PUBOVAGINAL SLING OPERATION

Vad är det?

Pubovaginal Sling är en operation för behandling av ansträngningsinkontinens.

Vad är stressinkontinens?

Stressinkontinens innebär urinläckage i samband med aktiviteter som hosta, nysningar, skratt, lyft eller till och med att gå eller stå. Stressinkontinens beror antingen på en svaghet i stödpunkterna i urinröret (uretral hypermobilitet – typ II stressinkontinens) eller en faktisk svaghet i sfinktermuskeln i urinrörets vägg (intrinsisk sfinkterbrist – typ III stressinkontinens). Vilken typ du har bestäms av din historia, undersökningsresultat och resultaten av fluoroskopiska urodynamiska undersökningar. En pubo-vaginal sling är en effektiv behandling för både typ II och typ III urininkontinens men är troligen det föredragna alternativet för typ III stressinkontinens.

Stressinkontinens

Stressinkontinens skiljer sig från inkontinens på grund av trängningsinkontinens (Urge Incontinence). Urindränering är en stark önskan att urinera som är svår att skjuta upp. Du kan ha en kombination av olika typer av inkontinens.

Vad görs?

Införandet omfattar både ett buksnitt och ett vaginalt snitt (eller snitt).

Genom buksnittet avlägsnas en remsa (ca 9 x 1 cm) av din rectusfascia för att göra slingan. Rectusfascian är det hårda höljet över din bukmuskel, Rectus Abdominus. (Den skapade fasciedefekten sys senare igen).

Urethra är det rör från urinblåsan genom vilket urinen passerar ut ur. Slingan placeras via det vaginala snittet runt den första delen av urinröret (blåsans hals). Slingan hängs upp på starka suturer som förs upp invändigt genom bäckenet (bakom blygdbenet) och sedan knyts ihop över Rectus Fascia.

Det fungerar genom att urinröret kan stängas/stödjas både i vila och även vid ansträngning. Vid ansträngning eller vid en ökning av trycket i buken drar slingan urinröret uppåt och framåt när blåsan trycks nedåt och bakåt, vilket förhindrar urinläckage.

Vilka alternativ finns?

Det finns icke-operativa behandlingar för ansträngningsinkontinens, t.ex. blåsträning och bäckenbottenträning. Det finns mindre operationer såsom “injektionsmedel”. Det finns också andra typer av operationer för stressinkontinens. Den pubovaginala slingan anses av många vara den bästa operationen för kvinnor med stressinkontinens av typ III. Den är också, liksom andra operationer (t.ex. Burch kolposuspension eller TVT-tejp), tillgänglig för behandling av ansträngningsinkontinens av typ II.

Fungerar det och hur länge?

Efter denna operation kommer de flesta patienter med ansträngningsinkontinens att vara torra eller avsevärt förbättrade. Operationen har en 92-95 % framgång vid 5-10 år

Vad är det postoperativa förloppet?

Den genomsnittliga sjukhusvistelsen är 3 dagar.

Det är vanligt att man efter operationen får en del fläckar, blödningar eller flytningar från slidan. Detta upphör vanligtvis efter cirka 3 veckor. När detta har upphört och det vaginala såret har läkt kan du ha sexuellt umgänge, så bekvämt som möjligt (vanligtvis inom 3 veckor). Undvik också att använda tamponger förrän efter denna tid.

Det är vanligt att ha viss sårsmärta efter operationen, men detta försvinner i huvudsak efter 6 veckor. Vanligtvis kontrolleras detta med paracetamol. Du kan ta upp till 2 paracetamol var 4:e timme till 6:e timme (högst 8 per dag). Vissa patienter beskriver tillfälliga obehag från sina buksår i upp till 12 månader efter operationen. Upp till en tredjedel av patienterna har vissa svårigheter att tömma blåsan helt och hållet till en början. Detta hanteras genom att man lär sig att föra en liten kateter genom urinröret för att tömma blåsan (intermittent självkateterisering). Du kommer att få lära dig att göra detta, vanligtvis före din operation. Hur ofta och hur länge detta behövs varierar mellan olika patienter. De flesta patienter behöver inte göra detta i mer än 4 veckor, men det kan behövas i 12 veckor eller längre. Det är viktigt att göra detta och på så sätt förhindra att blåsan blir överdimensionerad, eftersom detta kan fördröja återgången till fullständig tömning ännu mer. Intermittent självkateterisering utförs vanligen tills residualvärdet efter void är

Omkring 2 % av patienterna kan få permanent eller långvarig postoperativ retention av urin. Dessa patienter kan då behöva ytterligare en mindre operation för att lossa eller dela slingan och dess suturer för att kunna tömma sig igen utan att passera en kateter. Detta leder vanligtvis inte till att ansträngningsinkontinens återkommer. Risken för permanent retention som inte kan upphävas med ytterligare operation och som kräver permanent kateterisering är mycket sällsynt.

Vissa patienter med ansträngningsinkontinens har också ett brådskande behov av att urinera. Efter en operation för ansträngningsinkontinens förbättras detta trängande behov hos de flesta patienter (75 %).

Trängande behov kan uppträda som ett nytt symtom hos vissa patienter efter en operation för ansträngningsinkontinens (3-10 %) och kan vara tillräckligt allvarligt för att till och med resultera i trängningsinkontinens (en brådskande önskan om att avge urin som följs av ett urinläckage). Även om vissa studier har rapporterat att nya postoperativa trängningar är vanligare vid en slingoperation än vid andra ingrepp vid ansträngningsinkontinens, har detta inte stödts av andra studieresultat. Vi kan inte exakt förutsäga vilka patienter som kommer att få en lösning på trängningsbesvären efter en slingoperation. Risken för att din inkontinens förvärras efter operationen är mycket sällsynt.

