Medling: Vanliga frågor

  • Introduktion
  • Vad är medling?
  • Hur skiljer sig medling från skiljedom
  • Reglernas funktion vid medling
  • För vilka tvister är medling lämplig och vilka är fördelarna?
  • I vilka skeden av en tvist kan medling användas?
  • Vilka typer av tvister kan medlas vid WIPO?
  • Varför välja WIPO-medling?
  • Hur det fungerar: De viktigaste stegen i en WIPO-medling
  • De viktigaste stegen i en medling
  • Språket som används i medlingen
  • Väljning av medlare
  • Rollen för WIPO:s skiljedoms- och medlingscenter
  • Var äger en WIPO-medling rum?
  • Vad kostar det?
  • Vem betalar kostnaderna?
  • Varför försöka?
  • För att få en tvist till medling: Rekommenderade klausuler
  • Utbildningsprogram och publikationer

Guide to WIPO Mediation

Informationen nedan finns också i publikationen Guide to WIPO Mediation, som kan beställas eller laddas ner.

INTRODUKTION

Medling, som på många håll i världen även kallas förlikning, har en lång historia på den diplomatiska arenan. I den kommersiella världen har intresset för den ökat kraftigt under de senaste åren. Delvis beror detta ökade intresse på missnöje med kostnaderna, fördröjningarna och längden på tvister i vissa jurisdiktioner. Det ökade intresset beror dock också på fördelarna med medling, särskilt dess attraktionskraft som ett förfarande som ger parterna full kontroll över både den process som deras tvist kommer att genomgå och resultatet av processen.

I de fall medling har använts har den haft en mycket hög grad av framgång när det gäller att uppnå ett resultat som är godtagbart för båda parter i en tvist. Eftersom det är ett relativt ostrukturerat förfarande tvekar dock vissa att använda det av rädsla för att inte veta vad som väntar dem. Detta dokument syftar till att skingra sådana farhågor genom att på ett enkelt sätt förklara huvuddragen och fördelarna med medling och hur medling enligt WIPO:s medlingsregler fungerar i praktiken.

VAD ÄR MEDLING?

Medling är först och främst ett icke-bindande förfarande. Det innebär att även om parterna har kommit överens om att lämna en tvist till medling är de inte skyldiga att fortsätta medlingsprocessen efter det första mötet. I denna mening behåller parterna alltid kontrollen över en medling. Processens fortsättning är beroende av att de fortsätter att acceptera den.

Medlingens icke-bindande karaktär innebär också att ett beslut inte kan påtvingas parterna. För att en uppgörelse ska kunna ingås måste parterna frivilligt gå med på att acceptera den.

Till skillnad från en domare eller skiljeman är medlaren därför inte beslutsfattare. Medlarens roll är snarare att hjälpa parterna att fatta sitt eget beslut om en lösning av tvisten.

Det finns två huvudsakliga sätt för medlare att hjälpa parterna att fatta sitt eget beslut, vilket motsvarar två typer eller modeller av medling som praktiseras i hela världen. Enligt den första modellen, underlättande medling, strävar medlaren efter att underlätta kommunikationen mellan parterna och hjälpa varje part att förstå den andra partens perspektiv, ställning och intressen i förhållande till tvisten. Enligt den andra modellen, utvärderande medling, ger medlaren en icke-bindande bedömning eller utvärdering av tvisten, som parterna sedan fritt kan acceptera eller förkasta som lösning på tvisten. Det är upp till parterna att avgöra vilken av dessa två medlingsmodeller de vill följa. WIPO Arbitration and Mediation Center (“centret”) kommer att hjälpa dem att identifiera en medlare som är lämplig för den modell som de vill anta.

Medling är ett konfidentiellt förfarande. Konfidentialiteten tjänar till att uppmuntra till uppriktighet och öppenhet i processen genom att försäkra parterna om att eventuella erkännanden, förslag eller erbjudanden om förlikning inte kommer att få några konsekvenser utanför medlingsprocessen. De kan som regel inte användas i efterföljande tvister eller skiljeförfaranden. WIPO:s medlingsregler innehåller detaljerade bestämmelser som också är inriktade på att bevara sekretessen när det gäller medlingens existens och resultat.

Hur skiljer sig medling från skiljeförfarande?

