Obligationer som ska betalas ut emitteras av ett företag för att skaffa finansiering. När de emitteras till något annat än deras nominella värde skapas ett konto för över- eller underkurs på obligationer som ska betalas i företagets bokföring.

Den effektiva räntemetoden är en metod för att beräkna hur över- eller underkursen på obligationer som ska betalas ska amorteras till räntekostnadskontot under obligationens livslängd.

Den effektiva räntemetoden innebär att man förbereder ett schema för amortering av obligationer för att beräkna räntekostnaden baserat på marknadsräntan vid tidpunkten då obligationen emitterades och obligationens bokförda värde. Denna ränteutgift jämförs sedan med den faktiska räntebetalningen baserad på obligationens nominella värde och obligationsräntan, och skillnaden ger det belopp som ska amorteras på räntekostnadskontot.

Ett exempel hjälper till att göra saken tydligare.

Obligatoriska obligationer emitterade till en premie

Antag till exempel att ett företag emitterade 10 % 2-åriga obligationer som ska betalas med ett nominellt värde på 250 000 och halvårsvisa betalningar, i utbyte mot kontanter på 259 075, vilket motsvarar en marknadsränta på 8 %.

Premien på obligationer är 259 075 – 250 000 = 9 075, och den första bokföringsposten för obligationer skulle se ut på följande sätt:

Kontot för överkurs på obligationer har ett tillgodohavande på 9 075 som måste skrivas av till räntekostnadskontot under obligationens löptid.

De faktiska halvårsvisa kontanta räntebetalningarna på obligationen baseras naturligtvis på obligationens nominella värde (250 000) och obligationens diskonteringsränta (10 %). Varje halvår kommer beloppet 250 000 x 10 % x 6/12 = 12 500 att betalas kontant till obligationsinnehavarna.

Avskrivningsschema för obligationer (premie)

Avskrivningsschemat för obligationer framställs enligt följande

Tabellen börjar med obligationens bokförda värde som är det nominella värdet (250 000) plus överkursen på obligationer som ska betalas (9 075), vilket är lika med det belopp som erhållits från obligationsemissionen (259 075).

Varje period debiteras ränta på obligationens ingående bokförda värde till marknadsräntan (8 %), så till exempel i period 1 är räntan 259 075 x 8 % x 6/12 = 10 363. Från detta dras den kontanta betalningen på 12 500, som representerar den ränta som betalats till obligationsinnehavarna baserat på obligationens nominella värde och obligationsräntan (250 000 x 10 % x 6/12 = 12 500). Detta lämnar ett slutsaldo som är obligationens bokförda värde som överförs till nästa period.

Den sista kolumnen med rubriken överkurs visar skillnaden mellan den beräknade räntan för perioden och betalningen för perioden, och representerar amorteringen av överkursen som måste krediteras på räntekostnadskontot. Till exempel, i period 1, är bokföringen av den faktiska betalda räntan och den amortering av överkursen som visas i obligationens amorteringsschema som följer:

För försäljningen av klarhet, bokföringen av den faktiska ränteutgiften (12 500) och premieavskrivningen (2 137) visas separat i journalen ovan, i praktiken nettobeloppet på 12,500 – 2 137 = 10 363) skulle kunna bokföras på räntekostnadskontot

Observera att effekten av denna journal är att bokföra den ränta som beräknats i obligationens amorteringsplan (10 363) på räntekostnadskontot. I själva verket, eftersom obligationerna emitterades till en premie och företaget fick mer kontanter än obligationernas nominella värde, minskas kostnaden (räntan) för företaget varje period med det belopp av premien som amorterats.

Från obligationsamorteringsschemat kan vi se att i slutet av period 4 är obligationens bokförda slutvärde reducerat till 250 000, och premien på obligationer som ska betalas (9 075) har amorterats till räntekostnader. Den sista bokföringsjournalen för obligationen skulle vara att betala tillbaka obligationens nominella värde med kontanter.

