Källor, funktioner och användning av mikronäringsämnen och makronäringsämnen i vår kost

LO1aMakronäringsämnen och mikronäringsämnen är kemikalier som kroppen behöver för att fungera fysiologiskt korrekt. Både makro- och mikronäringsämnen kan fås direkt från livsmedelskällor, även om mängderna i vilka de behövs skiljer sig avsevärt åt. Makronäringsämnen är kemikalier som behövs i mycket större mängder, till exempel vatten, lipider, proteiner och kolhydrater. Makronäringsämnen finns i de flesta av våra baslivsmedel som kött, spannmål och färska produkter som frukt och ägg. Protein finns till exempel i äggets albumin (vitt). Typ av makronäringsämneFöda-källorKolhydraterHelkorn, frukt, grönsaker, bröd, baljväxterProteinerEgg, kött, mjölk, fiskLipiderNötter, avokado, viss fisk, äggulaVattenMånga livsmedel och drycker innehåller vattenMikronäringsämnen är kemikalier som behövs i mindre mängder, till exempel spårämnen, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Mikronäringsämnen finns i färska frukter och grönsaker. *Tabell som visar de fyra typerna av makronäringsämnen som kroppen behöver och var de kan hämtas Typ av mikronäringsämneTyper av mikronäringsämneFöda-källor VitaminerVitamin C (vattenlösligt)Apelsiner, broccoli, paprikaVitamin B12 (vattenlösligt)Nötkött, fisk, äggVitamin E (fettlösligt)Nötter, avokadoMineralerCalciumMjölk, yoghurtNatriumTabsalt, sojasås, KaliumKött, spenat, aprikoserSpårämnen (mikromineraler)JärnRött kött, lever, fisk, spenat, berikade spannmålsprodukterZinkKött, skaldjur, mejeriprodukterAntioxidanterSuperoxiddismutasVete, majs, soja & melonerKatalas*Tabell som visar olika typer av mikronäringsämnen som kroppen behöver och var de kan hämtas Identifiera typer av kolhydrater, Proteiner och lipider och utvärdera källorna MakronäringsämnenTyp av makronäringsämneFöda-källor KolhydraterStärkelsePotatis, ris, ärterSockerNaturligt förekommande frukter, mjölkTillagd bearbetad sirap, kakorDietfibrerLeguminer, fullkorn, äpplen ProteinerPlantbaseradBönor, linser, nötterFjäderfägnad & fisk och skaldjurKyckling, kalkon & sardiner, laxDietprodukterKost, äggvitaLipiderMättadeKött, kokosmjölkOmmättadeMjölkprodukter Utvärdera källor till kolhydrater, proteiner och lipider Kolhydrater är i grunden föreningar av kol, väte och syre och kan klassificeras beroende på deras molekylstorlek. Kolhydrater kan vara enkla och komplexa. Kolhydrater finns i många stärkelse- och sockerhaltiga livsmedelskällor, t.ex. sötningsmedel, fullkorn och grönsaker. Kolhydrater i kosten är viktiga eftersom de är den viktigaste energileverantören och står för cirka 45-65 % av vårt totala kaloriintag.Proteiner är den andra stora kategorin energikällor för våra kroppar.Proteiner består av aminosyror och behövs för många funktioner, t.ex. tillväxt och underhåll. Det finns två typer av aminosyror, essentiella och icke-essentiella aminosyror. Proteiner är också viktiga för enzymer, hormoner och antikroppar. 10-35 % av vår energi kommer från proteiner och krävs för en hälsosam och balanserad kost.Lipider är oljor och fetter, oljor är omättade och fetter är mättade, och är en viktig energileverantör som står för cirka 20-35 % av vårt totala kaloriintag. Det finns olika typer av lipider, t.ex. enkla lipider och sammansatta lipider. Enkla lipider omfattar triglycerider (fetter och oljor) och vaxer (bivax). Sammansatta lipider omfattar fosfolipider, glykolipider, steroider och kolesterol. Utvärdera källor till vitaminer, mineraler och antioxidanterVitaminer är mikronäringsämnen som är viktiga eftersom de bidrar till tillväxt och utveckling genom att främja cellfunktioner och aktivitet, t.ex. ämnesomsättning, matsmältning och immunitet. Till exempel rekommenderas 60 mg C-vitamin dagligen för att hjälpa till att upprätthålla vävnadsmetabolismen. C-vitamin finns i många citrusfrukter och i råa gröna grönsaker. Brist på C-vitamin kan leda till en sjukdom som kallas skörbjugg. Ett annat exempel på ett viktigt vitamin är vitamin B2, även känt som riboflavin. 1,7 mg riboflavin behövs dagligen och kan fås från mjölk, ägg och bladgrönsaker. Riboflavin är viktigt i elektrontransportkedjan och brist kan leda till synproblem och hudsprickor.Mineraler är mikronäringsämnen som är viktiga för tre huvudsyften, bland annat för att bygga starka ben och tänder, för att omvandla mat till energi och för att kontrollera kroppsvätskor (in och ut ur cellerna). Mineralet kalcium, som finns i mjölk, är till exempel viktigt för starka ben. Mineralet järn som finns i gröna bladgrönsaker är också viktigt för syretransporten i kroppen. Antioxidanter är mikronäringsämnen som anses bekämpa fria radikaler i kroppen och skydda cellerna. De gör detta genom att förhindra den naturliga oxidationsprocessen. Några typer av antioxidanter är polyfenoler, som är små antioxidanter, och även flavonoider, som är en större klass av antioxidanter. Den främsta källan till antioxidanter finns i växter även om vissa mineraliska antioxidanter som mangan finns i små mängder i kött och skaldjur.

