Ruinerna av en stupa i den buddhistiska vihara (kloster) i Taxila.

Taxila är en viktig arkeologisk plats i Pakistan som innehåller ruinerna av den gandhāraniska staden Takshashila (även Takkasila eller Taxila) ett viktigt vediskt/hinduistiskt och buddhistiskt lärdomscentrum från det sjätte århundradet f.Kr. till det femte århundradet f.Kr.År 1980 förklarades Taxila som ett av UNESCO:s världsarv med flera platser.

Historiskt sett låg Taxila i korsningen av tre viktiga handelsvägar: den kungliga landsvägen från Pāṭaliputra, den nordvästra vägen genom Baktrien, Kāpiśa och Puṣkalāvatī (Peshawar) samt vägen från Kashmir och Centralasien, via Śrinigar, Mānsehrā och Haripurdalen över Khunjerabpasset till Sidenvägen.

I dag ligger Taxila i den västra delen av Islamabad Capital Territory – nordväst om Rawalpindi och på gränsen mellan Punjab och North West Frontier Provinces – cirka 30 kilometer västnordväst om Islamabad, precis vid Grand Trunk Road.

Historia

Taxila ligger i västra Punjab och var en viktig stad under Alexanders fälttåg i Indien.

Ett mynt från andra århundradet f.v.t. Taxila.

Den indisk-grekiske kungen Antialcidas regerade i Taxila omkring 100 f.v.t, enligt Heliodorus pelarinskription.

Jaulian, ett världsarv i Taxila.

Jaulian buddhistiskt relikskrin i silver, med innehåll. British Museum.

Legenden säger att Taksha, en gammal indisk kung som härskade i ett rike som hette Taksha Khanda (Tasjkent), grundade staden Takshashila. Ordet Takshashila betyder på sanskrit “tillhörande kung Taksha”. Taksha var son till Bharata och Mandavi, historiska karaktärer som förekommer i det indiska eposet Ramayana.

I det indiska eposet Mahābhārata tronade Kuru-arvingen Parikṣit i Taxila.

Ahmad Hasan Dani och Saifur Rahman Dar spårar etymologin för Taxila till en stam som kallades Takka. Enligt Damodar Dharmanand Kosambi är “Taxila” besläktat med “Takṣaka”, som betyder “snickare” och är ett alternativt namn för Nāga.

• c. 518 f.Kr. – Darius den store annekterar den nordvästra delen av den indiska subkontinenten (dagens Pakistan), inklusive Taxila, till det persiska akemenidiska riket.
• c. 450 f.Kr. – Herodotos hänvisar till grekiska influenser i detta område. Språket som används i området är tvåspråkigt under större delen av 1000 år, med grekiska som andraspråk. Se mynt som återspeglar denna tvåspråkiga funktion.
• 326 f.Kr. – Alexander den store får underkastelse av Āmbhi, kung av Taxila, och besegrar därefter Porus vid floden Jhelum.
• c. 317 f.Kr. – I snabb följd drar sig Alexanders general Eudemus och sedan satrap Peithon tillbaka från Indien. Candragupta, grundaren av Mauryanernas rike, gör sig sedan till herre över Punjab. Chandragupta Mauryas rådgivare Kautilya (även känd som Chanakya) var lärare i Taxila.
• Under Chandraguptas sonson Aśokas regeringstid blev Taxila ett stort buddhistiskt lärdomscentrum. Ändå var Taxila kortvarigt centrum för ett mindre lokalt uppror, som underkuvades bara några år efter dess början.
• 185 f.Kr. – Den siste Maurya-kejsaren, Bṛhadratha, mördas av sin general, Puṣyamitra Śunga, under en parad med sina trupper.
• 183 f.Kr. – Demetrios erövrar Gandhāra, Punjab och Indusdalen. Han bygger sin nya huvudstad Sirkap på motsatt sida av floden från Taxila. Under denna nya period av baktriskt grekiskt styre styrde troligen flera dynastier (som Antialcidas) från staden som sin huvudstad. Under perioder av uppehåll i det grekiska styret klarade sig staden lönsamt på egen hand, oberoende och kontrollerad av flera lokala handelsgillen, som också präglade de flesta av stadens autonoma mynt.
• c. 90 f.Kr. – Den indosibiriska hövdingen Maues störtar den sista grekiska kungen i Taxila.
• c. 25 e.Kr. – Gondophares, grundare av det indoparthiska kungadömet, erövrar Taxila och gör det till sin huvudstad.
• 76 – Datum för en inskription som hittades i Taxila om “Stor kung, kungarnas kung, Guds son, Kushana” (maharaja rajatiraja devaputra Kushana).
• c. 460-470 – Eftaliterna (kända som de vita hunnerna) sveper över Gandhāra och Punjab; omfattande förstörelse av buddhistiska kloster och stūpas i Taxila, som aldrig återhämtar sig igen.

