Skrivet av:

Alex Chipperfield

Ortopedisk kirurg

Publicerat: 2019-08-27
Redigerat av: Cal Murphy

Jumper’s knee, även känt som patellar tendonit, är en typ av knäskada som tenderar att utvecklas med tiden. Den blir successivt värre utan behandling och kan innebära slutet på en idrottares professionella karriär. Vad exakt är hoppknä och vad kan man göra? Ortopedkirurg Alex Chipperfield förklarar.

Vad är patellarseninflammation?

Patellarseninflammation är ett tillstånd när patellarsenan (förbindelsen mellan knäskålen och skenbenet) blir inflammerad och mycket smärtsam. I allmänhet orsakar det smärta och ömhet runt knäets framsida, särskilt den nedre delen av knäskålen. Smärtan tenderar att vara relaterad till aktivitet, med mindre smärta i vila.

Uttrycket “jumper’s knee” kom till eftersom detta tillstånd förknippas med idrottare, särskilt de som deltar i hoppande sporter som basket. Andra idrottare som löper risk är cyklister och löpare. Det är dock inte enbart ett problem som ses hos idrottare; övervikt är en annan riskfaktor för tillståndet.

Tryck eller obalans i andra muskler i de nedre extremiteterna, t.ex. hamstrings, glutealmuskler och quads, kan också vara en bidragande faktor.

Det orsakas av små “mikrosår” i senans substans. Dessa revor läker långsamt på grund av dålig blodtillförsel till detta område, och upprepade trauman kan leda till att revorna kvarstår och orsakar kronisk smärta. Obehandlat kan hoppknä leda till försvagning och eventuell bristning av patellarsenan.

Andra tillstånd som kan påverka detta område är bl.a. infrapatellär bursit, chondromalacia patella och Osgood-Schlatter-sjukdom.

Vilka symtom finns på patellarseninflammation?

Patellarseninflammation uppvisar sig vanligen som en smärta runt framsidan av knäet. Den har vanligtvis en smygande början (inte relaterad till en skada).

Symtomen kan delas in i fyra stadier:

Stadie 1 – smärta endast efter aktivitetStadie 2 – smärta under och efter aktivitet, men inte tillräckligt för att påverka idrottsprestationenStadie 3 – långvarig smärta under och efter aktivitet, vilket leder till dålig idrottsprestationStadie 4 – fullständig senruptur (sällsynt)

Hur lång tid tar det för hoppknäet att kränga?

Läkningstiden för detta tillstånd beror på skadans stadium.

Mildare skador (stadium 1 och 2) kan återhämta sig inom en månad, med rätt förutsättningar.

Mer allvarliga fall (stadium 3) kan ta upp till nio månader att återhämta sig.

Oavsett vilket stadium tillståndet befinner sig i är återhämtningstiden beroende av att man följer rehabiliteringsprogrammet och återgår gradvis till idrottsaktiviteter. Om man pressar för hårt för tidigt kan återhämtningen försvåras till följd av en ny skada.

Hur kan man skada patellarsenan?

Patellarseninflammation orsakas av upprepade mikroskopiska revor i senans substans till följd av överanvändning eller överbelastning av senan.

Som med de flesta skador är den naturliga reaktionen att dessa revor långsamt läker med tiden.

Problemet med patellarsenit är att revorna inte har tillräckligt med tid att läka mellan kränkningarna, vilket leder till ett kroniskt tillstånd.

Vilka övningar bör du undvika om du har patellarsenit?

Simpelt uttryckt, lyssna på din kropp. Du bör undvika alla övningar som förvärrar dina symtom.

Det finns vissa rörelser och aktiviteter som är särskilt provocerande. Dessa inkluderar:

Djupa knäböjningarKnäböjningBröstsimningCykling med låg sits

Övningar som kan Hjälpa vid patellas tendinit inkluderar:

VäggknäböjningarStep upsFreestylesimning

Hur behandlar man patellas tendinit?

Först och främst ska du vila. Sluta med den aktivitet som orsakar smärtan och vänta tills den har återhämtat sig helt innan du börjar igen på ett kontrollerat och gradvis sätt.

Akuta symtom (smärta och svullnad) kan också lindras med ispackningar, upplyftning och antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. ibuprofen) som tas i form av tabletter eller aktuella geléer och krämer.

Fysioterapi kan vara till hjälp vid detta tillstånd. En föreskriven kurs med excentriska quadsövningar kan vara användbar, liksom bandning eller tejpning av patella. Generella styrkeövningar som beskrivs ovan kan också hjälpa.

Om vila, medicinering och rehabilitering inte räcker kan några mer invasiva behandlingar behövas.

Injektionsbehandling kan hjälpa i vissa fall. Den vanligaste och mest framgångsrika injektionen är PRP (platelet-rich plasma). Ett prov av ditt blod tas och bearbetas för att koncentrera de naturliga läkande proteiner som finns. Dessa injiceras sedan i senan för att hjälpa till att påskynda läkningsprocessen.

Steroidinjektioner (kortison) ska undvikas i detta tillstånd eftersom de kan försvaga senan.

I extrema fall kan kirurgi användas som en sista utväg. Detta består i att man skär bort de kroniskt inflammerade, icke-läkande områdena i senan. Resultaten av kirurgi är inte förutsägbara eller tillförlitliga och det bör inte övervägas som förstahandsbehandling.