Användningar och funktioner av kolhydrater, proteiner och lipider i kroppen Kolhydrater Stärkelse börjar den kemiska matsmältningen i munnen av ett enzym som kallas amylas, som finns i saliven och fortsätter sedan i tunntarmen och pankreasamylas bryter ner det till oligosackarider. Enkla sockerarter, även kallade monosackarider, binds samman till polysackarider, som är komplexa kolhydrater, och denna bindning kallas saccharidbindning. Kolhydrater är kroppens huvudsakliga energikälla eftersom kolhydrater lätt utnyttjas av alla vävnader och celler för att ge energi. De lagras i musklerna och levern för senare användning. Fibrer är en annan typ av kolhydrater men kan inte lätt smältas. Dessa kolhydrater rör sig genom tarmkanalen och hjälper till att avlägsna annat avfall.
Proteiner När protein har ätits gör ett enzym i magsäcken, pepsin, som aktiveras av saltsyra, som också finns i magsäcken, att proteinet kan brytas ner till mindre molekyler, så kallade peptider, som sedan bryts ner till aminosyror och slutligen absorberas. Proteiner är viktiga för tillväxt, reparation, immunitetsfunktion, hormon- och enzymsyntes och även energi när kolhydrater inte finns tillgängliga. De spelar en viktig roll för att överföra signaler mellan celler och transportera molekyler. Proteiner har också andra användningsområden, t.ex. reglering av kromosomstrukturen under celldelningen (DNA-associerat protein). När proteiner bryts ner till aminosyror används dessa aminosyror i proteinsyntesprocessen varvid specifika proteiner produceras och utnyttjas som till exempel ett hormon eller enzym. Det finns många andra olika typer av proteiner, bl.a. transportproteiner, strukturella proteiner, kontraktila proteiner och antikroppar. lipider Lipiderna emulgeras först av gallan som produceras av levern och bryts sedan vidare ner till glycerol och fettsyror av bukspottkörtelns lipas. I kroppen kan lipider ta formen av fettsyror, fosfolipider och kolesterol. Fettsyror spelar en roll i energilagringen och de utgör också ett isoleringslager för hud och organ. Fosfolipider är bara kedjor av fettsyror och används av kroppen för att bilda cellmembran. Kolesterol kan tas in genom kosten och produceras också av levern. Kolesterol används i kroppen för att producera hormoner som testosteron, progesteron och östrogen och även för att hjälpa kroppen att producera sitt eget D-vitamin.Vikten av vitaminer, mineraler och antioxidanter för god hälsaMikronäringsämnen som vitaminer, mineraler och antioxidanter är viktiga för reglering och underhåll av kroppen. De spelar olika roller i kroppen och arbetar också tillsammans för att ge god hälsa och kroppsfunktioner. Vitaminer är organiska vitala ämnen som möjliggör normala kroppsfunktioner som ämnesomsättning, immunitet och underlättar även matsmältningen. Vitaminer möjliggör också tillväxt och utveckling i kroppen. Det finns tretton viktiga vitaminer som alla behövs i kroppen, bland annat vitamin A, C, D, E och B- och K-vitaminer som