Okej, nu när vi har fastställt att du bör bogsera din racerbil till banan… måste vi ta reda på vilken lastbil som är bäst för jobbet.

Vad jag letade efter i en lastbil:

Lastbilar är dyra. Lastbilar kostar vansinnigt mycket pengar nya och håller sitt värde utomordentligt bra. Moderna lastbilar är lyxfordon med otroliga klockor, visselpipor och kapacitet… men de behövs inte. Särskilt när man har en budget.

När jag letade efter ett dragfordon tog jag hänsyn till 5 saker:

• Pris
• Förmåga
• Versatilitet
• Pålitlighet
• Komfort

1) Pris:

Billigt som möjligt. Inte villig att finansiera så den måste vara tillräckligt billig för att kunna köpas med kontanter i handen.

2) Kapacitet:

Jag behövde ett dragfordon med tillräcklig dragkapacitet för att kunna dra släpvagnen, tävlingsbilen, förnödenheter och reservdelar. Jag vill inte bråka med säkerhets-, laglighets- och ansvarsfrågor när jag är överbelastad.

*Jag bor i New Jersey. Även om jag reser runt i hela nordöstra delen av landet är det inte mycket höjdskillnader som jag behöver hantera, och ett enstaka “berg” är inget problem. Om du befinner dig i Klippiga bergen, tyvärr… du kan behöva skaffa en mycket mer seriös lastbil för transporttjänst.

3) Mångsidighet

Jag planerade inte att använda mitt dragfordon som daglig förare. Jag kunde inte motivera att betala för en lastbil, registrering och försäkring för att sitta oanvänt de övriga cirka 40 helgerna på året. Att skaffa en lastbil med säng hjälpte mig att transportera möbler, trä, jord, mulch osv. Många människor kan klara sig med en SUV, särskilt om de transporterar en stor familj och/eller flera husdjur.

4) Tillförlitlighet

Jag ville ha något någorlunda pålitligt. Jag planerade inte att lägga massor av mil på lastbilen, men milen på den skulle inte vara lätta. Jag har gott om erfarenhet av att arbeta med bilar och lastbilar, så jag letade efter något som är mindre än 20 år gammalt och har låga miltal (<125k). Stock eller nära stock var bäst, jag ville inte ha något som var anpassat, lyft eller på annat sätt skruvat med.

5) Komfort

Detta är sist på min lista. I stort sett vilken lastbil som helst skulle vara bekvämare än att åka i min racerbil. Visst, funktioner som en kamera för släpvagnskoppling och en uppvärmd ratt skulle vara häftigt… men allt jag behövde var något att transportera från punkt-a till punkt-b

1997+ Dodge Dakotas verkade uppfylla mina kriterier bäst.

Information: Jag har en nedärvd förkärlek för Mopar-produkter, min far säljer Dodge-bilar och vi har haft gott om Dodge-bilar genom åren. Men eftersom jag redan har lämnat Mopar för min racerbil var jag också öppen för alla andra dragfordon som uppfyllde mina kriterier…. Svaret var fortfarande Dakota.

Jag slutade med en Dakota från 2000: V8, Auto, 4 dörrar “Quad cab”, 4×4, med ett fabriksmonterat bogserpaket. Den hade cirka 120k miles

Dakota kollade alla mina rutor:

• • Pris – Jag fick ett jättebra pris på min… om jag hade sagt att jag betalat ett par tusen för den skulle jag ha avrundat uppåt. Även till fullt pris är Dakotas överlägset billigast bland dugliga, medelstora lastbilar.

• • Kapacitet – Till och med som en mellanstor lastbil hade den en dragkraft på mellan 5900 och 7200lbs (att fastställa en exakt dragkraftssiffra verkar vara ren voodoo). Många mellanstora lastbilar och SUV:er har en dragkraft på 5000 lbs vilket var lite för nära min uppskattade vikt för min smak. Chevy Colorado (fram till den senaste generationen) var komiskt låg. Vissa Ford Rangers har förvånansvärt stora siffror, men var helt enkelt för små för att jag skulle känna mig bekväm med dem. Nissan Frontiers och Toyota Tacomas hade båda stor kapacitet men var alldeles för dyra. Jag vet att Toyotas har ett gott rykte när det gäller tillförlitlighet, men när en Tacoma med liknande tillval/age/mile kostar 2-3 gånger så mycket som en Dakota, så satsar jag på Dodge.