Skillnaderna mellan medling och skiljeförfarande har alla sin grund i det faktum att parterna vid en medling behåller ansvaret för och kontrollen över tvisten och inte överlåter beslutsbefogenheterna till medlaren. I konkreta termer innebär detta huvudsakligen två saker:

  • I ett skiljeförfarande bestäms resultatet i enlighet med en objektiv standard, den tillämpliga lagen. I en medling bestäms varje utfall av parternas vilja. När parterna beslutar om ett resultat kan de således ta hänsyn till ett bredare spektrum av normer, framför allt deras respektive affärsintressen. Det sägs därför ofta att medling är ett intressebaserat förfarande, medan skiljeförfarande är ett rättighetsbaserat förfarande. Att ta hänsyn till affärsintressen innebär också att parterna kan besluta om resultatet med hänvisning till sina framtida förbindelser, snarare än att resultatet bestäms enbart med hänvisning till deras tidigare beteende.
  • I ett skiljeförfarande är det en parts uppgift att övertyga skiljedomstolen om sin sak. Den riktar sina argument till tribunalen och inte till den andra parten. I en medling, eftersom resultatet måste accepteras av båda parter och inte avgörs av medlaren, är en parts uppgift att övertyga, eller förhandla med, den andra sidan. Den vänder sig till den andra sidan och inte till medlaren, även om medlaren kan vara förmedlare av kommunikation från den ena sidan till den andra.

Naturligtvis är medling, med tanke på dessa skillnader, ett mer informellt förfarande än skiljeförfarande.

Det är möjligt att kombinera medling med skiljeförfarande. I ett sådant fall ska tvisten först underställas medling enligt WIPO:s medlingsregler. Om en uppgörelse inte nås inom en bestämd tidsperiod (det rekommenderas att parterna föreskriver antingen 60 eller 90 dagar), eller om en part vägrar att delta eller fortsätta att delta i medlingen, hänskjuts tvisten sedan till ett bindande beslut genom skiljedom enligt WIPO:s skiljedomsregler (eller, om parterna kommer överens om det, genom ett påskyndat skiljedomsförfarande). Fördelen med det kombinerade förfarandet är det incitament som det ger för båda parter att i god tro engagera sig i medlingsprocessen, eftersom konsekvenserna av att inte nå en överenskommen uppgörelse blir mer påtagligt mätbara i form av det ekonomiska och administrativa åtagande som skulle behöva göras i det efterföljande skiljedomsförfarandet.

REGLERS FUNKTION I MEDIATION

WIPO:s medlingsregler

Medling är ett relativt ostrukturerat och informellt förfarande där det fortsatta deltagandet i processen, liksom godkännandet av ett eventuellt resultat, är beroende av varje parts samtycke. Reglerna har därför en mer begränsad funktion vid medling än vid bindande skiljeförfaranden. Vilken är denna funktion?

Då parterna kommer överens om att överlämna en tvist till WIPO:s medling, antar de WIPO:s medlingsregler som en del av sitt avtal om medling. Dessa regler har följande huvudfunktioner:

  • De fastställer de icke-Förfarandets icke-bindande karaktär (artiklarna 13 a och 18 iii)
  • De definierar hur medlaren ska utses (artikel 6)
  • De fastställer hur medlarens arvode ska bestämmas (artikel 22)
  • De vägleder parterna när det gäller hur medlingen kan inledas och hur förfarandet kan fastställas (artiklarna 3-5 och 12)
  • De ger parterna försäkringar om konfidentialitet i förfarandet och om de upplysningar som lämnas under förfarandet (artiklarna 14-17)
  • De fastställer hur kostnaderna för förfarandet ska bäras av parterna (artikel 24)

FÖR VILKA TVISTER ÄR MEDIATION Lämplig OCH VILKA ÄR VÅR FÖRDELARNA MED DEN?

Medling är inte ett lämpligt förfarande för att lösa tvister i alla fall. Om det rör sig om avsiktlig, illvillig förfalskning eller piratkopiering är det osannolikt att medling, som kräver samarbete från båda sidor, är lämplig. Likaså kan medling vara ett olämpligt förfarande om en part är säker på att den har ett klart fall, eller om parternas eller en av deras mål är att få en neutral åsikt i en fråga där det råder verklig oenighet, att skapa ett prejudikat eller att få upprättelse offentligt i en tvistefråga.

