Världen odlar 95 % av sin mat i det översta jordlagret, vilket gör matjord till en av de viktigaste komponenterna i vårt livsmedelssystem. Men tack vare konventionella jordbruksmetoder har nästan hälften av den mest produktiva jorden i världen försvunnit under de senaste 150 åren, vilket hotar skördarna och bidrar till näringsföroreningar, döda zoner och erosion. Bara i USA eroderar jorden på åkermark tio gånger snabbare än den kan återskapas.

Om vi fortsätter att försämra jorden i den takt som vi gör nu kan världens matjord ta slut om cirka 60 år, enligt Maria-Helena Semedo vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Utan matjord sjunker jordens förmåga att filtrera vatten, absorbera kol och föda människor. Inte bara det, utan den mat vi odlar kommer förmodligen att vara fattigare på livsviktiga näringsämnen.

Den moderna kombinationen av intensiv jordbearbetning, avsaknad av täckgrödor, konstgödsel och användning av bekämpningsmedel har gjort att jordbruksmarken har blivit avskalad från de näringsämnen, mineraler och mikrober som stöder ett hälsosamt växtliv. Men vissa jordbrukare försöker gå emot trenden och rädda sina marker tillsammans med sitt levebröd.

“Vi vill aldrig se vår jord om vi inte letar efter den”, säger Keith Berns, en jordbrukare i Nebraska vars mark inte har sett en plog på tre decennier.

Han och hans bror Brian började med plöjningsfri odling på deras 2 100 hektar stora gård med majs och sojabönor när de lärde sig att det skulle kunna öka kolet, näringsämnena och vattnet som finns tillgängligt i marken. Deras gård ligger i ett särskilt torrt område av landet, och att hålla fukten i marken har högsta prioritet. För varje 1 % ökning av kolet kan en hektar mark rymma ytterligare 40 000 gallon vatten.

När de slutade bearbeta marken såg familjen Berns att det organiska materialet i jorden ökade, vilket kan ha den extra fördelen att livsmedel som odlas i jorden blir mer näringsrika.

Organiskt material, en del av jorden som innehåller nedbrytbar växt- eller djurvävnad, tjänar som en reservoar av näringsämnen som mikroberna kan äta sig mättade på samtidigt som de förser de växande växterna med kväve och binder koldioxid. Ju mer organiskt material, desto fler organismer kan jorden hysa.

“Om du hade en handfull jord skulle du ha fler organismer än människor på jorden”, säger Rob Myers, jordforskare vid University of Missouri. Med ökat organiskt material kunde familjen Bernses odla mer mat med mindre vatten och gödsel.

På 1990-talet började de plantera täckgrödor mellan skördarna. Råg och bovete, bland andra täckgrödor, gav mer organiskt material till jorden, vilket gav ytterligare näring åt mikroorganismer som bakterier och svampar. Grödorna höll också kvar kväve i marken och minskade erosionen.

Med växande oro för förlusten av matjord blir no-till och täckgrödor alltmer populära, enligt US Census of Agriculture 2017. Fyrtio procent av USA:s åkermark odlas på odlingar utan jordbearbetning, vilket är en ökning från 32 procent år 2012.

Täckgrödor blir alltmer populära bland jordbrukare, även om de fortfarande inte är allmänt accepterade, särskilt i landets majsbälte. I hela landet planterade jordbrukarna täckgrödor på 15 miljoner hektar, vilket är en ökning med 50 % jämfört med fem år tidigare.

Bröderna Berns såg denna förändring med egna ögon. När de först bestämde sig för att plantera täckgrödor hade de svårt att hitta utsäde. Eftersom de såg ett hål på marknaden startade de sitt eget företag för utsäde för täckgrödor 2009 och sammanställde det som lantbrukare numera kallar en cocktail för täckgrödor att så på hösten. Under det första året sålde de tillräckligt med utsäde för att täcka 2 000 hektar. Förra året sålde de tillräckligt för att täcka 850 000.

Känslan av att det är bråttom med matjorden växer i takt med att planeten beräknas nå 9 miljarder människor år 2050. Utan ett sunt jordbrukssystem kommer jordbrukarna inte att kunna föda världens växande befolkning, säger Dave Montgomery, geolog vid University of Washington och författare till boken Growing a Revolution: Bringing Our Soil Back to Life.

För att se vad som kan hända med civilisationer som förlorat den jordmån de behövde för att odla mat, behöver man inte se längre än till Syrien eller Libyen. Romerska skattelängder visar att dessa områden odlade rikliga mängder vete, men när jordbrukarna fortsatte att plöja sina fält exponerade de värdefulla mikrober och matjorden eroderade. I dag har dessa områden knappt någon jord att odla på.

“Samhällen som förlorar sin matjord får sina ättlingar betala priset”, säger Montgomery. “Naturen tar lång tid på sig att bygga upp jorden.” Enligt vissa uppskattningar kan det ta 500 år för hälsosam matjord att utvecklas och mindre än ett århundrade att försämras.

Världen står också inför en näringskris. I en studie från 2004 som publicerades i Journal of the American College of Nutrition jämfördes näringsämnen i grödor som odlades 1950 med grödor som odlades 1999 och man fann en minskning av protein, kalcium, fosfor, järn, vitamin B2 och vitamin C.

Den praxis som går ut på att odla en eller två grödor, som majs och sojabönor, påskyndade nedbrytningen av jorden, enligt Montgomery. Regeringens politik uppmuntrade amerikanska jordbrukare att specialisera sig, vilket resulterade i monokulturer som kräver allt mer vatten, gödsel och bekämpningsmedel.

Praktikerna håller dock på att förändras, menar Montgomery och Myers. “Jag tror att vi ser en stor rörelse, men det är bara början”, säger Montgomery.

Förbättring av markens hälsa lönar sig, men det kan ta flera år innan investeringar i matjord visar resultat. Detta är en utmaning för jordbrukare som arbetar med små marginaler, enligt Montgomery, som säger att regeringen skulle kunna göra mer för att stimulera bästa metoder.

Berns föreslår att jordbrukarna gör dessa förändringar långsamt och tillämpar dem på en del av gården i taget. I stater i mitten av Atlanten som Maryland och Virginia har lokala myndigheter gett lantbrukare incitament till att plantera täckgrödor med hjälp av bidrag, vilket har resulterat i höga nivåer av införande under de senaste 20 åren.

Det står mycket på spel. Om jordbrukare i USA och runt om i världen inte fortsätter att sätta ett högre värde på det som ger näring åt deras grödor kan vi stå inför en ofattbar katastrof, enligt Myers: “Vi måste ha denna matjord, den är avgörande för vår överlevnad.”

{{#ticker}}

{{topLeft}}

{{bottomLeft}}

{{topRight}}

{{{bottomRight}}

{{#goalExceededMarkerPercentage}}

{{/goalExceededMarkerPercentage}}

{{/ticker}}

{{heading}}

{{#paragraphs}}

{{.}}

{{/paragraphs}}}{{highlightedText}}

{{#cta}}{{text}}{{/cta}}

Remind me in May

Vi kommer att kontakta dig för att påminna dig om att bidra. Håll utkik efter ett meddelande i din inkorg i maj 2021. Om du har några frågor om att bidra är du välkommen att kontakta oss.

• Dela på. Facebook
• Dela på Twitter
• Dela via e-post
• Dela på LinkedIn
• Dela på Pinterest
• Dela på WhatsApp
• Dela på Messenger