Ringfingret är den fjärde siffran på varje hand, belägen mellan långfingret och lillfingret.

Ringfingret består av tre phalanger, eller ben, som sträcker sig från handens fjärde metacarpalben. Det proximala falangbenet utgör fingrets bas, som ansluts till det mellanliggande falangbenet via knogelleden. I slutet av fingret ger den distala falangen stöd åt fingertoppens känsliga massa. Muskeln extensor digitorum sträcker ut detta finger, medan palmara och dorsala interossei böjer fingret och förflyttar det mot och bort från långfingret. Radial- och ulnarnerverna försörjer dessa muskler.

Det syresatta blodet kommer till fingret genom den gemensamma palmarartären, som sträcker sig från palmarbågen som förbinder ulnar- och radialisartären. Arteria ulnaris är den huvudsakliga blodtillförseln till ringfingret. Nerverna medianus, radius och ulnaris ger sensorisk innervation till detta finger.

I västerländska kulturer är det vanligt att människor bär förlovnings- och vigselringar på den fjärde siffran, ofta på vänster hand.

Sportskadan “jersey finger” är vanligast i ringfingret. Denna skada uppstår när senan i fingrets översta led dras bort från benet. Den orsakas vanligtvis när någon drar i en annans tröja och fastnar i fingret. Kirurgisk reparation är ofta nödvändig för att åtgärda denna skada.