Ordet sjukdom innebär att det är ohälsa (inte lätt). Med andra ord fungerar olika kroppsdelar dåligt eller felaktigt, t.ex. genetiska störningar, hormonell obalans, dåligt fungerande immunförsvar är några faktorer som påverkar den mänskliga hälsan. De sjukdomar som orsakas av inneboende källor kallas organiska eller metaboliska sjukdomar som hjärtsvikt, njursvikt, diabetes, allergier, cancer osv. och de sjukdomar som orsakas av yttre faktorer är Kwashiorkor, fetma, nattblindhet, skörbjugg osv. Vissa sjukdomar orsakas också av mikroorganismer på grund av obalanserad kost, t.ex. virus, bakterier och svampar, protozoer, helminter, maskar m.m. Miljöföroreningar, tobak, alkohol och narkotika är också viktiga yttre faktorer som stör människors hälsa.
Sjukdomstyper: På grundval av dess natur, karaktär och orsaker till dess spridning finns det två typer av sjukdomar:
1. Medfödda sjukdomar är de sjukdomar som finns sedan födseln. Dessa orsakas på grund av genetiska avvikelser eller på grund av metaboliska störningar eller funktionsstörningar i något organ. De är i princip permanenta, är i allmänhet inte lätta att bota och kan gå i arv till barnen, t.ex. harelip, gomspalt, klumpfot osv. På grund av obalans i kromosomerna kan mongalism uppstå, blått barn födas på grund av en hjärtsjukdom osv. är också några exempel på detta.
2. Förvärvade sjukdomar är de defekter eller störningar som inte finns vid födseln, men som uppträder på grund av olika orsaker och faktorer. De kan delas in i följande kategorier:
(i) Överförbara eller smittsamma sjukdomar: Dessa orsakas av en mängd olika patogena virus, bakterier, protozoer, svampar och maskar. Patogenerna bärs i allmänhet med hjälp av en vektor.
(ii) Icke smittsamma eller icke-infektiösa eller degenerativa sjukdomar: Dessa uppstår på grund av att något organ eller organsystem i kroppen fungerar dåligt. De kan vara av olika slag som t.ex. bristtillstånd: Dessa uppstår på grund av brist på vissa näringsämnen, mineraler eller vitaminer, cancersjukdomar, allergier och genetiska sjukdomar.
Sjukdomar som sprids genom blodtransfusion
AIDS (Acquired Immuno Deficiency Syndrome): Det förstör kroppens immunförsvar & orsakas av det mänskliga immunbristviruset (HIV).Det finns två typer av HIV, nämligen HIV-1 och HIV-2. Det vanligaste viruset som för närvarande förknippas med aids är hiv-1. Ett virus som finns i blodet hos vilda afrikanska gröna apor och som kallas Simian Immuno deficiency Virus (SIV) liknar HIV-2. Hiv är ett retrovirus. Det kan syntetisera DNA från RNA. Den viktigaste cellen som infekteras av hiv är den hjälpsamma T-lymfocyten som bär på CD-4-receptorplatsen. Hiv förstör successivt T-lymfocyter. Patienten drabbas ibland av svullna lymfkörtlar, mild långvarig feber, diarré eller andra ospecifika symtom.
Väsentliga fakta om aids: AIDS i Indien rapporterades för första gången 1986 och är sjukdomens slutskede. Hiv-antikroppar kan påvisas med ELISA-testet (Enzyme-Linked Immuno Sorbent Assay). Världsaidsdagen firas den 1 december.
Övriga sjukdomar
Cancer: De kännetecknas av okontrollerad tillväxt och delning av celler som leder till en cellmassa som kallas neoplasm. Onormal och ihållande celldelning lokaliserad till ett visst område kallas godartad tumör.
Gikt: Den beror på ansamling av urinsyrakristaller i synoviallederna. Det är en sjukdom som är förknippad med ett medfött fel i urinsyrametabolismen som ökar produktionen eller stör utsöndringen av urinsyra.
Haemofili kallas blödarsjuka. Det är en sjukdom som är könsbunden och är ett recessivt tillstånd. Hos en patient med blödarsjuka är blodkoagulationen bristfällig.
Haemofili A, kännetecknas av brist på anti-hemofiliglobulin faktor VIII. Ungefär fyra femtedelar av fallen av blödarsjuka är av denna typ.
Haemophilia B eller Julsjukdomen beror på en defekt i den tromboplastiska plasmakomponenten.
