Långsiktigt har läkemedel och samtalsterapi samma värde för depressionspatienter

Att spendera en timme i samtalsterapi med en utbildad rådgivare kostar mycket mer och tar mer tid än att svälja ett billigt antidepressivt piller. Men för personer med en ny diagnos av allvarlig depression är kostnaderna och fördelarna med de två tillvägagångssätten till slut lika stora efter fem år, visar en ny studie.

Analysen, som utfördes med hjälp av verkliga data om behandlingskostnader, positiva och negativa hälsoeffekter samt behandlingens och depressionssymtomens inverkan på produktiviteten, kan bidra till att vägleda framtida vård och försäkringsskydd.

Studien föreslår att fler personer som nyligen diagnostiserats med depression bör få en chans att prova individuella och gruppsessioner av kognitiv beteendeterapi, eller KBT, som första behandling, om de föredrar terapi framför att ta ett antidepressivt läkemedel.

En grupp forskare från University of Michigan och Harvard University publicerade resultaten om samtalsterapi och depression i veckans nummer av Annals of Internal Medicine.

MER FRÅN MICHIGAN: Anmäl dig till vårt veckonyhetsbrev

Nationella läkargrupper, såsom American College of Physicians, stöder att personer som nyligen fått diagnosen depression får möjlighet att välja endera metoden. Men detta skulle innebära att man måste utöka hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet för att ge större tillgång till psykoterapi än vad som för närvarande finns tillgängligt.

Och om man gör KBT mer tillgängligt kan man spara pengar för de företag och myndigheter som betalar för depressionsvården – bland annat genom att patienterna får mer depressionsfri tid som leder till förbättrade prestationer på jobbet.

“Man skulle kunna anta att antidepressiva läkemedel är mer kostnadseffektiva än psykoterapi, eftersom de inte kräver restid, tid borta från arbetet och lika många kontakter med vårdgivare som terapi gör”, säger förstaförfattaren Eric L. Ross, MD, psykiater vid Harvard Medical School, Massachusetts General Hospital och McLean Hospital. “Men när vi tog hänsyn till den långsiktiga effekten av varje behandling fann vi att ingen av dem är konsekvent överlägsen den andra.”

SEE ALSO: ECT framstår som kostnadseffektivt vid behandlingsresistent depression

“Eftersom KBT och antidepressiva läkemedel är ungefär likvärdiga ur ett hälsoekonomiskt perspektiv bör andra faktorer avgöra vilken behandling en enskild patient får – och den viktigaste faktorn är patientens värderingar och preferenser”, säger Kara Zivin, Ph.D., huvudförfattare till den nya studien och professor i psykiatri vid University of Michigan. Zivin är också medlem av VA Center for Clinical Management Research.

En modell för depressionsbehandling

Ross, Zivin och deras kollegor byggde upp en detaljerad hälsoekonomisk modell för depressionsbehandling och lade till data från nationella kliniska prövningar och källor till kostnadsdata.

Dess resultat visar att antidepressiva läkemedel efter ett år faktiskt kostar mycket mindre, även om man tar hänsyn till de läkarbesök som behövs för att övervaka behandlingen.

Men efter att ha tagit hänsyn till bevis för att depressionspatienter ofta behöver prova flera olika mediciner innan de hittar en som fungerar för dem, och att de riskerar att sluta med sina mediciner på grund av biverkningar och drabbas av ett återfall, blev balansen i fråga om kostnadseffektivitet mer tvetydig.

HÖR UPP: Lägg till den nya Michigan Medicine News Break till din Alexa-kompatibla enhet, eller prenumerera på våra dagliga uppdateringar på iTunes, Google Play och Stitcher.

Denna nya analys bidrar till bevisbasen om kostnadseffektivitet för två vanligt förekommande depressionsbehandlingar, och skulle därmed kunna vägleda behandlingsbesluten, påpekar Zivin, men det behövs mer forskning för att få uppdaterade resultat om långtidseffekterna av de två alternativen som ställs mot varandra i en verklig miljö.

Hon påpekar också att effekterna av de senaste årens hälsopolitiska förändringar – t.ex. krav på jämlikhet i fråga om psykisk hälsovård för personer som omfattas av stora privata försäkringsbolag eller möjligheten för personer på landsbygden att få KBT via videochatt med en vårdgivare – också bör mätas.

I slutändan kan dock bristen på utbildade psykologer göra mer för att styra vilken typ av behandling patienterna får.

“Efterfrågan på behandling av psykisk hälsa överstiger det nuvarande och förväntade antalet kliniker som specialiserar sig på psykiatri och relaterade yrken inom psykisk hälsa”, säger Zivin.

Forskning visar att majoriteten av personer med depression skulle föredra att få terapi i stället för mediciner, men endast en fjärdedel av dem får faktiskt terapi. Veterans Health Administration har dock lyckats öka andelen veteraner som får KBT under de senaste åren.

“Ofta tänker vi på dessa beräkningar på kort sikt, eftersom försäkringsskyddet varierar från år till år”, konstaterar Zivin. “Men om vi ser sådana här effekter på mindre än fem år kanske vårt samhälle blir mer villigt att bära de initiala kostnaderna för att undvika de indirekta kostnaderna för missat arbete och underproduktivitet senare.”

Zivin är medlem av U-M Depression Center och Institute for Healthcare Policy and Innovation och har en gemensam fakultetsanställning vid U-M School of Public Health och Institute for Social Research. De andra författarna till studien är Sandeep Vijan, M.D., Erin M. Miller, M.S., och Marcia Valenstein, M.D., alla från U-M.

Studien finansierades av Department of Veterans Affairs och National Institute of Mental Health (MH094612).

Avsnittet citeras: “Kostnadseffektiviteten av kognitiv beteendeterapi jämfört med andra generationens antidepressiva medel för inledande behandling av major depressiv sjukdom i USA: A Decision Analytic Model”, Annals of Internal Medicine. DOI:10.7326/M18-1480

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.