folat och riboflavin. Mineraler är oorganiska element som är mycket viktiga för en god hälsa eftersom olika element ger kroppen olika funktioner och fördelar. Det finns två typer av mineraler som kroppen behöver mikromineraler (spårmineraler), som behövs i spårmängder, och makromineraler, som behövs i större mängder. Brist på mineraler i kosten kan leda till många problem, t.ex. felaktig vätskebalans, ohälsosamma tänder och ben samt hämmad tillväxt. Antioxidanter är föreningar som finns i många livsmedel, de hjälper till att bekämpa den naturliga kemiska reaktionen oxidation, som orsakar skador på cellerna. Fria radikaler är atomer med ett udda antal elektroner i sitt yttersta skal, vilket gör dem mycket instabila. De bildas på grund av att syre utlöses och bildandet av fria radikaler påskyndas av faktorer som rökning och alkoholkonsumtion. Antioxidanter har visat sig effektivt förhindra oxidationsinducerad proteinskada, studier visar att oxidationsinducerad skada på oligodendrocytceller kan förhindras genom användning av antioxidanter (Ernst A, e. 2015). Vattnets roll i kroppenVatten är livsviktigt och har många viktiga roller i kroppen, t.ex. att upprätthålla kroppstemperaturen och transportera näringsämnen och syre till cellerna. Vatten fungerar också som ett medium för näringsämnen och andra mineraler att lösas upp i vilket gör det lätt tillgängligt för cellerna. Vatten har många användningsområden i kroppen, t.ex. som lösningsmedel, transportmedel, elektrolytbalans, pH- och temperaturreglering. Kroppen består till cirka 50-60 procent av vatten. Vävnader som hjärtat innehåller 79 %, hjärnan innehåller 75 % vatten och blodet innehåller 83 % vatten (People.chem.duke.edu, 2015). Här är ett exempel på vattnets betydelse för att upprätthålla och reglera kroppens pH-värde om vår kropp avviker från det normala pH-området på cirka 7,4 sker en reaktion i blodet för att justera pH-värdet tillbaka till det optimala värdet. CO2 + H2O H2CO3 H+ + HCO3- Ovanstående reaktion inträffar om kroppens pH-värde blir för högt, vilket innebär att det finns färre H+-joner. Om kroppens pH-värde ligger under det normala intervallet förskjuts reaktionen till vänster så att vätejonerna förbrukas och bildar koldioxid och vatten och i slutändan höjer pH-värdet tillbaka till det normala intervallet. Om kroppens pH-värde stiger över det normala intervallet förskjuts reaktionen till höger så att fler vätejoner kan bildas och i slutändan sänker pH-värdet till det normala intervallet. Ovanstående reaktion befinner sig i jämvikt och skiftar från vänster till höger för att bibehålla pH-värdet.Analys av näringsinnehållet (med hjälp av tabell 1&2 som tillhandahålls) Färdiglagad barnmat – kontra hemlagad barnmat Jämförelse 1 Färdiglagat kött kontra hemlagadFöda typ av livsmedelEnergi (kJ)Protein (g)Sockerarter (g)Järn (mg)Kalcium (mg)Natrium (g)Färdiglagat (kött)2783.12.00.08200.05Hembakat (kött)4946.72.71.0280.04*Alla näringsvärden gäller för 100 g portionsstorlek

