Labial Melanotic Macule: A Potential Pitfall on Reflectance Confocal Microscopy

Introduktion

Labial melanotic macules (LMM) är godartade pigmenterade lesioner som kan vara svåra att skilja från melanom på slemhinnan och den mukokutana gränsen . LMM är sekundära till en varierande ökning av melanin i det basala lagret som leder till hyperpigmentering av de basala keratinocyterna tillsammans med en ökning av antalet melanofager och ett normalt eller något ökat antal melanocyter .

Reflektanskonfokalmikroskopi (RCM) är en ny icke-invasiv avbildningsteknik som har fått stort erkännande på grund av dess diagnostiska användningsområden för många hudpatologier.

Här rapporterar vi RCM-fynd i 4 fall av LMM och diskuterar betydelsen av dessa fynd med avseende på RCM-kriterier för andra pigmenterade lesioner.

Fallrapporter

Fall 1. En 55-årig kvinna presenterade sig med en historia av en pigmenterad makulatur på underläppen. Läsionen uppträdde smygande under en period av 6 månader på den vänstra laterala aspekten av underläppen. Den kliniska undersökningen visade en brungrå makulatur som var 5 mm stor (fig. 1a). Dermoskopi visade en dåligt definierad heterogent pigmenterad lesion (fig. 1b). RCM visade en normal epidermis med ett honungskaksmönster och avsaknad av atypiska celler, och vid dermo-epidermal junction (DEJ) ljusa refraktila celler som omger de dermala papillerna (fig. 1c). Noterbart är att en betydande andel av dessa celler var melanocyter av varierande storlek och form och tydligt förgrenade dendriter. Läsionen biopserades och den histopatologiska utvärderingen visade en lentiginös bakgrund med hyperpigmenterade keratinocyter (fig. 1d). Det fanns tecken på dermal elastos och avsaknad av cytonukleär atypi med avseende på melanocyter. Immunfärgning med melan-A-antikropp bekräftade en måttlig ökning av antalet basala melanocyter med förgrenade dendriter som sträckte sig in i de suprabasala skikten av epidermis, och som ibland liknade de utbredda grenarna på ett träd (fig. 1e).

Fig. 1

a Klinisk bild av patientens underläpp som visar en gråbrun heterogen makulatur. b Dermoskopisk bild som visar ospecifik amorf pigmentering. c RCM-bild som visar ökade dermala papiller omgivna av stora, atypiska dendritiska celler. d Histopatologisk bild som visar en lentiginös bakgrund med multipla hyperpigmenterade keratinocyter. ×100. e Melan-A-immunfärgning som visar en ökning av starkt dendritiska melanocyter i det basala lagret. ×400.

http://www.karger.com/WebMaterial/ShowPic/203571

Fall 2. En 60-årig man presenterade sig med en långvarig historia av en pigmenterad makulatur på underläppen. Den kliniska undersökningen visade en brun homogen makulatur som mätte 3 mm (fig. 2a). Dermoskopi visade ett nätverksmönster (fig. 2b). RCM visade en normal epidermis och många atypiska dendritiska celler vid DEJ (fig. 2c). Med hänsyn till den godartade kliniska och dermoskopiska presentationen av lesionen utfördes ingen biopsi.

Fig. 2

a Klinisk bild av patientens underläpp som visar en liten, diskret, homogent pigmenterad makulatur. b Dermoskopisk bild av lesionen som visar en brun enhetligt pigmenterad makulatur med ett retikulärt mönster. c RCM-bild som visar flera atypiska dendritiska celler runt den dermala papillen.

http://www.karger.com/WebMaterial/ShowPic/203570

Fall 3. En 26-årig kvinna presenterade sig med en pigmenterad makulatur på underläppen som hade dykt upp 2 år tidigare. Lesionen var homogen, brun/svart och mätte 4 × 3 mm (fig. 3a). Dermoskopi visade ett godartat så kallat hyfermönster (fig. 3b) . RCM visade en normal epidermis och dendritiska celler vid DEJ (fig. 3c). Läsionen förblev oförändrad under konsekutiv digital övervakning.

Fig. 3

a Klinisk bild av en pigmenterad makulatur på underläppen som visar ett homogent, brunt/svart utseende och som mäter 4 × 3 mm. b Dermoskopi som visar ett godartat “hyfermönster”. c RCM som visar en normal epidermis och dendritiska celler vid DEJ (pilar).

Fall 4. En 37-årig kvinna remitterades för dermatologisk övervakning av sina naevi. Patienten konstaterades ha 2 pigmenterade makulor på underläppen som hade dykt upp 1 år före presentationen (fig. 4a). Klinisk undersökning och dermoskopi (fig. 4b) var inte misstänkta. RCM visade några dendritiska celler vid DEJ (fig. 4c). Läsionen förblev oförändrad under konsekutiv digital övervakning.

Fig. 4

a Klinisk bild som visar två homogent pigmenterade makulaturer på underläppen. b Dermoskopi som visar svagt pigmenterade makulaturer med ett retikulärt mönster. c RCM som visar några dendritiska celler vid DEJ (pilar).

http://www.karger.com/WebMaterial/ShowPic/203568

LMM är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och kan vara svåra att skilja från slemhinnans maligna melanom. RCM, en ny icke-invasiv avbildningsteknik, är nu allmänt erkänd som ett tillförlitligt verktyg för att skilja mellan godartade och maligna melanocytära proliferationer i huden.