Andra instruktioner för när du går hem.

Det tar cirka 4-6 veckor att återgå till normal aktivitet.

Det är viktigt under att undvika alla spänningar, tunga lyft eller ansträngande aktiviteter i upp till 12 veckor, eftersom detta skulle kunna bryta slingan eller sårets suturer. Om slingan går sönder kan ansträngningsinkontinens återkomma.

Bäckenbottenövningar.

Du bör lära dig bäckenbottenövningar och optimera din styrka i bäckenbottenmuskulaturen före operationen. Bäckenbottenövningar kan bota stressinkontinens hos vissa kvinnor och undvika behovet av operation. Om du lär dig att kontrahera din bäckenbotten under aktiviteter kan du skydda din bäckenbotten för livet. Du kan återuppta dessa övningar ungefär sex veckor efter operationen när du känner dig bekväm och läkningen har skett. Fysioterapeuter eller kontinenssjuksköterskor kan hjälpa till med utbildning om bäckenbotten och ett träningsprogram.

Vilka andra risker och komplikationer finns det?

Det finns allmänna medicinska risker för buk-, hjärt- och kärlsjukdomar (hjärta) och lungsjukdomar (lungor); 2-5 %. Dessa inkluderar djup ventrombos (blodproppar i djupa benådror),

Lungembolus (dessa proppar lossnar och går till lungorna), lunginflammation, hjärtinfarkt (hjärtattack) och cerebro-vaskulär olycka (stroke).

Det finns en liten risk för dödsfall; 5 på 10 000.

Det finns en liten risk för blödning som kräver blodtransfusion; 3-5 %.

Skador på urinblåsan, urinröret eller urinledaren är ovanliga; 1-6 %. Om blåsan perforeras omplaceras slingan och katetern måste sitta kvar i 5-7 dagar

Darm-, nerv- eller kärlskador är sällsynta.

Det finns en liten risk för urininfektion, sårinfektion, sårnedbrytning, hematom (blodansamling) eller serom (vätskeansamling) postoperativt; 5-10 %.

Andra sällsynta komplikationer inkluderar ett betydande bäckenhematom (blodansamling), infektion eller abscess, en urinfistel (läcka). Slingerosion i urinröret eller slidan är mycket sällsynt eftersom detta är en naturlig, inte en syntetisk sling.

Risken för komplikationer som kräver ytterligare kirurgi är totalt sett 2-5 %.

Det finns en risk för smärta relaterad till slingan eller slingans suturer. Det är ganska vanligt att känna en dragande känsla i båda ljumskarna i 1-5 veckor efter ingreppet. Detta är vanligtvis tillfälligt och kvarstår sällan.

Också 2-13 % av patienterna har rapporterat blås- eller bäckensmärta, sexuell dysfunktion eller smärta vid samlag efter detta ingrepp.

Många patienter märker att det är annorlunda att urinera efter en slingoperation. Urinflödet kan vara långsammare och ta längre tid att tömma. En del patienter böjer sig framåt eller står till och med upp för att avge urin. Detta kan betyda att slingan behöver lossas.

Det är ofta inte möjligt att varna patienterna för varje möjlig risk eller potentiell komplikation i samband med en operation, särskilt om den är mycket sällsynt. Ändå är det viktigt att du är medveten om vilka risker som finns, särskilt de vanligaste. Denna information är inte avsedd att skrämma dig utan att göra det möjligt för dig att göra ett informerat samtycke till att genomgå en operation. Det är mycket sällsynt men tyvärr kan vissa patienter drabbas av komplikationer och hamna i en sämre situation till följd av sin operation.

Hur lång tid tar operationen?

Ungefär en och en halv timme.

Postoperativ uppföljning.

Du kommer att få ett uppföljningsmöte.

Om du upplever något av följande problem efter utskrivningen bör du söka läkarvård;

• Svår smärta som inte kan kontrolleras med smärtstillande medel
• Blödning
• Sårproblem – infektion eller uppbrott
• Oförmåga att passera en kateter om det behövs
• Och andra betydande problem.

Om din inkontinens i något skede återkommer bör du ordna ett återbesök.

Anmärkning – Efter en slingoperation är både normalt vaginalt och kejsarsnitt genomförbart utan att slingan skadas, men om det är förväntat bör det diskuteras med din kirurg före slingoperationen så att du kan planera tiden för din operation för att få ett optimalt resultat.

1. Gormley, E.A., et al., Pubovaginal slings for the management of urinary incontinence in female adolescents. J Urol, 1994. 152(2 Pt 2): s. 822-5; diskussion 826-7.

2. McGuire, E.J., et al., Experience with pubovaginal slings for urinary incontinence at the University of Michigan. J Urol, 1987. 138(3): s. 525-6.

3. Morgan, T.O., Jr., O.L. Westney och E.J. McGuire, Pubovaginal sling: 4-YEAR outcome analysis and quality of life assessment (4 års resultatanalys och bedömning av livskvalitet). J Urol, 2000. 163(6): s. 1845-8.

4. O’Donnell, P.D., URINARY INCONTINENCE. 1ST ed, ed. S. BAXTER. 1997: PATTERSON, A. S. 474.

Version: V4, juli 2017