lt;/o:p>

Färdiglagad mat (kött) har 278 kJ energi, vilket är lågt i jämförelse med hemlagad mat (kött) som har 494 kJ energi per 100 g portionsstorlek. Den hemlagade maten (kött) innehåller också 3,6 g mer protein, 0,7 g mer socker, 0,2 mg mer järn och 8 mg mer kalcium per 100 g mat. I det här fallet innehöll den hemlagade maten 10 mg mindre natrium än den färdiga maten. Dessa siffror visar att hemlagad barnmat är mycket mer näringsrik än färdiglagad när det gäller makronäringsämnen som sockerhaltiga kolhydrater och proteiner och även mer näringsrik när det gäller mikronäringsämnen som järn och kalcium.

lt;/o:p>

Variation 2 Vegetarisk färdigmat jämfört med hemlagad

**Alla näringsvärden är respektive för 100 g portionsstorlek lt;/span>

lt;/o:p>

Färdiglagad mat (vegetarisk) har 267 kJ energi, vilket återigen är lågt i jämförelse med hemlagad mat (vegetarisk), som har 511 kJ energi per 100 g portion. Den hemlagade maten (vegetarisk) innehåller också 1,4 g mer protein, 0,1 g mer socker och 49 mg mer kalcium per 100 g portioner. I det här fallet innehåller den hemlagade maten 0,26 mg mindre järn och 40 mg mer natrium. Dessa siffror visar att hemlagad barnmat är mer näringsrik när det gäller makronäringsämnen, t.ex. sockerhaltiga kolhydrater och proteiner, än färdiglagad mat, men innehåller mindre mikronäringsämnen, t.ex. järn.

lt;/o:p>

Variation 3 Söt färdigmat kontra hemlagad

**Alla näringsvärden är respektive för 100 g portionsstorlek lt;/span>

lt;/o:p>

Färdiglagad mat (söt) har 318 kJ energi, vilket är mycket likt i jämförelse med hemlagad mat (söt), som har 315 kJ energi per 100 g portion. Den hemlagade maten (söt) innehåller 0,7 g mer protein och 22 mg mer kalcium. Den färdiglagade maten (söt) innehåller dock 0,6 g mer sockerhaltiga kolhydrater, 0,2 mg mer järn och 10 mg mindre natrium per 100 g portioner. Dessa siffror visar att söt hemlagad och färdiglagad barnmat är likadana när det gäller näringsinnehållet. Både färdiglagad och hemlagad mat innehåller viktiga makro- och mikronäringsämnen som behövs.

Produktanalys med avseende på näringsvärde, design och förpackning

lt;/o:p>

Heinz fruity medley custard (4 x 100 g)

Näringsvärden

lt;/o:p>

Produkten är tillverkad för och inriktad på spädbarn i åldrarna 4-36månader som det står på förpackningen. Produkten är en ökenrätt som lovar inlåst godhet och innehåller 2 av de 5 portioner frukt och grönsaker som krävs på en dag. Den innehåller C-vitamin som hjälper till att stödja ett friskt immunförsvar och innehåller endast naturligt förekommande sockerarter. Produkten innehåller också inga konstgjorda färgämnen, konserveringsmedel eller aromer. Produkten är också glutenfri, utan tillsatt ägg och är lämplig för vegetarianer. Allergirådgivning innehåller mjölk.

lt;/o:p>

Produkten innehåller 354kJ energi per 100 g (1 kruka), detta är tillräckligt för en desserträtt eftersom denna rätt är avsedd att ätas efter en huvudrättsmåltid som t.ex. en middagsrätt som i sig själv kommer att innehålla vitala energibidrag. RDA för C-vitamin för barn i åldern 0-12 månader är 40-50 mg, vilket innebär att en kruka (100 g) ger mindre än 50 % av C-vitaminbehovet och måste hämtas från andra livsmedel. RDA för C-vitamin för barn i åldern 12-36 månader är 15 mg, vilket innebär att den totala mängden C-vitamin som behövs under en dag fås från en kruka (100 g) av denna produkt (Healthsupplementsnutritionalguide.com, 2015).

