Dragegenskaperna hos intakta och suturerade mänskliga tarmar undersöktes med hjälp av Instron 1122 tensimeter på 471 kadaverprover och 98 kirurgiskt avlägsnade prover. Genom en metod med konstant töjningshastighet erhölls två maximala kurvor, vilket gör det möjligt att undersöka tarmväggen som en flerskiktad struktur. Repeterbara resultat genererades för kadavertarmar och kirurgiskt avlägsnade tarmar, vars mekaniska egenskaper var likartade under vissa lagringsförhållanden. De mekaniska egenskaperna hos intakt tarm i axiell och transversell riktning var olika. Den mekaniska styrkan hos den intakta tarmväggen betingades av submucosa och muscularis, medan serosa och mucosa inte uppvisade någon betydande styrka. En jämförelse av axiella provexemplars mekaniska egenskaper hos den intakta tarmväggen och tarmväggen med alla skikt genomsydda fastställde att endast submucosan tillför mekanisk styrka till anastomosen. Övriga lager bidrar inte med någon betydande kraft till anastomosens styrka. Den styrka som appliceras på tråden under knutbindning ändrar inte tarmlagrens deltagande i tillhandahållandet av suturhållande kapacitet för 8 och 12 mm stygndjup. Det visades grafiskt varför suturer som inte sys på submucosan är opålitliga.