En identisk process följs om obligationerna emitteras till rabatterat pris som följande exempel visar.

Obligatoriska obligationer emitterade med rabatt

Antag till exempel att ett företag emitterade 10 % 2-åriga obligationer med ett nominellt värde på 250 000 och halvårsvisa betalningar, i utbyte mot kontanter på 241 337, vilket motsvarar en marknadsränta på 12 %.

Rabatten på obligationer är 250 000 – 241 337 = 8 663, och den första bokföringsposten för obligationer skulle se ut på följande sätt:

Rabatten på kontot för obligationer som ska betalas har ett debetsaldo på 8 663 som måste skrivas av till räntekostnadskontot under obligationens löptid.

De faktiska halvårsvisa kontanta räntebetalningarna på obligationen är som tidigare baserat på obligationens nominella värde (250 000) och obligationens diskonteringsränta (10 %). Varje halvår kommer beloppet 250 000 x 10 % x 6/12 = 12 500 att betalas kontant till obligationsinnehavarna.

Avskrivningsschema för obligationer (diskontering)

Avskrivningsschemat för obligationer framställs på följande sätt

Tabellen börjar med obligationens bokförda värde som är det nominella värdet (250 000) minus rabatten på obligationer som ska betalas (8 663), vilket är lika med det belopp som erhållits från obligationsemissionen (241 337).

Varje period debiteras ränta på obligationens ingående bokförda värde till marknadsräntan (12 %), så till exempel i period 1 är räntan 241 337 x 12 % x 6/12 = 14 480. Från detta dras den kontanta betalningen på 12 500, som representerar den ränta som betalats till obligationsinnehavarna baserat på obligationens nominella värde och obligationsräntan (250 000 x 10 % x 6/12 = 12 500). Detta lämnar ett slutsaldo som är obligationens bokförda värde som överförs till nästa period.

Den sista kolumnen med rubriken diskonto visar skillnaden mellan den beräknade räntan för perioden och betalningen för perioden, och representerar avskrivningen av diskontot som måste debiteras på räntekostnadskontot. Till exempel, i period 1 är bokföringen av den faktiska betalda räntan och diskonteringsamorteringen som visas i obligationens amorteringsschema följande:

För försäljningen av klarhet, bokföringen av den faktiska ränteutgiften (12 500) och diskonteringsavskrivningen (1 980) visas separat i journalen ovan, i praktiken nettobeloppet på 12,500 + 1 980 = 14 880 skulle kunna bokföras på räntekostnadskontot

Observera att effekten av denna journal är att bokföra den ränta som beräknats i obligationens amorteringsplan (14 880) på räntekostnadskontot. I själva verket, eftersom obligationerna utfärdades med en rabatt och företaget fick mindre kontanter än obligationernas nominella värde, ökar kostnaden (räntan) för företaget varje period med beloppet för amorteringen av rabatten på obligationer.

Från schemat för amortering av obligationer kan vi se att i slutet av period 4 har obligationens bokförda slutvärde ökat till 250 000, och rabatten på obligationer som ska betalas (8 663) har amorterats till räntekostnader. Liksom tidigare skulle den slutliga bokföringsjournalen för obligationen vara att betala tillbaka obligationens nominella värde med kontanter.

Den effektiva räntemetoden är en metod för att amortera överkursen eller underkursen på obligationer som ska betalas över obligationens löptid, den alternativa enklare metoden är linjemetoden. Fördelen med metoden med effektiv ränta och amorteringsschemat för obligationer är att ränteutgiften för perioden återspeglar obligationernas bokförda värde, när det gäller obligationer som emitterats till överkurs minskar ränteutgiften när obligationens bokförda värde minskar mot det nominella värdet, och när det gäller obligationer som emitterats till underkurs ökar ränteutgiften när obligationens bokförda värde ökar mot det nominella värdet.