För dessa inkräktarkungars fall hade Taxila varit olika huvudstad för många dynastier och ett centrum för vedisk kultur och buddhistisk lärdom, med en befolkning av buddhister, klassiska hinduer och möjligen greker som kan ha levt kvar i århundraden.

Den brittiske arkeologen Sir John Marshall genomförde utgrävningar under en period på 20 år i Taxila.

Ancient center of learning

Stupa-bas vid Sirkap, dekorerad med hinduiska, buddhistiska och grekiska tempelfronter.

Takshashila var ett tidigt centrum för lärande med anor från åtminstone femte århundradet f.Kr.e.Kr. Det råder viss oenighet om huruvida Takshashila kan betraktas som ett universitet. Medan vissa anser att Taxila är ett tidigt universitet eller centrum för högre utbildning, anser andra att det inte är ett universitet i modern mening, i motsats till det senare Nalanda-universitetet.Takshashila beskrivs ganska detaljerat i senare Jātaka-berättelser, som skrevs i Sri Lanka runt det femte århundradet e.Kr.

Takshashila betraktas som en religiöst och historiskt helig plats av hinduer och buddhister. De förstnämnda gör det inte bara för att Takshashila på sin tid var säte för vedisk lärdom, utan också för att strategen Chanakya, som senare hjälpte till att konsolidera kejsar Chandragupta Mauryas imperium, var en av de främsta lärarna där. Institutionen är mycket betydelsefull i den buddhistiska traditionen eftersom man tror att buddhismens Mahāyāna-sekt tog form där.

Vissa forskare daterar Takshashilas existens tillbaka till det sjätte eller sjunde århundradet f.v.t. Den blev ett känt lärdomscentrum åtminstone flera århundraden före Kristus och fortsatte att locka till sig studenter från hela den gamla världen fram till stadens förstörelse på det femte århundradet f.v.t. Takshashila är kanske mest känt på grund av sin association med Chanakya. Den berömda avhandlingen Arthashastra (sanskrit för kunskapen om ekonomi) av Chanakya sägs ha komponerats i själva Takshashila. Chanakya (eller Kautilya), Maurya-kejsaren Chandragupta och den ayurvediska läkaren Charaka studerade i Taxila.

I allmänhet kom en student in i Takshashila vid 16 års ålder. Man undervisade i Veda och de arton konsterna, som innefattade färdigheter som bågskytte, jakt och elefantkunskap, utöver dess lagskola, medicinska skola och skola för militärvetenskap.

Taxila idag

Arkeologiska artefakter från de indogrekiska lagren i Taxila (John Marshall “Taxila, Archeological excavations”). Uppifrån vänster:
* Flöjelformad bägare (Bhir Mound, stratum 1) * Bägare med rosace och dekorativ rulle (Bhir Mound, stratum 1) * Stenpalett med en person på en soffa som kröns av en stående kvinna och serveras (Sirkap, stratum 5) * Handtag med dubbel avbildning av en filosof (Sirkap, stratum 5) * Kvinna med leende (Sirkap, stratum 5) * Man med mustasch (Sirkap, stratum 5)

Hejsa idag Taxila är ett av de sju tehsils (underdistrikt) i Rawalpindidistriktet. Det är utspritt över ett böljande land i utkanten av Pothoharplatån i Punjab. Taxila ligger strax utanför huvudstaden Islamabads territorium och är förbunden med den genom Tarnolpasset i Margallabergen och är en blandning av förnämlig stadsmiljö och rustik landsbygd. De urbana bostadsområdena är i form av små prydliga och rena kolonier som befolkas av arbetare från tunga industrier, utbildningsinstitutioner och sjukhus som finns i området.