Däremot är medling ett attraktivt alternativ när någon av följande punkter är viktiga prioriteringar för någon av eller båda parterna:

  • minimering av de kostnader som en lösning av tvisten medför;
  • upprätthållande av kontrollen över tvistlösningsprocessen;
  • en snabb lösning;
  • upprätthållande av konfidentialitet om tvisten;
  • eller bevarande eller utveckling av en underliggande affärsrelation mellan parterna i tvisten.

Den sistnämnda prioriteringen gör i synnerhet medling särskilt lämplig när tvisten uppstår mellan parter i ett fortlöpande avtalsförhållande, t.ex. ett licens- eller distributionsavtal eller ett avtal om gemensam forskning och utveckling (R&D), eftersom medling, som nämnts ovan, ger en möjlighet att finna en lösning genom att också hänvisa till affärsintressen och inte bara till parternas strikta juridiska rättigheter och skyldigheter.

I VILKA STEG AV EN TÄVLING KAN MEDLING ANVÄNDAS?

Medling kan användas i alla skeden av en tvist. Den kan således väljas som det första steget för att försöka finna en lösning på tvisten efter att alla förhandlingar som parterna ensamma genomfört har misslyckats. Medling kan också användas när som helst under en tvist eller ett skiljeförfarande när parterna vill avbryta tvisten eller skiljeförfarandet för att undersöka möjligheten till en förlikning.

En annan vanlig användning av medling är mer likartad med tvistförebyggande än tvistlösning. Parterna kan begära hjälp av en medlare i samband med förhandlingar om ett avtal när förhandlingarna har kört fast, men där parterna anser att det klart ligger i deras ekonomiska intresse att ingå avtalet (t.ex. förhandlingar om den royaltysats som ska tillämpas vid förnyelse av en licens).

VILKA TYPER AV TÄVLINGAR KAN MEDIAS I WIPO?

Centrumet erbjuder specialiserade tjänster för medling av immaterialrättsliga tvister, det vill säga tvister som rör immateriella rättigheter eller kommersiella transaktioner och relationer som inbegriper utnyttjande av immateriella rättigheter. Vanliga exempel på sådana kommersiella transaktioner och relationer är patent-, know-how- och varumärkeslicenser, franchiseavtal, datorkontrakt, multimediakontrakt, distributionsavtal, joint ventures, R & D-kontrakt, teknikintensiva anställningsavtal, fusioner och förvärv där immateriella tillgångar får betydelse samt förlags-, musik- och filmavtal.

Det bör dock noteras att det inte finns någon begränsning av kompetensen hos medlare som utses i enlighet med WIPO:s medlingsregler för att behandla olika klasser av sakfrågor. En medlare som utses enligt WIPO:s medlingsregler är behörig att behandla alla aspekter av en tvist. Det är upp till parterna att avgöra om de anser att ämnet lämpar sig för WIPO-medling.

VARFÖR VÄLJA WIPO-MEDLING?

Valet av WIPO-medling erbjuder följande fördelar:

  • en låg administrationsavgift
  • en internationellt baserad oberoende förvaltningsmyndighet med specialiserad expertis inom immaterialrätt
  • en internationell förteckning över medlare som inkluderar personer med specialiserad kunskap och erfarenhet inom det tekniska, affärsmässiga och juridiska frågor som rör immateriella rättigheter samt erfarenhet av internationell kommersiell medling
  • flexibla regler med bestämmelser som är känsliga för behovet av sekretesskydd
  • där medlingen äger rum i Genève, där förhörslokaler tillhandahålls kostnadsfritt

SÅ HÄR DET FUNGERAR: De viktigaste stegen i en WIPO-medling

Det finns få formaliteter i samband med en medling. Den struktur som en medling följer bestäms av parterna tillsammans med medlaren, som tillsammans utarbetar och kommer överens om det förfarande som ska följas.

Som nämnts ovan kan den något ostrukturerade karaktären hos en medling vara förvirrande för dem som kanske funderar på att lägga fram en tvist för medling, men som kanske inte är säkra på vad som väntar. För sådana personer ges viss vägledning i följande punkter, som beskriver de viktigaste stegen i genomförandet av en WIPO-medling. Det beskrivna förfarandet bör dock endast ses som en vägledning, eftersom parterna alltid kan besluta att ändra förfarandet och gå vidare på ett annat sätt.