Noterbart är att i våra 4 fall av LMM var det mer iögonfallande RCM-tecknet närvaron av rikliga och mycket dendritiska celler vid DEJ som bekräftades vara normala melanocyter på histologi. Dessa resultat stämmer överens med tidigare histopatologiska studier av LMM som visade på en ökning av dendritiska melanocyter i dessa lesioner, begränsade till det basala skiktet och utan nidbildning .

I aktiniska lentiginer, den vanligaste typen av godartade pigmentfläckar i huden, kan dendritiska celler inte påvisas med hjälp av RCM , möjligen på grund av att majoriteten av de melanocyter som finns i epidermis basalskikt i dessa lesioner är upphängda i dermis och kallas “pendlande melanocyter” . Å andra sidan anses förekomsten av dendritiska melanocyter på RCM vara ett viktigt diagnoskriterium för lentigo maligna .

Slutsatsen är att LMM inte bör förväxlas med en malign lesion på grund av förekomsten på RCM av atypiska dendritiska celler i epidermis. RCM-kriterierna för lentigo maligna , när de tillämpas på sådana lesioner, kan leda till falsk positivitet om dessa skillnader mellan hud och slemhinna förbises. Ytterligare studier behövs för att man skall kunna definiera specifika RCM-kriterier för pigmenterade lesioner på slemhinnan.

Oppenbarhetsförklaring

Författarna har inga intressekonflikter att redovisa.

  1. Lin J, Koga H, Takata M, et al: Dermoscopy of pigmented lesions on mucocutaneous junction and mucous membrane. Br J Dermatol 2009;161:1255-1261.
    Externa resurser

    • Pubmed/Medline (NLM)
    • Crossref (DOI)
    • Chemical Abstracts Service (CAS)
    • ISI Web of Science

  2. Ho KK, Dervan P, et al: Labial melanotic macule: a clinical histopathologic and ultrastructural study. J Am Acad Dermatol 1993;28:33-39.
    Externa resurser

    • Crossref (DOI)
    • Chemical Abstracts Service (CAS)
    • ISI Web of Science

  3. Sexton FM, Maize JC: Melanotic macules and melanoacanthomas of the lip. En jämförande studie med inventering av den basala melanocytpopulationen. Am J Dermatopathol 1987;9:438-444.
    Externa resurser

    • Crossref (DOI)
    • Chemical Abstracts Service (CAS)
    • ISI Web of Science

  4. Moore RT, Chae KA, Rhodes AR: Laugier och Hunziker-pigmentering: en lentiginös spridning av melanocyter. J Am Acad Dermatol 2004;50(suppl):S70-S74.
    Externa resurser

    • Crossref (DOI)
    • ISI Web of Science

  5. Noblesse E, Nizard C, Cario-André M, et al: Skin ultrastructure in senile lentigo. Skin Pharmacol Physiol 2006;19:95-100.
    Externa resurser

    • Pubmed/Medline (NLM)
    • Crossref (DOI)
    • Chemical Abstracts Service (CAS)
    • ISI Web of Science

  6. Langley RG, Burton E, Walsh N, et al: In vivo konfokal scanning lasermikroskopi av benigna lentiginer: jämförelse med konventionell histologi och in vivo egenskaper hos lentigo maligna. J Am Acad Dermatol 2006;55:88-97.
    Externa resurser

    • Pubmed/Medline (NLM)
    • Crossref (DOI)
    • ISI Web of Science

Författarkontakter

Philippe Bahadoran, MD

CHU Nice, Hôpital Archet-2

151, route Saint-Antoine-Ginestière

FR-06202 Nice (Frankrike)

Tel. +33 492 036 223, E-Mail [email protected]

Artikel / Publikationsuppgifter

Publicerad online: Mars 09, 2012
Uppläggsdatum: Juli 2012

Antal tryckta sidor: Antal tryckta sidor: 3
Antal figurer: 1: 4
Antal tabeller: 0

ISSN: 1018-8665 (Print)
eISSN: 1421-9832 (Online)

För ytterligare information: https://www.karger.com/DRM

Upphovsrätt / Läkemedelsdosering / Ansvarsfriskrivning

Upphovsrätt: Alla rättigheter förbehålls. Ingen del av denna publikation får översättas till andra språk, reproduceras eller användas i någon form eller på något sätt, elektroniskt eller mekaniskt, inklusive fotokopiering, inspelning, mikrokopiering eller genom något system för lagring och återvinning av information, utan skriftligt tillstånd från utgivaren.
Läkemedelsdosering: Författarna och förlaget har gjort sitt yttersta för att se till att läkemedelsval och dosering som anges i denna text överensstämmer med aktuella rekommendationer och praxis vid tidpunkten för publiceringen. Med tanke på pågående forskning, förändringar i statliga föreskrifter och det ständiga flödet av information om läkemedelsbehandling och läkemedelsreaktioner uppmanas läsaren dock att kontrollera bipacksedeln för varje läkemedel för eventuella förändringar i indikationer och dosering och för tillagda varningar och försiktighetsåtgärder. Detta är särskilt viktigt när det rekommenderade medlet är ett nytt och/eller sällan använt läkemedel.
Disclaimer: Uttalandena, åsikterna och uppgifterna i denna publikation är enbart de enskilda författarnas och bidragsgivarnas och inte utgivarnas och redaktörernas. Förekomsten av annonser eller/och produktreferenser i publikationen är inte en garanti, ett stöd eller ett godkännande av de produkter eller tjänster som annonseras eller av deras effektivitet, kvalitet eller säkerhet. Utgivaren och redaktören/redaktörerna frånsäger sig allt ansvar för eventuella skador på personer eller egendom till följd av idéer, metoder, instruktioner eller produkter som det hänvisas till i innehållet eller annonser.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.