning till Internet. Större ILS-system erbjuder nu webbaserade portaler där biblioteksanvändare kan logga in för att se sitt konto, förnya sina böcker och autentiseras för att använda onlinedatabaser.

OPAC (Online Public Access Catalog)

En Online Public Access Catalog (ofta förkortad OPAC eller helt enkelt bibliotekskatalog) är en onlinedatabas över material som innehas av ett bibliotek eller en grupp av bibliotek. Användare söker vanligtvis i en bibliotekskatalog för att hitta böcker, videor och ljudinspelningar som ägs eller är licensierade av ett bibliotek.

Främre onlinekataloger

Och även om det fanns en handfull experimentella system så tidigt som på 1960-talet utvecklades de första storskaliga onlinekatalogerna vid Ohio State University 1975 och vid Dallas Public Library 1978.

Dessa och andra tidiga onlinekatalogsystem tenderade att i hög grad spegla de kortkataloger som de var avsedda att ersätta. Med hjälp av en särskild terminal eller telnet-klient kunde användarna söka i en handfull förkoordinerade index och bläddra i den resulterande visningen på ungefär samma sätt som de tidigare hade navigerat i kortkatalogen.

Under hela 1980-talet ökade antalet och sofistikeringen av online-kataloger. De första kommersiella systemen dök upp och skulle i slutet av decenniet till stor del ersätta hemmagjorda system. Bibliotekskatalogerna började erbjuda förbättrade sökmekanismer, t.ex. grundläggande sökning med nyckelord, samt kompletterande funktioner, t.ex. möjligheten att reservera utlånade artiklar.

Till samma tid började biblioteken utveckla tillämpningar för att automatisera inköp, katalogisering och utlämning av böcker och annat biblioteksmaterial. Dessa tillämpningar, som tillsammans kallas integrerade bibliotekssystem (ILS) eller bibliotekshanteringssystem, innehåller ofta en bibliotekskatalogmodul som det offentliga gränssnittet till systemets bestånd.

Stagnation och missnöje

Under 1990-talet skedde en relativ stagnation i utvecklingen av onlinekataloger. I och med webbens intåg övergick gränssnitten för bibliotekskataloger gradvis från terminaler till webbläsare, och skulle med tiden inkorporera länkar till online-resurser, bokomslag och andra funktioner som syftade till att förbättra gränssnittet. Den underliggande söktekniken i de flesta bibliotekskatalogsystem utvecklades dock inte mycket mer än de som utvecklades på 1980-talet.

Till samma tid började organisationer utanför biblioteken att utveckla mer sofistikerade system för informationsinhämtning. Webbsökmotorer som Google och populära e-handelswebbplatser som Amazon.com tillhandahöll enklare, men mer kraftfulla, system baserade på probabilistiska och vektorbaserade förfrågningar.

I takt med att biblioteksanvändarna har blivit mer och mer vana vid dessa webbplatser och sökmotorer har de blivit alltmer missnöjda med de svåra och ibland oöverskådliga sökmekanismerna i äldre bibliotekskatalogsystem. Detta har i sin tur lett till högljudd kritik av dessa system inom själva biblioteksvärlden och på senare år till utveckling av nyare (ofta kallade “nästa generations”) kataloger.

Nästa generationens kataloger

Den nyaste generationen av bibliotekskatalogsystem skiljer sig från tidigare OPAC:er genom att de använder sig av mer sofistikerade söktekniker, i synnerhet sökning med olika facetter och funktioner som syftar till att öka användarnas interaktion med och deltagande i systemet, inklusive taggning, granskning och RSS-flöden.

De är vanligtvis, men inte alltid, oberoende av det integrerade bibliotekssystemet, med moduler eller drivrutiner som möjliggör synkronisering av data mellan de två systemen. Medan äldre onlinekatalogsystem nästan uteslutande byggdes av ILS-leverantörer, vänder sig biblioteken i allt större utsträckning till nästa generations katalogsystem som byggs av företagssökföretag och öppen källkodsprojekt som leds av biblioteken själva.