Att komma till bordet: Avtalet om medling

Utgångspunkten för en medling är att parterna kommer överens om att låta en tvist bli föremål för medling. Ett sådant avtal kan finnas antingen i ett avtal som reglerar en affärsrelation mellan parterna, t.ex. en licens, där parterna föreskriver att alla tvister som uppstår inom ramen för avtalet ska underställas medling, eller så kan det upprättas särskilt i samband med en viss tvist efter det att tvisten har uppstått.

Det sista avsnittet i denna vägledning innehåller rekommenderade klausuler för båda situationerna, som ger möjlighet att välja mellan att enbart avtala om medling eller att avtala om medling som följs, i händelse av att en uppgörelse inte nås genom medlingen, av skiljedomsförfarande.

Start av medling

När en tvist har uppstått och parterna har kommit överens om att den ska underställas medling inleds processen genom att en av parterna skickar en begäran om medling till centrumet. Denna begäran ska innehålla summariska uppgifter om tvisten, inklusive parternas och deras företrädares namn och kommunikationsreferenser, en kopia av överenskommelsen om medling och en kort beskrivning av tvisten. Dessa uppgifter är inte avsedda att fylla den juridiska funktionen att definiera argument och frågor och begränsa den begärande partens talan. De är endast avsedda att förse centret med tillräckliga uppgifter för att det skall kunna inleda medlingsprocessen. Centrumet måste därför veta vilka som är inblandade och vad tvisten gäller för att kunna hjälpa parterna att välja en medlare som är lämplig för tvisten.

Utnämningen av medlare

När centrumet har mottagit en begäran om medling kontaktar centrumet parterna (eller deras representanter) för att påbörja diskussionerna om utnämningen av medlaren (såvida inte parterna redan har bestämt sig för vem medlaren ska vara). Medlaren måste åtnjuta båda parternas förtroende och det är därför viktigt att båda parterna är helt överens om att utse den person som föreslås som medlare.

Typiskt sett diskuterar centret de olika frågor som beskrivs i avsnittet “Val av medlare” för att kunna föreslå namnen på lämpliga kandidater som parterna kan överväga. Efter dessa diskussioner (som kan äga rum per telefon eller personligen) kommer centret vanligtvis att föreslå flera namn på presumtiva medlare, tillsammans med biografiska uppgifter om dessa presumtiva medlare, till parterna för deras övervägande. Vid behov kan ytterligare namn föreslås tills parterna har kommit överens om att utse en medlare.

I detta skede kommer centret också att inleda diskussioner med parterna om de fysiska arrangemangen för medlingen: var den skall äga rum (vilket vanligtvis kommer att ha angivits i avtalet om medling), ett mötesrum och eventuella andra stödfaciliteter som behövs.

Centrumet kommer också, i samråd med medlaren och parterna, att fastställa medlarens arvode i det skede då medlaren utses.

Inledande kontakter mellan medlaren och parterna

Efter utnämningen kommer medlaren att föra en rad inledande diskussioner med parterna, som vanligtvis kommer att äga rum per telefon. Syftet med dessa inledande kontakter kommer att vara att fastställa en tidsplan för den efterföljande processen. Medlaren kommer att ange vilken dokumentation, om någon, som han eller hon anser bör tillhandahållas av parterna före det första mötet och fastställa tidsplanen för tillhandahållandet av sådan dokumentation och hållandet av det första mötet.

Det första mötet mellan medlaren och parterna

Vid det första mötet kommer medlaren att tillsammans med parterna fastställa de grundregler som ska följas i processen.

Medlaren ska

  • det ska särskilt
    • diskutera med, och få parternas samtycke till, frågan om huruvida alla möten mellan medlaren och parterna kommer att äga rum i närvaro av båda parterna, eller om medlaren vid olika tidpunkter kan hålla separata möten (caucuses) med var och en av parterna ensam, och
    • säkra sig om att parterna förstår reglerna för konfidentialitet som anges i WIPO:s medlingsregler.

    Vid det första mötet ska medlaren också diskutera med parterna vilken ytterligare dokumentation som det skulle vara önskvärt att var och en lämnar in och behovet av eventuell hjälp av experter, om dessa frågor inte redan har behandlats vid de inledande kontakterna mellan medlaren och parterna.