Denna produkt innehåller spår av salt och natrium vilket är en fördel eftersom alla andra livsmedel innehåller salt och RDA överskrids lätt på grund av det salt som finns i livsmedel.

lt;/o:p>

Den största delen av produkten (92 %) består av frukter äpple, banan och persika. En stor del av näringsvärdena såsom kolhydrater (115,5 g) och fibrer (1,8) kommer från dessa frukter och fruktkoncentrerade juicer (apelsin och citron) som i sin tur också utgör en stor del av den energi som erhålls från 100 gram. Proteinet (1,7 g) och fettet (1,3 g) kommer från helmjölkspulvret. Ingredienserna är alla naturliga, även om den koncentrerade saften och C-vitaminet har tillsatts för att öka hållbarheten (konservering), produktionseffektiviteten, lämpligheten och det ökade näringsvärdet. Denna produkt innehåller både makronäringsämnen som kolhydrater (stärkelse, sockerarter och även kostfibrer), proteiner och lipider och även mikronäringsämnen som vitamin C och även spår av salt och natrium.

lt;/o:p>

Förpackningen är attraktiv och tilltalande för köparen eftersom den innehåller bra och saklig information om produkten. Förpackningens utformning är tilltalande eftersom den har livliga och fräscha färger som gör att konsumenten lockas till sig. Det mesta av förpackningen (kartonghylsan och plastkrukorna) är återvinningsbart, vilket anges på etiketten. Detta är en fördel för produkten eftersom den tilltalar personer som är miljövänliga. Märkningen på produkten är bra eftersom den är lätt att förstå och innehåller all den information som hälso- och livsmedelsmyndigheterna kräver, t.ex. ingredienser, näringsvärden och allergiråd. Denna information är viktig på konsumtionsvaror eftersom den ger en indikation på om produkten är ett bra val för en näringsrik och hälsosam balanserad kost.

lt;/o:p>

Min analys

Den här produkten är ett bra val för en efterrätt för en 4-36 månader gammal person eftersom den innehåller 92 % frukt, varav äpplen, bananer och persikor, som utgör två av de fem rekommenderade portionerna av frukt och grönsaker per dag. De 15 mg tillsatt C-vitamin motsvarar 60 % av det rekommenderade dagliga intaget för ett barn och därför bör ytterligare 40 % fås från en annan källa. Det finns spår av salt och natrium, vilket är en fördel eftersom salt behövs men konsumeras i många andra produkter och kan ibland leda till ökad konsumtion som i onödan inte är fördelaktigt för kroppen.

För ett barn i åldern 4-36månader krävs 700 till 1350 energi (kcal) lt;/span>(Nutrition.com.sg, 2014). lt;/span>Den här produkten (100 g eller 1 kruka) ger 354 kJ energi. Mycket av denna energi består av kolhydrater eftersom den innehåller 15,5 g. Detta tyder på att denna produkt är en energirik produkt eftersom den innehåller kolhydrater i större mängd jämfört med fetter och proteiner. För att uppnå det rekommenderade dagliga kaloribehovet för en ettåring bör ytterligare ca 800 kJ energi erhållas från andra livsmedelskällor som mjölk, spannmål och frukt.

Denna produkt innehåller både makronäringsämnen och mikronäringsämnen (Nutrition.com.sg 2014). Denna produkt kan användas tillsammans med mjölk och annan fast barnmat för att tillgodose det dagliga kaloribehovet.

