Jag vill dela med mig av min resa till att acceptera min barnlöshet, som inte var ett val. Jag hoppas att det jag delar hjälper de av er som står inför samma utmaning att inte kunna få barn. Och hjälper dem som har barn att bättre förstå hur det kan vara att inte ha haft möjlighet att bli föräldrar.

Kära mammor,

Som ni drömde jag om att hålla mitt barn för första gången. Jag drömde om att vara där när de tog sina första steg, sin första skoldag och att stödja dem i att bli sina egna unika jag.

Men till skillnad från er blev min dröm aldrig förverkligad. Trots åtta års försök att bli gravid och sedan adoptera.

Jag var tvungen att släppa taget om att hålla mitt barn för första gången, för att sedan släppa taget om att träffa mitt barn för första gången på ett barnhem.

• Jag bär nu min barnlöshet som ett ärr som alla kan se.
• Att uttrycka sorgen över att förlora ett barn som man aldrig har fött eller träffat är svårt att beskriva, men känslan av förlust är verklig.
• You’re beautifulYou’re beautifulYou’re beautifulYou’re beautiful, it’s trueDet måste finnas en ängel med ett leende på läpparnaNär hon tänkte ut att jag borde vara med digMen det är dags att inse sanningenJag kommer aldrig att vara med dig.
• Öppna upp om barnlöshet
• Låt oss hålla kontakten

Jag bär nu min barnlöshet som ett ärr som alla kan se.

Detta ärr avslöjas varje gång någon oskyldigt frågar om jag har barn. Även om det inte finns något i sig som är fel med denna fråga, och det är något som vi ställer i samhället för att få kontakt med andra, så avslöjar den för mig lite av mitt känslomässiga ärr.

Ofta rycker jag på axlarna åt frågan “har du barn?” med ett snabbt nej, och styr sedan samtalet till ett annat ämne. Detta minimerar risken för att någon ska gräva vidare i såret eller behöva förklara min situation eller mina känslor för bekanta eller helt främmande personer. Ändå kan jag inte alltid skydda mig mot dessa ibland oskyldiga, ibland invasiva frågor.

När jag svarar nej kommer mindre empatiska personer med kommentarer som “det är bäst att du sätter igång, klockan tickar” eller “har du övervägt IVF eller adoption”. De menar inget illa, men det känns som om de tar en nål och petar i det ömma ärret. De flesta dagar kan jag rycka på axlarna åt dessa kommentarer eftersom jag vet att det är deras egna övertygelser som de projicerar på mig.

Det finns dock dagar, särskilt när någon som inte känner mig alls gör sådana kommentarer, där det gör ont eller irriterar mig. Vissa dagar omdirigerar jag samtalet för att dölja dessa känslor, men andra dagar känner jag för att sarkastiskt säga: “Allvarligt talat, wow, jag har aldrig hört talas om eller övervägt IVF, om jag bara hade tänkt på det för tio år sedan!”. Tyvärr är jag inte så oförskämd.

Andra gånger, när jag svarar nej, kan mer sympatiska personer säga att de är ledsna. Men i stället för att fråga mig hur det får mig att känna mig, hur jag hanterar det eller hur mitt liv har förändrats till följd av det, projicerar de en positiv vinkling på min barnlöshet med kommentarer som “det finns många andra glädjeämnen i livet än barn”, “om jag fick min tid på nytt är jag inte säker på att jag skulle ha barn”, eller “du har så mycket frihet”. Jag vet att dessa kommentarer är avsedda att hjälpa mig att acceptera min situation och få mig att må bättre. Men de gör mer för att avfärda och undertrycka mina känslor.

Att uttrycka sorgen över att förlora ett barn som man aldrig har fött eller träffat är svårt att beskriva, men känslan av förlust är verklig.

I dag har jag fortfarande tårar i ögonen när jag hör låten You’re Beautiful av James Blunt. Orden i den här låten var så sanna för mig när vi bestämde oss för att vi var tvungna att sätta stopp för våra drömmar om att skaffa barn och låta våra hjärtan läka. För mig uttrycker den här låten den kärlek och förlust man kan känna för någon som aldrig funnits i ens liv.

You’re beautifulYou’re beautifulYou’re beautifulYou’re beautiful, it’s trueDet måste finnas en ängel med ett leende på läpparnaNär hon tänkte ut att jag borde vara med digMen det är dags att inse sanningenJag kommer aldrig att vara med dig.

-James Blunt, You’re Beautiful

Och även om jag önskar andras förståelse, erkänner jag att det måste vara svårt att förstå den sorg och sorg jag känner för barn som jag aldrig har fött. Jag erkänner att jag har spelat en roll i denna brist på förståelse genom att skydda mig från de svåra samtal som avslöjar detta sår. I åratal kunde jag inte beskriva den sorg och förlust jag kände. Jag kände mig inte redo att prata om det. Det var ett ärr som jag höll dolt.

Öppna upp om barnlöshet

Att skaffa barn och vara förälder är en så normal del av livets bana att vi inte pratar öppet om andra alternativ. Eller accepterar att detta kanske inte är resan för alla. Var och en av oss formar sin egen unika väg i livet, och ändå är vi inte ensamma på vår resa. Många andra har upplevt samma val, förluster och hjärtesorg.

Som barnlös kvinna är jag inte ensam. En fjärdedel av alla kvinnor delar en livsresa som barn aldrig kommer att vara en del av. En livsresa som de inte har valt, utan livsomständigheter som infertilitet, relationsdynamik, sjukdom, ekonomi, genetiska frågor, sexuell läggning och så vidare. Den allmänt spridda uppfattningen att kvinnor väljer att antingen bli mamma eller inte är trångsynt. En kvinna utan barn kan ha valt att vara barnlös eller kanske vagga sår efter att ha förlorat ett barn som hon aldrig fick hålla i famnen.

Så i stället för att anta att jag har valt att inte skaffa barn, att jag är självisk eller karriärsdriven eller att jag är omedveten om IVF eller adoption, ber jag er att inte dra förhastade slutsatser. Jag ber er att inte döma oss, be om råd eller projicera era egna åsikter om moderskap på oss. Jag uppmuntrar dig att förse oss med ett sympatiskt leende, och om det är lämpligt, uppmuntra oss att dela med oss av våra känslor och vår unika historia som ledde till vår barnlöshet.

Kärlek,

Tansy xx

Låt oss hålla kontakten

Jag är i skissningsfasen av min andra roman, som delar en resa om viktstigmatisering och barnlöshet. Om du vill bli uppdaterad när den släpps uppmanar jag dig att anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Men om du verkligen inte vill få månatliga uppdateringar och recept (för du får redan tillräckligt med e-post), tveka inte att svara och be att bara få stå på en lista när det gäller utgivningen av denna roman (det kommer förmodligen att dröja några år, med tanke på utgivningsplanerna). Hur som helst vill jag gärna höra om du resonerar med den här bloggen och uppmanar dig att läsa mina andra bloggar som tar upp barnlöshet och fertilitet:

• Att leva ett meningsfullt liv utan barn, där jag delar med mig av hur vi kan omorientera oss för att skapa ett meningsfullt liv när vi inte har kunnat få barn.
• En wellnessdiet som lovar att du ska bli gravid, där jag delar med mig av hur det känns att få alternativa hälsovårdare som lovar att du ska bli gravid om du bara följer deras dietplan.

Jag ser fram emot att hålla kontakten.

.