Parisfördraget, som undertecknades den 3 september 1783, avslutade det amerikanska revolutionskriget mellan Storbritannien och de amerikanska kolonierna. Fredsförhandlingarna inleddes i april 1782 på Hotel d’York med deltagande av de amerikanska företrädarna Benjamin Franklin, JohnJay, Henry Laurens och John Adams. De brittiska representanterna som var närvarande var DavidHartley och Richard Oswald.

Signering av det preliminära fredsfördraget i Paris, av Carl Wilhelm Anton Seiler, 1904.

Den amerikanska kongressen ratificerade Parisfördraget den 14 januari 1784. Fördröjningen berodde på de långsamma transportmedel som fanns tillgängliga vid den tiden.

Den fullständiga texten till Parisfördraget

I den heligaste & odelade treenighetens namn.

Det har behagat den gudomliga försynen att genom Guds nåd, kung av Storbritannien, Frankrike och Irland, trons försvarare, hertig av Braunschweig och Lunebourg, ärkeskattmästare och kurfurste av det heliga romerska riket etc., disponera hjärtan hos den allra mest serene och mäktigaste prins Georg den tredje. och Amerikas förenta stater, att glömma alla tidigare missförstånd och meningsskiljaktigheter som olyckligtvis har avbrutit den goda korrespondens och vänskap som de ömsesidigt vill återupprätta, och att upprätta en sådan fördelaktig och tillfredsställande samverkan mellan de två länderna på grundval av ömsesidiga fördelar och ömsesidig bekvämlighet som kan främja och trygga båda ländernas eviga fred och harmoni;och har för detta önskvärda ändamål redan lagt grunden för fred & Försoning genom de provisoriska artiklar som undertecknades i Paris den 30 november 1782 av de kommissionärer som var befullmäktigade för vardera delen, vilka artiklar var överens om att införas i och utgöra det fredsfördrag som föreslogs att ingås mellan Storbritanniens krona och nämnda Förenta Stater, men vilket fördrag inte skulle ingås förrän fredsvillkoren skulle överenskommas mellan Storbritannien &Frankrike, och hans Brittiska Majestät skulle vara beredd att ingå ett sådant fördrag i enlighet med detta: och eftersom fördraget mellan Storbritannien & och Frankrike sedan dess har ingåtts, har hans Britanniska Majestät & Amerikas förenta stater, för att fullt ut verkställa de ovannämnda provisoriska artiklarna i enlighet med deras innehåll, utsett &, det vill säga hans Britanniska Majestät å sin sida, David Hartley, Esqr., ledamot av Storbritanniens parlament, och de nämnda Förenta staterna å sin sida, – punkt slut – John Adams, Esqr., tidigare Förenta staternas kommissionär vid Versailles-domstolen, tidigare delegat i kongressen från delstaten Massachusetts, tidigare överdomare i nämnda delstat, samt Förenta staternas befullmäktigade minister till deras höga makter, generalstaterna i Nederländerna, – punkt slut – Benjamin Franklin, Esqr, tidigare delegat i kongressen från delstaten Pennsylvania, ordförande för konventet i nämnda delstat och Förenta staternas befullmäktigade minister vid Versaillesdomstolen, John Jay, Esqr, avlidne president i kongressen och överdomare i delstaten New York, och Förenta staternas befullmäktigade minister vid domstolen i Madrid, att vara befullmäktigade för att ingå och underteckna detta slutliga fördrag, som efter att ömsesidigt ha meddelat sina respektive fulla befogenheter har kommit överens om och bekräftat följande artiklar.

Artikel 1:

Hans brittaniska majestät erkänner de nämnda Förenta staterna, dvs, New Hampshire, Massachusetts Bay, Rhode Island och Providence Plantations, Connecticut, New York, New Jersey, Pennsylvania, Delaware, Maryland, Virginia, North Carolina, South Carolina och Georgia, som fria suveräna och oberoende stater; att han behandlar dem som sådana, och att han för sig själv, sina arvingar och efterträdare, avstår från alla anspråk på regeringen, äganderätten och de territoriella rättigheterna till dem och varje del av dem.