lt;/o:p>

lt;/o:p>

D1 #150 Analys av näringsinnehållet i bröstmjölk, modersmjölksersättning och olika färdiga livsmedel (använd tabell 1&2)

lt;/o:p>

*Alla näringsvärden avser 100 g portionsstorlek lt;/span>

lt;/o:p>

Från tabellen ovan kan vi se att bröstmjölk och modersmjölksersättning är mycket lika varandra när det gäller energiinnehållet, eftersom de bara skiljer sig åt med 1.7 kJ, vilket ger bröstmjölk ett högre energiinnehåll per 100 g. Bröstmjölk innehåller också 0,2 g mer protein och 0,7 g mer fett än modersmjölken. Modersmjölken innehåller dock större mängder järn och kalcium, vilket beror på att modersmjölken är berikad så att den innehåller större mängder mikronäringsämnen. För spädbarn i åldern 0-6 månader krävs 9,1 g protein dagligen. 100 g bröstmjölk ger 1,6 g, så ytterligare 7,5 g måste tillföras genom ytterligare utfodring med antingen bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Man måste dricka cirka 500 g (500 ml) bröstmjölk för att nå upp till det rekommenderade dagliga intaget av protein. För barn i åldern 6 månader och uppåt bör proteinrik fast föda komplettera bröstmjölk när behovet av makronäringsämnen och mikronäringsämnen ökar. Genom att introducera fast föda kan RDA uppnås för att möjliggöra en god tillväxt och utveckling samtidigt som man fortfarande tar makronäringsämnen och mikronäringsämnen från bröstmjölk, modersmjölksersättning eller komjölk (vid 18-24 månaders ålder).

lt;/o:p>

När vi jämför bröstmjölk och modersmjölksersättning med färdiglagad mat kan vi se att färdiglagad söt mat har ett mycket högre energiinnehåll på 318 kJ i jämförelse med alla andra livsmedelskällor i tabellen ovan. Detta beror på att den färdiga söta maten innehåller stora mängder (10,3 g) sockerhaltiga kolhydrater. När man väljer en livsmedelskälla med hög energi är det också viktigt att analysera respektive näringsdata. Även om söt färdiglagad mat innehåller den högsta energimängden innehåller den också en stor mängd kolhydrater i jämförelse med andra viktiga makronäringsämnen såsom proteiner.

lt;/o:p>

Söt färdiglagad mat innehåller högst energiinnehåll med 318kJ och vegetarisk färdiglagad mat innehåller det lägsta energiinnehållet med endast 267kJ. Vegetarisk mat innehåller dock 1,1 g mer protein, 0,30 mg mer järn och 0,02 g mer natrium per 100 g än söt mat. Detta tyder på att vegetarisk mat är mer näringsrik totalt sett än söt mat.

lt;/o:p>

När vi jämför vegetarisk mat med köttmat kan vi se att kött har ett högre energiinnehåll på 278 kJ (11 kJ mer än vegetarisk mat) och ett högre proteininnehåll på 3,1 g jämfört med vegetarisk mat med ett proteininnehåll på 2,6 g. Färdiglagad köttmat innehåller också 0,10 mg mer järn men 28 mg mindre kalcium per 100 g portioner.

lt;/o:p>

För ett barn i åldern 1 år rekommenderar typiska riktlinjer att 60-95 g kolhydrater bör konsumeras per dag, 31-30 g fett bör konsumeras per dag och 9,1-11 g protein bör konsumeras per dag (mängderna varierar något beroende på kön och särskilda hälsokrav). För att ett barn på ett år till exempel ska ha en hållbar energimängd under hela dagen och vara välnärmat måste det få (* ungefärliga riktlinjer) 250 ml modersmjölksersättning (som innehåller 3,5 g protein, 19 g kolhydrater och 8,5 g fett i totalt 250 ml) på morgonen med tillägg av en frukostmåltid på 100 g (som innehåller ungefär samma värden som den färdiga söta rätten (1,5 g protein, 10,3 g kolhydrater och 0 g fett per 100 ml). Därefter bör ytterligare en 100 ml flaska modersmjölksersättning som innehåller 1,4 g proteiner, 7,6 g kolhydrater och 3,4 g fett i totalt 100 ml ges under dagen till lunch. Därefter ska barnet få fast föda, t.ex. en färdiglagad vegetarisk maträtt som innehåller 2,6 g proteiner, 2,7 g kolhydrater och 0 g fett per 100 g portion. Slutligen bör barnet före sänggåendet få ytterligare en 250 ml-flaska med modersmjölksersättning med samma näringsvärden, dvs. 3,5 g proteiner, 19 g kolhydrater och 8,5 g fett per 250 ml. Av alla ovanstående livsmedelskällor som konsumeras kommer det totala proteinet att uppgå till 12,1 g, de totala kolhydraterna till 58,6 g och de totala fetterna till 20,4 g. Som vi kan se är den konsumerade mängden tillräcklig för att ge de nödvändiga mängderna protein och kolhydrater, men fetter behövs fortfarande (ca 10 g mer). Ytterligare mellanmål kan konsumeras under dagen, t.ex. frukt, flingor och babyrisk, för att öka fettintaget upp till de nödvändiga mängderna.

