DISCUSSION
I höften ses paralabrala cystor hos 50-70 % av patienterna med labralrevor och hos mindre än 5 % av den allmänna befolkningen3). Parameniskala cystor i knäet ses i 4 % till 6 % av MRT-undersökningar och 90 % av dessa hade en associerad meniskruptur. Tung et al.4) rapporterade att paralabralcystor i axeln sågs i 2,3 % av 2 211 MRT-undersökningar och en associerad labralreva hittades i 88 %.
Det finns en färsk rapport om artroskopisk behandling av paralabralcystor i höften5). Om cystorna lämnas obehandlade tenderar de att förstoras med tiden. Även om inte alla förstorade cystor kräver avlägsnande, men hos patienter med neurovaskulär kompression på grund av cystan kan kirurgisk behandling vara effektiv för att återställa funktionen och förhindra irreversibla skador. När det gäller kirurgisk behandling har debridering av en paralabral cysta i axeln följt av labralreparation visat sig vara ett effektivt sätt som ger en tillfredsställande förbättring av symtomen. Hulet et al.6) granskade en serie om 105 laterala meniskcystor som behandlades kirurgiskt med debridering av cystan och meniskbehandling. Och de rapporterade goda eller utmärkta resultat i 87 % av fallen vid 5 års genomsnittlig uppföljning. På samma sätt är det i höften allmänt accepterat att cystdebridering följt av labralbehandling är en effektiv behandling, och den kan utföras antingen genom ett öppet eller arthroskopiskt tillvägagångssätt. Sonoguidad aspiration kan vara ett alternativ. Yukata et al.7) beskrev användning av ultraljudsstyrd aspiration för en paralabral cysta som komprimerade obturatornerven. Men risken för recidiv ökar vid användning av enbart behandling med aspirationsmetoden. Med framsteg inom artroskopiska tekniker har artroskopisk kirurgi blivit den föredragna behandlingen för att minimera komplikationerna efter det kirurgiska ingreppet8). En färsk fallrapport har visat utmärkta resultat med artroskopisk behandling med dekompression av cystan och labral debridering, med förbättring av Harris hip score, Western Ontario and McMaster Universities Osteoarthritis Index scores och University of California, Los Angeles activity scores vid 2 års uppföljning9).
Iliopsoas bursa ligger lateralt till lårbenskärlen och -nerven och kommunicerar med höftledens kapsel 14,3 % hos vuxna. Så iliopsoas bursit bör inkluderas i differentialdiagnosen när patienter vanligtvis presenterar sig med främre höftsmärta som förvärras av aktivitet, särskilt höftsträckning. Även om femorala nerven ligger i samma fack som iliopsoas bursa, ligger femorala venen i ett annat fack. Av denna anledning förekommer sällan kompression av femoralvenen av iliopsoas bursa.
De nuvarande författarna visade ett fall av paralabral cysta i höften som behandlades med sonoguidad cystaspiration följt av arthroskopisk labral debridering. Det är inte en allmänt rekommenderad metod att utföra operation utan debridering eller excision av cystan. Före operationen övervägde de nuvarande författarna två alternativ för dekompression av cystan, vilket var ultraljudsstyrd aspiration eller öppen excision. Av dessa valdes ultraljudsstyrd aspiration eftersom öppen excision riskerar att utvecklas till allvarligare komplikationer och patienten önskade ett mindre invasivt ingrepp. Kanauchi et al.10) beskrev ett fall av en acetabulär paralabralcyste som orsakade lårbensnervens förlamning och som behandlades med cystaspiration följt av arthroskopisk labralreparation och resultatet var tillfredsställande vid minst 18 månaders uppföljning. Lee et al.5) beskrev tre fall av paralabralcystor som orsakade en entrapment neuropati i ischiasnerven och som behandlades arthroskopiskt. Ingen av patienterna hade upplevt recidiv av cystan.
Efter operationen upplevde den aktuella patienten en markant förbättring av svullnad och smärta under loppet av 3 månader och upprepad CT-angiografi visade fullständig upplösning av den cystiska lesionen. Resultaten förblev tillfredsställande minst ett år efter operationen, även om detta inte är en väletablerad behandling för acetabulär paralabralcyste med labralreva.