Hepatit : Det är en virussjukdom, orsakar hepatisk anorexi som leder till leverskada (levercancer) eller gulsot. Den överförs via fekal-oral väg. Barn och unga vuxna är mottagliga för den och inga vacciner är acceptabla.
Varierade bristtillstånd
VIRALSJUKA hos människor
Sjukdomens namn | Förorsakad av | Kroppsdelar som drabbas | Spridningssätt | Vaccineringstyp |
Influensa | Ett myxovirus (RNA-virus) | Respirationsvägar: Epitelväggar i luftstrupen och bronkerna. | Droppinfektion | Dödat virus |
Sommarförkylning | En stor mängd olika virus, vanligen noshörningsvirus (RNA-virus) | Respiratoriska passager | Droppinfektion | Intramuskulär injektion. |
Smallockor | Variolavirus (DNA-virus) | Respiratoriska passager, därefter hud | Droppinfektion (sår i huden) | Livande atteneuated virus som appliceras genom att klia sig på huden, bärs inte längre |
Skycklingar | Varicella- zoster | Blåsande hudutslag | Air-luftburna droppar | Livande försvagat virus |
Mumps | Ett paramyxovirus (RNA-virus) | Respiratoriska vägar, Infektion via blod, spottkörtlar, testiklar hos vuxna män | Droppinfektion | Livande försvagat virus |
Masles | Ett paramyxovirus (RNA-virus) | Respiratoriska vägar, sprider sig till hud och tarmar. | Droppinfektion | Livande försvagat virus |
Tysk mässling (röda hund) | Rubellavirus | Respiratoriska vägar, lymfkörtlar i halsen, ögon och hud. | Droppinfektion | Livande försvagat virus, viktigare för flickor eftersom sjukdomen orsakar komplikationer vid graviditet. |
Poliomyelit (polio) | Poliovirus (RNA-virus) | Pharynx och tarmar, därefter blod; ibland motoriska neuroner i ryggmärgen, förlamning kan uppstå. | Droppinfektion eller via mänsklig avföring | Livande försvagat virus som ges oralt |
Gul feber | Ett arbovirus, dvs. ett leddjursburet virus (RNA-virus) | Beläggning av blodkärl och lever | Vector-leddjuren e.g fästingar, myggor | Livande försvagat virus |
AIDS | Retrovirus (RNA-virus) | Hudcancer | Skönslig samvaro mellan homo- och och hetrosexuella | Inte tillgängligt |
Ebola hemorragisk feber | Ebola virussjukdom (EVD) | Fatal sjukdom hos människor, Feber | Den överförs till människor från vilda djur och sprids i den mänskliga befolkningen genom överföring från människa till människa. | Ingen licensierat ebolavaccin finns tillgängligt |
Zikasjukdom | Zikavirus (myggburen sjukdom) | Gör milda sjukdomar hos människor som denguefeber, gula febern | Basiskt sett är infektion hos gravida kvinnor kopplad till onormalt små huvuden hos deras barn. | Inget vaccin finns tillgängligt |
Bakteriella sjukdomar hos människor
Sjukdomens namn |
Förorsakad av |
Kroppens delar som drabbas . |
Spridningssätt |
Typ av vaccination eller antikroppar |
Difteri |
Corynebacterium difteri |
Övre luftvägarna, huvudsakligen halsen även toxin som påverkar hjärtat. |
Droppinfektion |
Toxoid |
Tuberkulos. (TB) |
Mycobacterium tuberculosis |
Huvudsakligen lungor |
Droppinfektion, Drickande av mjölk från infekterade nötkreatur. |
BCG levande försvagade bakterier. Antibiotika, t.ex. streptomycin. |
Kikhosta (Pertussis) |
Bordetella pertussis |
Övre luftvägar, framkallar kraftig hosta |
Droppinfektion |
Dödade bakterier |
Gonorré |
Neisseria gonorrhoeae |
Förökningsorgan: huvudsakligen slemhinnor i urinogenitalkanalen. Nyfödda barn kan få allvarliga ögoninfektioner om de passerar genom infekterad förlossningskanal. |
Smitta genom sexuell kontakt |
Antibiotika, t.ex. penicillin, streptomycin |
Syfilis |
Treponema pallidum |
Förökningsorgan, därefter ögon, ben, leder, centrala nervsystemet, hjärta och hud. |
Smitta genom sexuell kontakt |
Antibiotika. t.ex. Penicillin |
Tetanus |
Clostridium tetani |
Blod. Toxin som produceras och som påverkar de motoriska nerverna i ryggmärgen och därmed musklerna, vilket orsakar krampkramp och spridning till musklerna. |