• • Mångsidighet Dakotas 5’6″ säng verkade först vara en stor kompromiss, men jag har aldrig haft en last som inte “passade” i den. (Till och med 12′ brädor går bra om du spänner fast dem och hänger upp en flagga). En 4-dörrars 6-sitsig lastbil ger upp en hel del sängutrymme, men tillförde ett ton av övergripande mångsidighet. I lastbilen fick 6 vuxna plats vid mer än ett tillfälle. Den säkra, utelämnade förvaringen i baksätet är till stor hjälp på banan. Den fungerade till och med som en torr (om än trång) sovplats under några kalla, våta nätter på banan.

• • Tillförlitlighet – Dodge har ett dåligt rykte när det gäller tillförlitlighet. Min lastbil hade verkligen sin del av problem, den tillbringade också de första 16 åren och 130 000 av sitt liv mindre än en mil från den salta massan som kallas Atlanten. Men med undantag för en sönderbruten bromsledning var inget av de problem som uppstod superallvarliga eller dyra. (Dålig AC-kompressor, problem med lövfjädrar, värmekärnan gick sönder, trasig fönsterregulator etc.)
• • Komfort – Sätena var mjuka, radion fungerade, den hade servostyrning. Ibland fungerade luftkonditioneringen, den tog mig dit jag behövde åka.
• • Bränsleekonomi. Jag förväntade mig inte detta och det fanns inte med på min ursprungliga lista. Jag blev glatt överraskad när jag körde i genomsnitt 17mph i Dakota. Det är verkligen inte en 4-cyls ekonomi bil siffror, men mycket bättre än de 10-12mph jag fick när jag körde en ram 1500 för en bit. Att bogsera den fick 12-13mpg, ganska bra igen.

In short: Min Dodge Dakota var fullt kapabel till en bråkdel av kostnaden för fullstora eller importerade lastbilar. Den tjänade mig bra i tre år med bogsering, hemarbete och tillfällig daglig körning. Jag köpte den MYCKET billigt, underhöll den väl medan jag ägde den och sålde den utan att förlora ett öre.

Slutet av 2018 Uppdatering: Efter ett par års service ersatte jag min 2000 Dakota med en 2007. Den nya Dakota är 7 år yngre, har mycket färre mil och är mindre rostig men i övrigt identisk. Den här lastbilen var inte lika billig, men fortfarande mycket billigare än liknande fullstorleks- eller importbilar, och kommer nu att fungera som min dagliga förare ett tag till. 2000:an tjänade tappert, den hade sina knarr och skrammel men lämnade mig aldrig strandsatt.

Från 2021 Uppdatering: Det gick inte som planerat: Målet med den nyare lastbilen var att spendera lite mer pengar i början och få en problemfri daglig förare/hauler. Jag kan ha varit alltför optimistisk. I verkligheten var den nyare lastbilen mycket lättare att arbeta med (ingen rost utom på de bakre kvartsbågarna och bromslinjerna), men det slutade med att den behövde massor av arbete, varje helg var det något problem. Den hade en del tecken på en missbrukande tidigare ägare som jag mestadels ignorerade (whoops) i min upphetsning över att hitta “exakt vad jag ville ha till rätt pris”. I slutändan sålde jag lastbilen med en liten förlust. För tillfället har jag haft turen att kunna “dela” en nyare fullstor Ram med min far. Jag har tagit hand om en del av det regelbundna underhållet i utbyte mot att få låna den för enstaka banhelger.

När det gäller min nästa transportbil får vi se… Jag har en massa spännande idéer.