    Följande möten

    Avhängigt av frågorna i tvisten och deras komplexitet samt av tvistens ekonomiska betydelse och det avstånd som skiljer parternas respektive ståndpunkter i förhållande till tvisten, kan medlingen omfatta möten som hålls under endast en dag, under flera dagar eller under en längre tidsperiod. De steg som ingår i de möten som hålls efter det första mötet mellan medlaren och parterna omfattar, om medlaren har en faciliterande roll, normalt följande:

    • insamling av information om tvisten och identifiering av de berörda frågorna;
    • utforskning av parternas respektive intressen som ligger till grund för de ståndpunkter de har i fråga om tvisten;
    • utveckling av alternativ som skulle kunna tillgodose parternas respektive intressen;
    • utvärdering av de alternativ som finns för att lösa tvisten mot bakgrund av parternas respektive intressen och varje parts alternativ till en förlikning i enlighet med ett av alternativen, och
    • slutande av en förlikning och registrering av förlikningen i ett avtal.

    Naturligtvis leder inte alla medlingar till en förlikning. En förlikning bör dock uppnås om varje part anser att det finns ett alternativ till förlikning som bättre tjänar dess intressen än något alternativt alternativ till förlikning genom rättegång, skiljedom eller på annat sätt.

    Parternas privata samråd

    Under hela medlingsprocessen kommer varje part naturligtvis att i olika skeden vilja genomföra privata samråd med sina rådgivare och experter i syfte att diskutera olika aspekter av medlingen eller för att utvärdera olika alternativ. Det är självklart att sådana privata konsultationer kan äga rum under medlingsprocessen.

    DE VÄSENTLIGA STEGEN I EN MEDLING

    • Avtalet om medling
    • Inledandet: Begäran om medling
    • Utnämning av medlare
    • Inledande kontakter mellan medlaren och parterna
      • Inrättande av det första mötet
      • Avtal om ett eventuellt preliminärt utbyte av handlingar
    • Det första mötet och de efterföljande mötena
      • Avtal om processens grundregler
      • Informationsinsamling och identifiering av frågor
      • Utveckling av parternas intressen
      • Utveckling av alternativ för en uppgörelse
      • Utvärdering av alternativ
    • Slutsats

    SPRÅK SOM ANVÄNDAS I MEDIATIONEN

    Parterna bestämmer på vilket språk medlingen ska äga rum. De kan välja ett enda språk eller så kan de välja att använda två språk och ha tolkning, även om det senare valet naturligtvis ökar kostnaderna för att genomföra processen.

    VAL AV MEDIATOR

    Det kanske viktigaste steget i hela processen är valet av medlare. Vad bör parterna tänka på?

    En av de viktigaste uppgifterna för WIPO Arbitration and Mediation Center är att hjälpa parterna att identifiera och komma överens om medlaren. Centret gör detta genom att samråda med parterna och genom att förse dem med namn och biografiska uppgifter om potentiella kandidater som de kan överväga.

    Parterna bör överväga åtminstone följande frågor när de beslutar vem de ska utse som medlare:

    • vilken roll vill de att medlaren ska spela; vill de att medlaren ska ge en neutral utvärdering av deras tvist, eller vill de att medlaren ska fungera som en facilitator i deras förhandlingar genom att hjälpa dem att identifiera frågorna, utforska deras respektive underliggande intressen och utveckla och utvärdera möjliga alternativ för en lösning?
    • Vill de ha en medlare med omfattande utbildning och erfarenhet av ämnet för deras tvist, eller vill de ha en medlare som är mer särskilt kunnig i medlingsprocessen? Detta beror delvis på om de vill att medlaren ska ha en utvärderande eller underlättande roll.
    • Vill de ha en enda medlare eller fler än en medlare? I särskilt komplexa tvister med mycket specialiserade och mycket tekniska frågor kan parterna överväga att ha både en sakkunnig och en processpecialist som medlare. Om parterna har mycket olika kulturell och språklig bakgrund kan de också tänka sig två medlare.
    • Vilken nationalitet bör medlaren ha (eller vilka nationaliteter bör medlaren inte ha)?
    • är kandidaterna oberoende, det vill säga saknar de tidigare eller nuvarande affärsmässiga, finansiella eller andra diskvalificerande kopplingar till någon av parterna i tvisten eller till tvistens särskilda ämne?
    • vilka yrkesmässiga kvalifikationer och erfarenheter, utbildning och specialområden har kandidaterna?