Unionskataloger

Och även om bibliotekskataloger vanligtvis återspeglar beståndet i ett enskilt bibliotek, kan de också innehålla beståndet i en grupp eller ett konsortium av bibliotek. Dessa system, som kallas unionskataloger, är vanligtvis utformade för att underlätta lån av böcker och annat material mellan medlemsinstitutionerna via fjärrlån. Den största sådana unionskatalog är WorldCat, som innehåller bestånd från över 10 000 bibliotek världen över.

Relaterade system

Det finns ett antal system som har mycket gemensamt med bibliotekskataloger, men som traditionellt har skiljts från dem. Biblioteken använder dessa system för att söka efter objekt som inte traditionellt omfattas av en bibliotekskatalog, särskilt tidskrifts- och tidningsartiklar och digitaliserat material.

Dessa inkluderar bibliografiska databaser – såsom Medline, ERIC, PsycINFO och många andra – som vanligtvis indexerar tidskriftsartiklar och andra forskningsdata. Det finns också ett antal tillämpningar som syftar till att hantera dokument, fotografier och andra digitaliserade eller födda digitala multimedieobjekt. Särskilt i akademiska bibliotek hjälper dessa system (ofta kända som digitala bibliotekssystem eller institutionella arkivsystem) till att digitalisera arkivmaterial eller arkivera verk som skapats av lärare och studenter.

Biblioteksdatasystem

Ett biblioteksdatasystem är den programvara som används för att katalogisera, spåra utlåning (i förekommande fall) och inventera ett biblioteks tillgångar. Det är avsett för hem, kyrka, privata företag eller andra små till medelstora samlingar. Större bibliotek använder vanligtvis ett integrerat bibliotekssystem för att hantera de mer komplexa aktiviteterna, t.ex. förvärv och referensintervjun.

Mjukvarukriterier

Distribuerad mjukvara vs. webbtjänst

Biblioteksdatorsystem tenderar att falla in i två erbjudanden: mjukvara som ska köpas på en permanent licens eller köpas som en prenumerationstjänst. Med distribuerad programvara kan kunden välja att själv installera eller få systemet installerat av leverantören på sin egen maskinvara och ansvarar för drift och underhåll av applikationen och data eller kan välja att få stöd av leverantören med ett årligt underhållsavtal. Vissa leverantörer tar betalt för uppgraderingar av programvaran, andra inte. Kunder som prenumererar på en värdtjänst laddar upp data till leverantörens fjärrserver via Internet och kan betala en periodisk avgift för att få tillgång till sina data.

Hjälp till inmatning av data baserat på ISBN

Många program kan minska en stor del av den manuella inmatningen av data genom att fylla datafälten baserat på det inmatade ISBN med hjälp av MARC-standardteknik via Internet.

Stickkodsskanning och -utskrift

Med de flesta programvaror kan användarna eliminera en del av den manuella inmatningen genom att använda en stickkodsskanner. Men vissa programvaror är utformade, eller kan utökas med en extra modul, för att integrera skannerfunktionalitet. De flesta programvaruleverantörer tillhandahåller någon form av skannerintegration, men det är inte alla som skriver ut etiketter med streckkoder.

Exempel

Oppen källkod

Evergreen

Evergreen är ett integrerat bibliotekssystem (ILS) med öppen källkod och av konsortie-kvalitet, som ursprungligen utvecklades av Georgia Public Library Service för PINES (Public Information Network for Electronic Services), ett delstatsomfattande konsortium för direktutlåning med över 270 medlemsbibliotek.

Evergreen började utvecklas 2004, när GPLS konstaterade att ingen tillgänglig ILS-mjukvara kunde uppfylla PINES behov. Evergreen 1.0 togs i drift i september 2006.

Evergreen ILS används över hela världen. Utöver PINES har bland annat SITKA, ett bibliotekskonsortium i British Columbia, Indiana Open Source ILS Initiative, Michigan Library Consortium samt mindre bibliotek som Kent County Public Library i Maryland och Marshall Public Library i Marshall, Missouri, Evergreen implementerat. Andra organisationer som har engagerat sig i Evergreen är Project Conifer i Ontario, Kanada.