Det är viktigt att barn och spädbarn får i sig de nödvändiga mängderna av både makronäringsämnen och mikronäringsämnen, eftersom det är av största vikt för tillväxt och utveckling. Protein är viktigt för ett spädbarns utveckling, tillväxt och immunitet. Undernäring av protein kan leda till många problem, t.ex. försvagning av hjärtat, immunitetsproblem och minskad energi. Det är viktigt att det dagliga intaget av alla makro- och mikronäringsämnen tillgodoses genom kosten för att få ett effektivt fungerande kroppssystem. Acceptabelt fördelningsintervall för makronutrienter (Acceptable macronutrient distribution range, AMDR) kan beskrivas som det intervall för intag av en specifik energikälla som också kan förknippas med minskad sjukdomsrisk samtidigt som det ger intag av viktiga näringsämnen. Överkonsumtion som överstiger AMDR riskerar att öka risken för sjukdomar.

lt;/o:p>

Alla livsmedelskällor som jämförs ovan innehåller tillräckliga mängder makronäringsämnen och mikronäringsämnen som krävs för en balanserad kost. För att långsamt avvänja ett barn från modersmjölksersättning eller bröstmjölk till fast föda är det viktigt att långsamt introducera skedmat. För att få en balanserad, välanpassad och förnuftig kost rekommenderas att man alternerar mellan olika typer av skedmat. Bara för att den färdiga söta maten innehåller mycket energi rekommenderas det inte att bara ge barnet denna typ av mat. Mina rekommendationer skulle vara att långsamt införa hemlagad mat tillsammans med antingen modersmjölksersättning eller bröstmjölk eller att sedan övergå till enbart fast föda. Det är också viktigt att alla typer av livsmedel tillhandahålls, så till exempel kött bör ätas en eller högst två gånger i veckan och grönsaksrätter bör ingå varannan dag. Även om många vegetabiliska livsmedel innehåller ofullständiga proteiner utgör vissa kombinationer de essentiella aminosyror som barn behöver så är det viktigt att inkludera växtbaserade måltider. Protein är viktigt för barns utveckling, tillväxt och immunitet. Undernäring av protein kan leda till många problem, t.ex. att hjärtat och lungorna försvagas och att immunitetsproblem uppstår. Undernäring av de viktiga makronäringsämnen och mikronäringsämnen som finns i livsmedel kan leda till många hälsorisker och problem, liksom överkonsumtion av samma livsmedelskälla kan leda till hälsorisker och problem som fetma och hjärtproblem. En hälsosam balans av alla livsmedelstyper i kombination med att uppfylla alla dagliga tillskott med regelbunden motion kan avsevärt förbättra hälsan, konditionen och välbefinnandet hos en individ, och det är viktigt att upprätthålla en balanserad kost som innehåller alla viktiga makronäringsämnen och mikronäringsämnen.

Anon, (2015). Tillgänglig på: http://www.nutrition.org.uk .

lt;/o:p>

lt;/o:p>

Mayoclinic.org, (2015). Kolhydrater: Hur kolhydrater passar in i en hälsosam kost – Mayo Clinic.

lt;/o:p>

lt;/o:p>

lt;/o:p>

lt;/o:p>

lt;/o:p>

lt;/o:p>

lt;/o:p>

People.chem.duke.edu, (2015). Cruising Chemistry – Hur renas vatten?. People.chem.duke.edu. Tillgänglig på: http://people.chem.d