I Buzzards Bay-regionen finns många tranbärsmossar – 8 000 hektar av dem, för att vara exakt. En femtedel av landets kommersiella tranbärsodling odlas i Buzzards Bay-regionen. Det finns en större täthet av tranbärsmossar här än i något annat kustområde i världen.

Dessa tranbärsmossar ligger över Buzzards Bay vattendelare, från Acushnet till Falmouth. Men de är koncentrerade kring Weweantic River och Sippican River, buktens största sötvattenflodersystem. Flodsystemet Weweantic/Sippican börjar i Carver och rinner genom Middleborough och Rochester innan det når kusterna i Marion och Wareham, där det mynnar ut i Buzzards Bay. Warehams flodsystem, inklusive Agawam-floden och Wankinco-floden, är också rikt på tranbärsmossar.

Tranbärsmossar är en viktig del av landskapet här i Buzzards Bay-regionen. De upprätthåller tusentals hektar våtmarker som bidrar till att skydda bukten. De utgör också viktiga livsmiljöer för vilda djur för ankor, sköldpaddor, uttrar, kalkoner med mera.

Men tranbärsodlingen kan dock utgöra ett problem för hälsan i våra lokala vatten. Liksom de flesta kommersiella grödor behöver tranbär gödsel för att växa. Tranbärsmossar kräver också mycket vatten, som kommer från närliggande dammar och floder.

På hösten, när tranbären är redo för skörd, översvämmar odlarna sina mossar och samlar in de mogna bären som flyter på vattenytan. Sedan släpper de ut det överblivna vattnet tillbaka till närmaste damm eller flod. Tillsammans med all denna vattenrörelse kommer överskott av näringsämnen – nämligen kväve och fosfor som blivit över från gödsling.

Hur mycket kväveförorening kommer från tranbärsmossar?

Med så många mossar på en och samma plats är tranbärsodlingen säkert en källa till kväveförorening: det största långsiktiga hotet mot hälsan i Buzzards Bay’s kustvatten. Men det är inte den enda källan till denna skadliga förorening som förorenar Weweantic River, Wareham River och andra närliggande floder som rinner ut i bukten.

Kväveföroreningar i Buzzards Bay är som ett stort pussel. De största bitarna kommer från septiska system och avloppsvatten, och mindre bitar kommer från saker som gräsgödsel och förorenad dagvattenavrinning. Hur passar tranbärsmossen in i detta pussel av kväveföroreningar? Det beror på många faktorer – några som vi fortfarande arbetar med att avslöja.

Tätheten av tranbärsmossar i ett område är en faktor. I Weweantic River och Wareham River – de två flodsystem som har flest tranbärsmossar i sina avrinningsområden – kan till exempel mellan en fjärdedel och mer än hälften av kväveföroreningarna komma från tranbärsodling.

Även i områden med många tranbärsmossar varierar avrinningen av näringsämnen kraftigt från mosse till mosse. Det finns flera olika typer av tranbärsmossar, och alla odlare sköter sina mossar på olika sätt.

Kort sagt, det finns ingen enhetlig metod för att uppskatta hur mycket kväveföroreningar som kommer från en tranbärsmossa, eller för att minska mängden gödningsmedel som rinner av från mossar. Därför arbetar forskarna nu för att bättre förstå tranbärsodlingens inverkan på Buzzards Bay.

Hur arbetar koalitionen för att lösa problemet med kväveföroreningar från tranbärsmossar?

För att lösa pusslet med kväveföroreningar från tranbärsmossar har koalitionen samlat ett unikt partnerskap av tranbärsodlare, lantbruksforskare, kustekologer och kommunala myndighetspersoner i ett flerårigt forskningsprojekt. Denna studie hjälper oss redan att bättre förstå mängden näringsämnen som kommer från tranbärsmossar.

Med hjälp av denna forskning hoppas partnerskapet kunna skapa rekommendationer för tranbärsindustrin för att förvalta myrar på ett sätt som skyddar rent vatten. Forskningen kommer också att leda till effektivare planer för att återställa Weweantic River och Wareham River.

Forskning om aktiva tranbärsmossar

Samman med UMass Cranberry Station, Marine Biological Laboratory i Woods Hole, Cape Cod Cranberry Growers’ Association och staden Carver leder koalitionen forskning om tranbärsmossar i Buzzards Bay-regionen. Denna fleråriga studie, som inleddes 2011, mäter avrinningen av näringsämnen från olika typer av tranbärsmossar vid olika tider på året.

För detta projekt var den viktigaste forskningen om kväveföroreningar från tranbärsmossar nästan 20 år gammal. Denna tidiga studie visade att tranbärsmossar släpper ut en betydande mängd näringsämnen – men studien undersökte endast en gammal typ av mosse som numera är ovanlig i Buzzards Bay-regionen.

I den första fasen av vår nya forskning undersöktes mer vanliga typer av tranbärsmossar. Vid sex olika myrar i Wareham, Carver, Plymouth och Middleborough samlade forskarna in vattenprover under en ettårsperiod för att mäta mängden näringsämnen som rinner ut från tranbärsmossar.

Vi fokuserar nu på översvämningsvatten efter skörd – när odlare släpper ut massor av vatten (och näringsämnen) från sina myrar. Med hjälp av automatiserade provtagare samlar forskarna in flera vattenprover under dessa översvämningar, t.ex. efter höstskörden och vinterns frostskyddsöversvämningar. Med den här tekniken kan vi uppskatta mer exakt när och hur mycket kväve tranbärsmossar släpper ut efter översvämningar.

Den här forskningen kommer att ge oss viktig, efterlängtad vetenskap om de olika faktorer som bestämmer hur mycket kväveföroreningar som kommer från tranbärsmossar runt Buzzards Bay.

Hanteringsrekommendationer för tranbärsodlare och planer för sanering av vattenvägar

Cranberrystudien ger redan ny information om näringshantering som odlaren Kirby Gilmore använder sig av på sina egna myrar – varav två har ingått i forskningsprojektet.

Forskarna har till exempel funnit att det kommer ut mer näringsämnen från tranbärsmossar i slutet av översvämningsvattnet. Genom att justera hur vattnet släpps ut efter skörd kan tranbärsodlare kanske göra stor skillnad för hälsan i vattnen nedströms.

Med hjälp av resultaten från denna studie hoppas koalitionen kunna ge denna typ av rekommendationer från verkligheten så att tranbärsodlare bättre kan hantera sina myrar med avseende på näringsämnen. Genom partnerskap med odlare som Gilmore och UMass Cranberry Station kan vi göra tranbärsindustrin i Buzzards Bay till en nationell ledare när det gäller hantering av näringsämnen och skydd av rent vatten.

Federala, delstatliga och lokala tjänstemän kan också använda den här nya forskningen för att vägleda saneringsplaner för vattendrag i närheten av tranbärsmossar, bland annat Weweantic River och Wareham River. Genom att samla in denna gedigna vetenskap om avrinning av näringsämnen från tranbärsmossar kan vi på ett korrekt sätt väga varje pusselbit i kväveföroreningspusslet och utveckla effektiva planer för att återställa hälsan i våra floder.