Sårinfektion |
Toxoid |
Colera |
Vibrio cholera |
Foderkanalen: främst tunntarmen. |
Fekal kontaminering (a) Livsmedel – eller vattenburet av material som förorenats med avföring från en smittad person. (b) hantering av kontaminerade föremål. (c) vektor, t.ex. flugor som förflyttar sig från mänsklig avföring till livsmedel. |
Dödade bakterier: kortvarigt skydd och inte alltid effektivt Antibiotika, t.ex. tetracykliner, kloramfenikol. |
Tyfosfeber |
Salmonella typhi |
Alimentärkanalen, sprider sig sedan till lymfkörteln och blodet, lungor, benmärg och mjälte. |
Samma som kolera |
Dödade bakterier (TAB-vaccin) |
Bakteriell dysenteri |
Shigella dysenteriae |
Alimentärkanal, huvudsakligen ileum och kolon |
Samma som kolera |
Inget vaccin. |
Bakteriell matförgiftning (gastroenterit eller salmonellos) |
Salmonella spp. |
Alimentärkanalen |
Huvudsakligen livsmedelsburet kött från smittade djur från fjäderfä och svin. Även via fekal förorening som kolera |
Antibiotika. t.ex. tetracykliner. |
Sjukdomar orsakade av maskar
Sjukdom |
Patogen som är ansvarig och. dess livsmiljö |
Transmissionssätt |
Huvudsymtom |
Ancylostomiasis eller “krok- |
Ancylostoma duobenale, människans tunntarm (jejunum) |
Smitta från person till person, filariforma larver som sprids i avföring, människan får upp infektionen när hon går barfota på avföringskontaminerad jord. |
Dermatit; rödaktig, svår anemi; duodenalsår, förstoppning. Patienten blek, ansiktet svullet med svullnad av nedre ögonlocken. |
Ascariasis |
Ascaris Lumbricoides; tunntarm (jejunum) hos människa |
Smitta från person till person, mogna ägg passerar ut i avföringen, smittan påverkas genom att svälja mogna Ascaris-ägg med råa grönsaker. |
Larver i lungan orsakar lunginflammation. Kan ge upphov till tyfusliknande feber, orsakar protein- och A-vitaminbrist som resulterar i protein-kaloriundernäring respektive nattblindhet. Kan orsaka blindtarmsinflammation, gulsot. |
Enterobiasis eller “Pinworm disease” |
Enterobius vermicularis, caecum och vermiform appendix |
Överföring från en person till en annan genom att man får i sig ägg i kontaminerad mat eller dryck. |
Ekematiskt tillstånd runt anus, sängvätning på natten, inflammation i vermiform appendix. |
Filariasis |
Wuchereria Bancrofti, lymfatiska kärl och lymfkörtlar. |
Del av livscykeln hos myggan där larverna utvecklas och blir smittsamma för människan, med myggbett larver som deponeras på huden och som går in genom sticksår och når lymfatiska kanaler |
Elefantiasis i.D.v.s. enorm förstoring av vissa delar, t.ex. ben, pung, penis, blygdläppar, klitoris, bröst, underarm. |
Sjukdomar orsakade av maskar
Sjukdomar orsakade av svampar
Sjukdom |
Patogen. ansvarig |
Smittsätt |
Huvudsymtom |
Ringmask (tinea) |
Microsporum, Trichophyton |
Direktkontakt från obadade katter och hundar eller föremål som hanteras av infekterade personer |
Innehåller ett eller flera blåsor på hud och hårbotten. Orsakar partiell och tillfällig skallighet hos barn. |
Atletfot |
Trichophyton |
Svår fothygien där huden förblir varm och fuktig under lång tid. |
Smärtsam klåda eller brännande känsla i de infekterade områdena. Spricka uppstår i huden, massa lös död hud klamrar sig fast mellan tårna. |
Madura fot |
Maurella Mycetomi |
Svamparna tar sig in genom någon mindre skada på huden. |
Gör en kronisk, granulerande infektion i de nedre extremiteterna, den drabbade delen förstoras och utvecklar många djupa sår, omfattande benförstöring som leder till förlamande missbildningar. |
Dhobie klåda |
Skilda svampar |
Direktkontakt genom föremål som hanteras av smittad person. |
En typ av ringorminfektion som vanligtvis är lokaliserad i ljumskarna och på lårens insida, rött utslag som kliar intensivt. |