Artikel 2:

Och för att förhindra alla tvister som skulle kunna uppstå i framtiden i fråga om gränserna för nämndaUnited States, är det härmed överenskommet och förklarat att följande är och skall vara deras gränser, nämligen; från Nova Scotias nordvästra vinkel, dvs, den vinkel som bildas av en linje som dras rakt norrut från St. Croix-flodens källa till högländerna; längs nämnda högländer som delar de floder som mynnar ut i floden St. Lawrence, från dem som mynnar ut i Atlanten, till Connecticutrivers nordvästligaste huvud; därifrån ner längs mitten av denna flod till den fyrtiofemte graden av nordlig breddgrad; därifrån genom en linje rakt västerut på denna breddgrad tills den träffar floden Iroquois eller Cataraquy; därifrån längs mitten av denna flod till Ontariosjön; genom mitten av denna sjö tills den träffar vattenförbindelsen mellan denna sjö & och Eriesjön; Därifrån längs mitten av denna kommunikation till Eriesjön, genom mitten av denna sjö tills den kommer till vattenförbindelsen mellan denna sjö & och Huronsjön; därifrån längs mitten av denna vattenförbindelse till Huronsjön, därifrån genom mitten av denna sjö till vattenförbindelsen mellan denna sjö och Supersjön; därifrån genom Supersjön norr om Isles Royal & Phelipeaux till Långsjön; Därifrån genom mitten av den långa sjön och vattenförbindelsen mellan den och Lake of the Woods till Lake of the Woods; därifrån genom den sjön till dess nordvästligaste punkt och därifrån i en rakt västlig riktning till floden Mississippi; Därifrån genom en linje som dras längs Mississippiflodens mitt tills den skär den nordligaste delen av den en och trettioförsta graden av nordlig bredd, söderut genom en linje som dras rakt österut från den sist nämnda linjen på trettioetton graders bredd från ekvatorn till mitten av floden Apalachicola eller Catahouche; Därifrån längs mitten av denna till dess förbindelse med Flint River, därifrån rakt till huvudet av Saint Mary’s River och därifrån ner längs mitten av Saint Mary’s River till Atlanten. österut, genom en linje som dras längs mitten av floden Saint Croix, från dess mynning i Fundybukten till dess källa, och från dess källa rakt norrut till de ovannämnda högländerna, som delar de floder som mynnar i Atlanten från dem som mynnar i Saint Lawrence-floden; som omfattar alla öar inom tjugo mil från någon del av Förenta staternas kust och som ligger mellan linjer som skall dras rakt österut från de punkter där de ovannämnda gränserna mellan Nova Scotia å ena sidan och östra Florida å andra sidan skall beröra Fundybukten respektive Atlanten, med undantag för de öar som nu finns eller tidigare har funnits inom gränserna för nämnda provins Nova Scotia.

Artikel 3:

Det är överenskommet att Förenta staternas folk skall fortsätta att obehindrat åtnjuta rätten att ta upp fisk av alla slag på Grand Bank och på alla andra banker i Newfoundland, även i Saint Lawrencebukten och på alla andra platser i havet, där invånarna i båda länderna någon gång tidigare har fiskat. Och även att invånarna i Förenta staterna skall ha frihet att ta fisk av alla slag på den del av Newfoundlands kust som brittiska fiskare använder, (men inte att torka eller behandla den på den ön) och även på kusterna, vikarna och bäckarna i alla andra av hans brittaniska majestäts dominioner i Amerika; och att de amerikanska fiskarna skall ha rätt att torka och behandla fisk i någon av de obefolkade vikarna, hamnarna och bäckarna i Nova Scotia, Magdalen Islands och Labrador, så länge dessa är obefolkade, men så snart dessa eller någon av dem är bebyggda skall det inte vara lagligt för nämnda fiskare att torka eller behandla fisk i en sådan bebyggelse utan att i förväg ha kommit överens om detta med invånarna, ägarna eller innehavarna av marken.

Artikel 4:

Det är överenskommet att fordringsägare på båda sidor inte skall mötas av något lagligt hinder för att återkräva det fulla värdet i pund sterling av alla bona fide-skulder som tidigare har avtalats.

