En flerfaldig graviditet är en graviditet där mer än ett foster utvecklas. Detta sker genom befruktning av två eller flera ägg, eller när ett ägg delar sig, vilket i detta fall ger upphov till genetiskt identiska tvillingar.
Tvillingar kan vara enäggstvillingar, som då är identiska, eller tvåäggstvillingar. Enäggstvillingar kommer från ett enda ägg som har delat sig i två delar som har fortsatt att utvecklas separat för att bilda två genetiskt identiska, samkönade och fysiskt mycket lika barn.
Dizygota tvillingar är däremot resultatet av multipel befruktning, vilket innebär att modern hade mer än ett ägg och att dessa ägg befruktades av olika spermier så att de, trots att de föddes vid samma tidpunkt, är helt olika barn, som kan vara av samma kön eller inte, och vars fysiska likhet liknar syskon som föds vid olika datum.
Och även om det är sällsynt och farligt för både mamma och barn kan det hända att det finns tre, fyra, fem embryon, eller till och med fler (detta är särskilt sällsynt). I detta fall kan barnen också vara genetiskt identiska, olika eller en kombination av båda.
Faktorer som påverkar förekomsten av flerbördiga graviditeter
De senaste två decennierna har vi sett en dramatisk ökning av flerbördiga graviditeter, främst som ett resultat av den omfattande användningen av fertilitetstekniker. Det finns flera faktorer som påverkar förekomsten av en flerfaldig graviditet:
- Genetik: en familjehistoria med flerfaldig graviditet ökar risken för en upprepad graviditet.
- Sen graviditet: ju äldre en kvinna är, desto större är sannolikheten att hon får en dubbel ägglossning, särskilt mellan 30 och 35 års ålder.
- Tidigare graviditeter: om en kvinna har haft flera graviditeter ökar risken för att hon får tvillingar.
- Fertilitetsbehandlingar: fertilitetshöjande läkemedel, som stimulerar äggstockarna att producera flera ägg, och tekniker för assisterad befruktning, där flera embryon överförs till livmodern (t.ex. in vitro-fertilisering), ökar kraftigt förekomsten av flerfaldiga graviditeter.
Flerfaldiga graviditeter anses vara en hög risk, både för mamman och för fostren. När det finns fler än två embryon, särskilt efter fyra, rekommenderas föräldrarna ibland att genomgå embryoreduktion, vilket innebär att en substans injiceras i ett eller flera embryon för att eliminera dem och underlätta livskraften hos de återstående embryona. Det är dock bäst att undvika ett stort antal embryon för att inte behöva tillgripa denna åtgärd, t.ex. genom att inte implantera mer än två befruktade ägg i livmodern när man använder in vitro-metoden.