Forskningsmålet i en forskningsansökan eller vetenskaplig artikel definierar riktningen eller innehållet i en forskningsundersökning. Utan forskningsmålen är förslaget eller forskningsartikeln i oordning. Det är som en fiskare som åker på en båt utan något syfte och utan någon destination i sikte. Därför måste forskaren i början av varje forskningssatsning vara tydlig med vad han eller hon har för avsikt att göra eller uppnå när han eller hon genomför en undersökning.

Hur definierar man målen för en undersökning? Vilka är användningsområdena för forskningsmålen? Hur skulle en forskare skriva denna viktiga del av forskningen? Denna artikel syftar till att ge svar på dessa frågor.

Definition av ett forskningsmål

Ett forskningsmål beskriver, med några få ord, resultatet av forskningsprojektet efter dess genomförande. Det svarar på frågan: “Vad vill eller hoppas forskaren uppnå i slutet av forskningsprojektet”. Forskningsmålet ger vägledning för genomförandet av studien.

Vilka är användningsområdena för forskningsmålet?

För att uppnå ett forskningsmål kan man använda sig av följande:

1. Servar som forskarens vägledning för att identifiera en lämplig forskningsdesign,
2. identifierar studiens variabler och
3. specificerar datainsamlingsförfarandet och motsvarande analys av de data som genereras.

För att uppnå ett forskningsmål måste man använda sig av ett forskningsmål som är en “blåkopia” för forskningsutredningen. University of Southern California beskriver utförligt de olika typerna av forskningsdesign. Den beskriver de data som ska samlas in, datainsamlingsförfarandet, datamätning och statistiska tester som ska användas i analysen.

De variabler som ingår i studien är de faktorer som forskaren vill utvärdera i studien. Dessa variabler avgränsar forskningen till flera hanterbara komponenter för att se skillnader eller korrelationer mellan dem.

Specificering av datainsamlingsförfarandet säkerställer datans noggrannhet och integritet. Därmed minimeras sannolikheten för fel. Generaliseringar eller slutsatser som bygger på giltiga argument grundade på tillförlitliga uppgifter stärker forskningsresultaten om särskilda frågor och problem.

Hur skrivs forskningsmålet?

Ett forskningsmål måste vara uppnåeligt, dvs. det måste formuleras med hänsyn till tillgänglig tid, infrastruktur som krävs för forskning och andra resurser. Innan du utformar ett forskningsmål bör du läsa om all utveckling inom ditt forskningsområde och hitta kunskapsluckor som måste åtgärdas. Läsningen kommer att hjälpa dig att komma fram till lämpliga mål för ditt forskningsprojekt.

5 exempel på forskningsmål

De följande exemplen på forskningsmål baserade på flera publicerade studier om olika ämnen visar hur forskningsmålen skrivs:

1. Den här studien syftar till att ta reda på om det finns en skillnad i frågesportresultat mellan elever som utsätts för direktundervisning och flippade klassrum (Webb och Doman, 2016).
2. Denna studie syftar till att undersöka omfattningen, räckvidden och metoden för projekt för rehabilitering av korallrev i fem grunda revområden i anslutning till populära turistmål i Filippinerna (Yeemin et al, 2006).
3. Denna studie syftar till att undersöka artrikedomen hos däggdjurssamhällen i fem skyddade områden under de senaste 20 åren (Evans et al., 2006).
4. Denna studie syftar till att klargöra de demografiska, epidemiologiska, kliniska och radiologiska egenskaperna hos 2019-nCoV-patienter med andra orsaker till lunginflammation (Zhao et al, 2020).
5. Denna forskning syftar till att bedöma riskerna för utrotning av arter för provområden som täcker cirka 20 % av jordens markyta.

För att skriva forskningsmålen krävs slutligen ständig övning, erfarenhet och kunskap om det ämne som undersöks. Tydligt skrivna mål sparar tid, pengar och ansträngning.

När du har en klar uppfattning om dina forskningsmål kan du nu utveckla ditt konceptuella ramverk som är en viktig del av din forskningsrapport eftersom det styr flödet av din forskning. Den konceptuella ramen kommer att hjälpa dig att utveckla din metodik och dina statistiska tester.

Jag skrev en detaljerad steg-för-steg-guide om hur man utvecklar en konceptuell ram med illustrationer i mitt inlägg med titeln “Conceptual Framework: A Step by Step Guide on How to Make One.”

Evans, K. L., Rodrigues, A. S., Chown, S. L., & Gaston, K. J. (2006). Skyddade områden och regional artrikedom av fåglar i Sydafrika. Biology letters, 2(2), 184-188.

Thomas, C. D., Cameron, A., Green, R. E., Bakkenes, M., Beaumont, L. J., Collingham, Y. C., … & Hughes, L. (2004). Risk för utrotning på grund av klimatförändringar. Nature, 427(6970), 145-148.

Webb, M., & Doman, E. (2016). Leder Flipped Classroom till ökade vinster i fråga om inlärningsresultat i ESL/EFL-kontexter? CATESOL Journal, 28(1), 39-67.

Yeemin, T., Sutthacheep, M., & Pettongma, R. (2006). Projekt för restaurering av korallrev i Thailand. Ocean & Coastal Management, 49(9-10), 562-575.

Zhao, D., Yao, F., Wang, L., Zheng, L., Gao, Y., Ye, J., Guo, F., Zhao, H. & Gao, R. (2020). A comparative study on the clinical features of COVID-19 pneumonia to other pneumonias, Clinical Infectious Diseases, ciaa247, https://doi.org/10.1093/cid/ciaa247

.