Industrierna omfattar bland annat tunga maskinfabriker och industrikomplex, krigsmaterielfabriker i Wah Cantt och cementfabrik. Heavy Industries Taxila har också sitt säte här. Små-, småhus- och hushållsindustrier omfattar bland annat stengods, keramik och skor. Folk försöker relatera dagens hantverk med stenvaror till den tradition av skulpturtillverkning som fanns här före islams intåg.

Inom Taxila-regionen finns förutom ruinerna av Gandharacivilisationen och den antika buddhistiska/ hinduiska kulturen även kvarlevor från mogulernas trädgårdar och spår av den historiska Grand Trunk Road, som byggdes av kejsar Sher Shah Suri på femton- och sextonhundratalen.

Taxilamuseet, som huvudsakligen ägnas åt resterna av Gandharacivilisationen, är också värt ett besök. Ett hotell som tillhör turistavdelningen erbjuder turisterna någorlunda god service och gästfrihet.

Taxila har många utbildningsinstitutioner, bland annat University of Engineering and Technology (UET).Thomas hedras fortfarande i Taxila genom en årlig festival i början av juli, som besöks av tusentals personer, och som firar att hans ben passerar genom Taxila på sin väg till Edessa.

Några anmärkningsvärda och berömda personer från Taxila är Khan Mohammad Younas Khan, Ghulam Sarwar Khan (minister för arbete och utomeuropeiska pakistanier) och Siddique Khan (stadsnazim).

Notiser

• Altekar, Anant Sadashiv. Education in Ancient India (Utbildning i det gamla Indien). Varanasi: Nand Kishore & Brothers, 1965.
• Chakrabarti, D.K. Buddhist sites across South Asia as influenced by political and economic forces. World Archaeology 27(2)(1995): 185-202.
• Khettry, Sarita. Buddhismen i nordvästra Indien: Fram till 650 e.Kr. Kolkata: R.N. Bhattacharya, 2006. ISBN 9788187661573.
• Kosambi, Damodar Dharmanand. An Introduction to the study of Indian History, Revised Second Ed. (1956) Bombay: Popular Prakashan, 1975.
• Kulke, Hermann och Dietmar Rothermund. A History of India, Third Ed. (1986) (London: Routledge, 1998. ISBN 0415154812
• Majumdar, Raychauduri, H.C. Raychaudhuri och Kaukinkar Datta. En avancerad historia om Indien. London: Macmillan, 1946.
• Marshall, John. A Guide to Taxila. Karachi: Department of Archaeology in Pakistan, Sani Communications, 1960.
• Marshall, John. Taxila: Volume I. (1951) Delhi: Motilal Banarsidass, 1975.
• Mitra, D. Buddhist Monuments. Calcutta: Sahitya Samsad, 1971. ISBN 0896844900.
• Mookerji, Radha Kumud. Forntida indisk utbildning: Brahmanical and Buddhist, 2nd ed. Delhi: Motilal Banarsidass Publ., (1951) nytryck 1989, ISBN 8120804236.
• Mookerji, Radhakumud. Chandragupta Maurya och hans tid. Delhi: Motilal Banarsidass Publ., (1941) 1960; nytryck 1989. ISBN 8120804058.
• Needhamm Joseph. Inom de fyra haven: Dialogen mellan öst och väst. Routledge, 2004. ISBN 0415361664.
• Scharfe, Harmut. Utbildning i det gamla Indien. Brill Academic Publishers, 2002. ISBN 9004125566.
• Tadgell, C. The History of Architecture in India. London: Phaidon, 1990. ISBN 1854543504.
• Thapar, Romila. Aśoka and the Decline of the Mauryas. (1961) Oxford, Storbritannien: Oxford University Press, 1997. ISBN 0195639324.
• Thomas, F.W. (1944), i John Marshall. Taxila. Delhi: Motilal Banarsidass, (1951) nytryck 1975.