Fjärde artikeln:

Det är överenskommet att kongressen allvarligt skall rekommendera de respektive staternas lagstiftande församlingar att sörja för återlämnande av alla egendomar, rättigheter och egendomar som har konfiskerats och tillhört äkta brittiska undersåtar, och även av egendomar, rättigheter och egendomar tillhörande personer som är bosatta i distrikt som hans majestäts vapen har i sin besittning och som inte har burit vapen mot de nämnda Förenta staterna. Och att personer av alla andra slag skall ha fri frihet att bege sig till någon del eller delar av någon av de tretton Förenta staterna och där stanna tolv månader obehindrat i sina strävanden att erhålla återställande av sådana av deras egendomar – rättigheter & som kan ha konfiskerats. Och att kongressen också allvarligt skall rekommendera de olika staterna en omprövning och revidering av alla lagar och bestämmelser som rör dessa områden, så att de nämnda lagarna eller bestämmelserna blir helt förenliga inte bara med rättvisa och jämlikhet utan också med den försoningsanda som vid återkomsten av fredens välsignelser bör råda överallt. Och att kongressen också allvarligt skall rekommendera de olika staterna att de sistnämnda personernas egendomar, rättigheter och ägodelar skall återlämnas till dem, och att de skall återbetala till de personer som nu är i besittning av det pris som dessa personer har betalat i god tro (om något pris har betalats) för att köpa någon av de nämnda jordarna, rättigheterna eller ägodelarna sedan konfiskeringen.

Och det är överenskommet att alla personer som har något intresse i konfiskerad mark, antingen genom skulder, äktenskapsförlikningar eller på annat sätt, inte skall mötas av något lagligt hinder för att hävda sina rättmätiga rättigheter.

Artikel 6:

Att det i framtiden inte skall göras några konfiskeringar eller inledas några åtal mot någon eller några personer för eller på grund av den del som han eller de kan ha deltagit i det nuvarande kriget, och att ingen person på grund av detta skall lida någon framtida förlust eller skada, vare sig i sin person, frihet eller egendom; och att de som kan sitta fängslade på grund av sådana anklagelser vid tidpunkten för ratificeringen av fördraget i Amerika omedelbart skall friges och att de åtal som inletts skall avbrytas.

Artikel 7:

Det skall råda en fast och evig fred mellan Hans Brittiska Majestät och nämnda stater, och mellan den enes undersåtar och den andres medborgare, varför alla fientligheter både till sjöss och till lands hädanefter skall upphöra: Alla fångar på båda sidor skall släppas fria, och hans Brittiska Majestät skall med all önskvärd snabbhet, och utan att orsaka någon förstörelse, eller föra bort några negrer eller annan egendom från de amerikanska invånarna, dra tillbaka alla sina arméer, garnisoner & flottor från de nämnda Förenta Staterna, och från varje post, plats och hamn inom dessa, och lämna i alla befästningar, det amerikanska artilleri som kan finnas där: Och skall också beordra & att alla arkiv, register, handlingar & som tillhör någon av de nämnda staterna eller deras medborgare, och som under krigets gång kan ha fallit i händerna på hans tjänstemän, omedelbart skall återställas och överlämnas till de rätta staterna och de personer som de tillhör.

Artikel 8:

Sjöfarten på floden Mississippi, från dess källa till havet, skall för alltid förbli fri och öppen för Storbritanniens undersåtar och Förenta staternas medborgare.

Artikel 9:

Om det skulle hända att någon plats eller något område som tillhör Storbritannien eller Förenta staterna skulle ha erövrats av den ena eller den andra sidan med vapen före ankomsten av de nämnda provisoriska artiklarna till Amerika, är man överens om att det skall återställas utan svårighet och utan att kräva någon kompensation.

Artikel 10:

De högtidliga ratificeringarna av detta fördrag, som har expedierats i god & form, skall utbytas mellan de avtalsslutande parterna inom sex månader eller tidigare om möjligt, räknat från dagen för undertecknandet av detta fördrag. Till bekräftelse härav har vi undertecknade, deras befullmäktigade ministrar, i deras namn och i kraft av våra fulla befogenheter, med våra händer undertecknat detta slutgiltiga fördrag och låtit våra vapenseglar fästas därpå.

Gjort i Paris, den tredje september i Herrens år ett tusen sjuhundraåttiotre.

Bilder med tillstånd från Wikimedia Commons under Creative Commons Share-Alike License 3.0

För att lära dig mer om konstitutionen – människorna, händelserna, de viktiga fallen – beställ ett exemplar av “The U.S. Constitution & Fascinating Facts About It” idag! Beställning: 1-800-887-6661 eller beställ pocketböcker om konstitutionen online.