De ursprungliga kärnutvecklarna av Evergreen har bildat ett kommersiellt företag kring programvaran, Equinox Software, som tillhandahåller skräddarsytt stöd, utveckling, migrering, utbildning och konsultation för Evergreen.

Koha

Koha är ett integrerat bibliotekssystem (ILS) och var det första ILS med öppen källkod. Koha skapades 1999 av Katipo Communications för Horowhenua Library Trust i Nya Zeeland. Den första installationen togs i drift i januari 2000.

PMB

PMB (PhpMyBibli) är ett fullt utrustat integrerat bibliotekssystem med öppen källkod. Projektet initierades av François Lemarchand i oktober 2002, direktör för det offentliga biblioteket i Agneaux; det underhålls nu av PMB Services (ett franskt företag).

NewGenLib

NewGenLib är ett integrerat system för biblioteksförvaltning som utvecklats av Verus Solutions Pvt Ltd och Kesavan Institute of Information and Knowledge Management i Hyderabad, Indien. NewGenLib version 1.0 släpptes i mars 2005. Den 9 januari 2008 förklarades NewGenLib av Verus Solutions som programvara med öppen källkod under GNU GPL-licensen.

Proprietärt

• Dynix från SirsiDynix
• Horizon från SirsiDynix
• Symphony från SirsiDynix
• Talis (UK and Ireland)
• Unicorn från SirsiDynix
• Voyager från Ex Libris, tidigare från Endeavor
• Millenium från Innovative Interfaces, Inc.
• Virtua från VTLS
• ILMU från Paradigm Systems och Universiti Teknologi MARA (UiTM)

Se även

• Informationsvetenskap

.

• Bibliotek
• Biblioteksvetenskap
• Oppen källkod
• Sökmotor

Anteckningar

• Antelman, Kristen, Emily Lynema och Andrew K Pace. 2006. “Toward a Twenty-First Century Library Catalog”, Information Technology & Libraries 25(3): 128-139.
• Belser, Karl A. 1999. “Integrated Library System Software for Smaller Libraries Part 2., School, Academic and Public Libraries”. Library Technology Reports. 35(4): 365.
• Borgman, Christine. 1996. “Varför är onlinekataloger fortfarande svåra att använda?” Journal of the American Society for Information Science 47(7): 493-503.
• Breeding, Marshall. 2005. “The Systems Librarian: Re-integrering av det ‘integrerade’ bibliotekssystemet”. Computers in Libraries. 25(1): 28-30.
• Fenner, Audrey. Integrering av tryckta och digitala resurser i bibliotekssamlingar. Binghamton, NY: Haworth Information Press, 2006. ISBN 9780789028341
• Karetzky, Stephen.1998. “Att välja ett automatiserat system”. Library Journal. 123(11): 42-44.
• McGrory, Margaret, Margaret Williams, Karen Taylor och Barbara Freeze. 2007. “The Impact of the Integrated Digital Library System on the CNIB Library”. Library Trends. 55(4): 994-1045.
• Moen, William E. och Charles R. McClure. Shared Integrated Library System Cost Study Final Report Narrative. Madison, WI: State of Wisconsin, Department of Public Instruction, 2006. Hämtad den 11 januari 2009.
• Rubin, Richard E. Foundations of Library and Information Science. New York: Neal-Schuman Publishers, Inc. 2004. ISBN 9781555704926
• Ryan, T. 2004. “Turning Patrons into Partners When Choosing an Integrated Library System”. Computers in Libraries, 24: 6-9.
• Salter, A. A. 2003. “Integrated Library System Software for Smaller Libraries”, Library Technology Reports. 39: ALL.
• Vaughan, J. 2004. “A Library’s Integrated Online Library System”: Assessment and New Hardware Implementation. Informationsteknik och bibliotek. 23: 50-57.

Alla länkar hämtade den 3 mars 2018.

• En historisk tabell över större ILS-leverantörer
• MARC Records, Systems and Tools – Network Development and MARC Standards Office, Library of Congress
• Florida Academic Library Services Cooperative
• Cybrarian – Webbaserad integrerad programvara för biblioteksförvaltning baserad på SaaS-modell
• Evergreen-projektets webbplats
• Koha-webbplats
• NewGenLib – hos Verus Solutions