    WIPO ARBITRATION AND MEDIATION CENTER

    Centrumet utför följande funktioner som administrerande myndighet för en medling:

    • Det bistår parterna med att välja och utse medlaren, enligt beskrivningen ovan;
    • Det fastställer, i samråd med parterna och medlaren, medlarens arvode;
    • Det administrerar de ekonomiska aspekterna av medlingen genom att från varje part erhålla en deposition av de uppskattade kostnaderna för medlingen och genom att från depositionen betala medlarens arvode och andra stödtjänster eller faciliteter, t.ex. arvoden till tolkar, när de behövs;
    • Om medlingen äger rum vid WIPO i Genève tillhandahåller den kostnadsfritt en möteslokal och parternas avskedsrum; om medlingen äger rum utanför Genève hjälper den parterna att organisera lämpliga möteslokaler;
    • den hjälper parterna att organisera eventuella andra stödtjänster som kan behövas, t.ex. översättning, tolkning eller sekreterartjänster.

    Vart äger en WIPO-medling rum?

    Parterna bestämmer var de vill att medlingen ska äga rum. Det är inte nödvändigt att en medling som genomförs enligt WIPO:s medlingsregler äger rum i Genève.

    Om parterna bestämmer sig för att genomföra sin medling i Genève kommer WIPO att tillhandahålla dem en möteslokal och parternas avskedsrum utan kostnad (det vill säga utan extra kostnad utöver den administrationsavgift som ska betalas till WIPO:s skiljedoms- och medlingscenter). Om parterna väljer att genomföra sin medling utanför Genève kommer centret att hjälpa dem att ordna lämpliga möteslokaler.

    VAD KOSTAR DET?

    Två uppsättningar avgifter måste betalas för en medling.

    • Centrumets administrationsavgift, som uppgår till 0,10 % av det omtvistade värdet, upp till maximalt 10 000 US-dollar, vilket uppnås när det omtvistade beloppet är 10 000 000 US-dollar.
    • De som ska betalas till medlaren. Som nämnts ovan förhandlas och fastställs dessa vid tidpunkten för utnämningen av medlaren. De beräknas vanligen på tim- eller dagsbasis enligt en taxa som tar hänsyn till omständigheterna kring tvisten, t.ex. tvistens komplexitet och ekonomiska betydelse, samt medlarens erfarenhet. I avgiftslistan till WIPO:s medlingsregler anges vägledande tim- och dagstaxor för medlarnas arvoden enligt följande:
    Minimum ($) Maximum ($)
    Per timme 300 600
    Per dag 1,500 3 500

    VEM BETALAR KOSTNADERNA?

    I WIPO:s medlingsregler (artikel 25) föreskrivs att kostnaderna för medlingen (centrumets administrationsavgift, medlarens arvode och alla andra kostnader för medlingen) ska bäras till lika delar av parterna. Det står parterna fritt att komma överens om att ändra denna kostnadsfördelning.

    VARFÖR PRÖVA DET?

    För de parter för vilka medling är ett nytt förfarande och som kanske undrar vilka fördelar medling erbjuder, kan två faktorer med fördel beaktas:

    1. Där medling har använts har den en anmärkningsvärt hög framgång, med tanke på att den är icke-bindande. Enligt ett synsätt misslyckas medlingen aldrig, även om en uppgörelse inte nås, eftersom parterna alltid kommer att få veta mer om tvisten och troligen åtminstone ha begränsat de aktuella frågorna.
    2. En annan faktor som bör beaktas är att åtagandet att medla är förenat med en låg risk. Parterna behåller alltid kontrollen över tvisten. Varje part kan när som helst avbryta medlingen om den anser att den inte gör några framsteg, att förfarandet blir för kostsamt eller att den andra parten inte agerar i god tro. Åtagandet till medling är således kontrollerbart i alla skeden.

    ATT LÄMNA EN TISSA TILL MEDLING: REKOMMENDERADE KLAUSER

    Centrumet har upprättat en rekommenderad avtalsklausul för att hänvisa framtida tvister inom ramen för ett avtal till medling i enlighet med WIPO:s medlingsregler.

    Centrumet har också upprättat ett rekommenderat inlämningsavtal för hänvisning av en befintlig tvist till medling enligt WIPO:s medlingsregler.

    UTBILDNINGSPROGRAM OCH PUBLIKATIONER

    Centrumet anordnar seminarier för medlare samt konferenser om olika aspekter av lösningen av immaterialrättsliga tvister. Centret har också ett antal publikationer tillgängliga, bland annat WIPO:s medlingsregler, guiden till WIPO:s medling och publikationen med handlingarna från WIPO:s konferens om medling som anordnades i mars 1996.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.