Kateter

Den tredje typen av vaskulär access är en central venkateter. En kateter är ett plaströr som placeras kirurgiskt i halsen, bröstet eller ljumsken och ansluts till en “central” ven. Den andra änden av slangen ligger utanför huden och används för att ansluta till dialysslangen.

De flesta katetrar är tillfälliga, de används högst i veckor eller månader. De är främst avsedda för kortvarig användning, tills ett transplantat eller en fistel är klar. Vissa patienter har dock en kateter som en permanent åtkomst. Om en kateter måste användas kan typen vara viktig för dina framtida accessalternativ.

Riktlinjerna från KDOQI omfattar kateteranvändning vid dialys. Enligt dessa riktlinjer är den inre jugulära (IJ) katetern den föredragna typen. Här är anledningen till detta. När en central venkateter används kan den minska blodflödet till armen på den sidan av kroppen. Detta kan göra dessa armkärl omöjliga att använda senare för dialys. IJ-katetrar är mindre benägna att skada blodkärlen än en annan typ av kateter, den subklaviära katetern. IJ-katetern kan placeras så att den kommer ut på bröstet och kan döljas av skjortor.

Ibland används en femoralkateter för tillfällig åtkomst. Denna kateter placeras i lårbensvenen, i ljumsken. Femoralkatetern avlägsnas vanligen efter varje behandling och byts ut inför nästa – ett obekvämt perspektiv. Eftersom femoralkatetern ligger så nära ljumsken är det dessutom svårt att hålla den bakteriefri. Om din läkare föreslår en femoralkateter för tillfällig vaskulär access, fråga om det finns andra alternativ som skulle fungera för dig. Av de tre typerna av vaskulär access (fistel, transplantat, kateter) är katetern det sämsta alternativet eftersom:

• Blodflödet är ofta dåligt, så det är svårt att få tillräckligt med dialys för att må så bra som möjligt.
• Den sträcker sig utanför kroppen, så den är mest utsatt för infektioner – och den är så nära hjärtat att infektioner kan vara allvarliga.
• Katetrar är mycket benägna att koagulera.