Jag är inte särskilt bakteriefobisk. Jag följer femsekundersregeln. Jag badar inte mina barn varje dag. Och mina köksbänkar skulle behöva en rejäl avtorkning. Jag är fast övertygad om att det är bra för våra barn att utsättas för bakterier (och smuts och smuts också, för den delen), och vetenskapen stöder mig i detta.
Men det finns ett undantag från den här regeln: nyfödda barn.
Det här kommer kanske inte att göra mig särskilt populär, men jag tänker bara säga det: Håll dina läppar, smutsiga händer och otäcka bakterier borta från nyfödda barn.
Jag förstår. Bebisar är helt enkelt utsökta. De runda, mjuka kinderna. De mjuka hårstråna. Den fräscha doften. Allt det där söta babygodset är evolutionens sätt att se till att föräldrarna klarar av månader av sömnbrist, genomträngande skrik och otäcka blöjblödningar.
Bebisar är förbaskat berusande och direkt oemotståndliga. De förvandlar oss alla till en hög med gröt. Faktum är att bara några minuter med en bebis och vi förlorar all känslighet och sunt förnuft. Vi börjar prata med den där irriterande sjungande rösten och refererar till oss själva i tredje person. Vi lägger upp bilder på deras nakna rumpor med irriterande bildtexter: #Adorbs. Och vi går in i deras grill med våra bakteriella munnar och smutsiga händer och stannar aldrig upp för att tänka på de otäcka bakterier, farliga virus och infektioner som vi utsätter dem för.
Som jag sa, är det hälsosamt för våra barn att utsättas för smuts och bakterier. Vetenskapen säger det.
Men detta gäller barn, inte spädbarn. Eftersom nyfödda barn har ett omoget immunförsvar och inte har vaccinerats fullt ut ännu, är de sårbara för alla typer av infektioner och sjukdomar. Det är bokstavligen en fråga om liv och död. Faktum är att en bebis faktiskt dog när den fick hjärnhinneinflammation av en till synes oskyldig kyss från en person med ett förkylningsår, och det finns flera andra publicerade fall av bebisar som fått herpes av någon som var omedveten om att de var infekterade eller smittsamma.
Jag vet vad du kanske tänker. Toppen, fler regler från hyperparanoida, överkänsliga, snöflingehelikopterföräldrar som talar om för oss vad vi får och inte får göra. Um… nej. Det är verkligen så viktigt, det är inte så komplicerat och det är inte bara regler. Detta är grundläggande sunt förnuft, mänsklig anständighet och allmän god hygien.
Pussa inte barnet. Gör det bara inte. Låt heller inte barnet suga på dina fingrar. Hosta eller nysa inte på barnet. Faktum är att du för allt som är heligt ska hålla dig borta om du är sjuk. Ingen gillar att bli nystad på, än mindre en nybliven mamma och hennes ömma lilla bebis.
Detta är naturligtvis inte ett permanent moratorium mot kyssar. När en bebis väl är vaccinerad och har en chans att bygga upp sitt immunförsvar är bakterieskyddsprotokollet lite mer flexibelt. Jag menar, inom några månader kommer barnet att slicka köksgolvet när det kryper över det.
Som småbarn kanske hon smetar bajs på väggarna och stänker runt i toaletten. Inom kort upptäcker vi att våra barn suger på en halvt uppäten slickepinne som de hittade i soffkuddarna. Vi slår upp händerna och tittar åt andra hållet även om vi själva kräks lite i munnen. Med lite tid kan du ge alla de kramar och smekningar du vill (med respekt för barnets kroppsliga autonomi, förstås).
Men när det gäller nyfödda barn ska du använda lite sunt förnuft. Kom och hälsa på den nya familjen. Ta med mat eller ge bebisen en av de där bedårande men helt opraktiska onekipagen med tryckknappar. Be om att få hålla barnet (efter att ha tvättat händerna, förstås) medan mamma duschar, tar en tupplur eller äter en måltid med båda händerna.
Sätt inte dina bakteriella läppar och smutsiga händer i närheten av barnet.
Relaterat: Håll familjens sjuka bakterier hemma