MEDDAG, 8 juli 2020 (HealthDay News) — Probiotikatillskott kan hjälpa till att lindra depressionssymptom hos vissa personer, visar en ny forskningsöversikt.
Forskare fann att i sju små kliniska studier verkade olika probiotika förbättra symptomen hos patienter med klinisk depression – åtminstone på kort sikt.
Studierna bygger på ett växande forskningsintresse för betydelsen av tarmhälsa – särskilt balansen mellan de bakterier som bor där – och hjärnans hälsa.
Men experter betonade att probiotikaförsöken hade ett antal begränsningar och att det är för tidigt att dra några slutsatser.
För det första kan en “placeboeffekt” inte uteslutas, enligt Sanjay Noonan, huvudförfattare till forskningsöversikten.
Och, sade han, förutom att försöken var små, tittade de inte på längre sikt: Alla varade i ungefär två till tre månader.
Enligt Noonan kan “inga definitiva uttalanden göras” om huruvida personer med depression kan dra nytta av probiotika.
“Det skulle vara en gissning att försöka föreslå något om den långsiktiga effekten av probiotikabehandling”, sade han.
Noonan och hans kollegor vid Brighton and Sussex Medical School i England rapporterade resultaten den 6 juli i tidskriften BMJ Nutrition, Prevention & Health.
Probiotika är levande bakterier och jäst som naturligt bor i kroppen. Probiotikatillskott marknadsförs som ett sätt att återställa en sundare balans av goda bakterier.
Mage- och tarmsystemet, i synnerhet, är värd för ett stort antal bakterier och andra mikrober – kända som “tarmmikrobiomet”. Och dessa organismer tros göra mer än att bara hjälpa till med matsmältningen.
Forskning tyder på att mikroberna är involverade i allt från immunförsvar till att producera vitaminer, antiinflammatoriska föreningar och till och med kemikalier som påverkar hjärnan.
Under tiden har ett antal studier kopplat samman sammansättningen av tarmmikrobiomet med riskerna för olika hälsoproblem. Dessa inkluderar hjärnbaserade tillstånd som Alzheimers och autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och reumatoid artrit.
I en studie från 2019 fann forskare att personer med depression uppvisade skillnader i specifika tarmbakterier, jämfört med personer utan depression. Nivåerna av två typer av bakterier – Coprococcus och Dialister – rapporterades vara “konsekvent utarmade” hos personer med depression.