Bobby Jones föddes den 17 mars 1902 i Atlanta, Georgia. När han var 12 år gammal var han delstatsmästare i Georgia och 1921 blev han den yngsta medlemmen i det amerikanska Walker Cup-laget när det reste till England. Mellan 1923 och 1930 vann han fem amerikanska amatörtitlar, fyra U.S. Opens, tre British Opens och en brittisk amatörtitel. Han vann “Grand Slam” – fyra separata turneringar bestående av amatör- och proffsmästerskap i USA och England – 1930. Under tiden tog han en juristexamen från Emory University, efter examina från vad som nu är Georgia Tech och från Harvard University.

Efter 1930 gav Jones upp sin amatörstatus och gjorde en serie instruktionsfilmer. Han praktiserade juridik och 1934 grundade han “Masters Tournament”, ett årligt evenemang som hölls i Augusta, Georgia, på Augusta National Golf Club, som han hade varit med om att grunda.

En ryggmärgsskada som han ådrog sig 1948 gjorde det allt svårare för honom att röra sig, men Jones fortsatte att årligen besöka Masters för att drapera den gröna kavajen, som är symbol för evenemanget, runt axlarna på vinnaren.

Ingenjör Jones beviljades 1948 “freedom of the burgh” i St. Andrew’s, Skottland, traditionell födelseplats för golfspelet och en av världens mest berömda banor. Den enda andra amerikan som fått den äran var Benjamin Franklin.

När han dog den 18 december 1971 var han känd som den störste spelaren som någonsin levt. Snygg och välutbildad var han personifieringen av den helamerikanska pojken.