Varför är detaljhandelskunderna så elaka?

Jag har ställt mig själv den frågan de senaste elva åren. Jag arbetar inom detaljhandelns servicebransch, och dessa kunder är några av de elakaste människor jag någonsin stött på. Låt oss föreställa oss något för en stund. Du går till mataffären för att göra dina inköp för veckan. Du lyckas få allt som står på din lista, och inget mer. Du känner dig ganska stolt över dig själv. Du kommer till kassan, och när det är din tur börjar du slita kassörskan i stycken. Du klagar på varje liten sak som du kan komma på, utan att inse eller ens bry dig om att kassörskan inte har någon kontroll över någonting.

“På etiketten på hyllan stod det att den här varan kostar 2,30 dollar, varför är den tio cent dyrare? Jag hatar när varor inte registreras korrekt. Detta händer hela tiden. Varför kan ni inte åtgärda detta? Vet ni inte det? Vem måste jag prata med på det här stället som vet vad de gör och som inte är inkompetenta?”

“Jag har stått i kö för att checka ut i tio minuter. Varför har ni bara en kassörska en lördagsmorgon?”

Jag är ledsen att du har väntat så länge. Jag har försökt ringa efter en extra kassörska, men ingen vill komma och hjälpa till.

“Nå, kan du då gå snabbare? Jag kommer att bli sen till mitt möte och ni är verkligen så långsamma.”

Jag går så fort jag kan, särskilt eftersom jag inte har någon bagger och måste packa dina matvaror själv.

“Det här är så dumt, ni måste ta er samman och komma på något. Det system ni har nu fungerar inte.”

Nu är jag säker på att ni alla inte pratar så här till kassörskan när ni handlar. Jag hoppas åtminstone att ni inte gör det. Vi har alla dagar då vi blir på dåligt humör. Kanske har det hänt något i ert arbetsliv eller privatliv som gjort er upprörda. Kanske har någon sagt något till dig som gjort dig arg. Eller kanske, bara kanske inget specifikt hände för att få dig på dåligt humör, du är bara på dåligt humör. Vi har alla varit där och kommer att fortsätta att ha dessa stunder. De är tyvärr en del av livet. Eftersom vi alla vet att vi har dåliga dagar måste vi lära oss att inte ta ut vårt dåliga humör på andra människor, särskilt främlingar som hjälper oss.

Jag trodde aldrig att människor kunde vara så elaka och elaka som de är förrän jag började jobba i detaljhandeln. Detaljhandelskunder är några av de mest oförskämda människorna. Mina exempel på en oförskämd kund som jag nämnde ovan är de milda versionerna av att de är oförskämda. Och ja, jag har haft kunder som sagt sådana saker till andra kassörskor och mig tidigare. Vad jag inte förstår är varför dessa kunder blir så förbannade på dumma saker och låter det gå ut över kassörskorna? Jag förstår inte hur de tänker bakom det.

Varför är kunder i detaljhandeln så elaka? De är berättigade, det är därför, och detaljhandelsbranschen har ingen annan än sig själv att skylla. Kunderna behandlas som guld, och vi måste göra dem glada och ta hand om dem oavsett vad som händer. I stort sett ge dem vad de vill ha. Men vad händer när de inte får det de vill ha? Tänk om något hände som gjorde att kunden inte kunde få sin vilja igenom, och det var utanför kassörens kontroll? Kunden får det största bitch-framkall du någonsin sett och börjar skrika åt dig.

Det har funnits många tillfällen då jag kunde ha gjort allt jag kunde för att hjälpa en kund. Men det gjorde jag inte eftersom de var så oförskämda mot mig. Jag försöker fortfarande ge utmärkt kundservice till oförskämda kunder, men jag kommer inte att göra allt för att hjälpa dem och ge dem bra kundservice. De kunder som är trevliga mot mig böjer jag mig för. Jag är alltid trevlig mot alla kunder, även när de är en skitstövel, men jag har kommit till den punkten att jag inte ens vill ge dem utmärkt kundservice. Detaljhandelsbranschen har tränat in i kundens huvud att det är de som bestämmer.
Jag förstår att människor får dåligt humör eller går igenom problem som gör att de blir på dåligt humör. Det är då man får höra att man ska sätta sig in i andra människors situation, och jag ska erkänna att jag hatar det talesättet. Varje gång jag klagar på att kunderna är elaka får jag alltid höra att jag ska sätta mig in i deras situation, och det är skitsnack.

Jag förstår att jag inte vet vad det är som gör att de är på dåligt humör eller om något har hänt, och uppriktigt sagt spelar det ingen roll. Ingenting ger kunderna rätt att verbalt misshandla kassörskorna i livsmedelsbutiken. Att ta emot kundernas misshandel är inte en del av vårt jobb och det är därför jag slutat acceptera deras dåliga beteende som en del av det.

Jag lider av kronisk smärta och det brukar göra mig nedstämd och göra mig på dåligt humör. Jag behandlar inte andra människor som skit. Det har hänt många dåliga saker med mig i mitt liv som folk skulle säga rättfärdigar att jag är upprörd. Jag blev sexuellt utnyttjad på min 22:a födelsedag, jag blev ständigt mobbad som barn för att jag bar hörapparat och inte var “cool”

Jag dog nästan av septisk chock 2016 och var tvungen att ligga på sjukhus i 21 dagar. Allt detta skulle ge mig rätt att vara arg och deprimerad, men jag har aldrig behandlat någon som skit för att jag var på dåligt humör. Även när jag var på dåligt humör var jag fortfarande trevlig mot kassörskor och behandlade dem inte som skräp.

Det är därför som det där talesättet är en massa skitsnack. Jag kommer inte att “sätta mig in i deras situation” och ge dem ett passerkort för att vara oförskämda. Ja, det talesättet är tänkt att hjälpa dig att ha mer medkänsla, men du kan ha medkänsla med någon och inte låta dem behandla dig som skit. Du har all rätt att försvara dig själv. Kan du fortfarande försvara dig mot någon även om det är din kund? Ja, för fan, det kan du!

Att vara kund gör inte automatiskt att de har rätt, trots vad de tror eller har fått höra. Medkänsla går åt båda hållen här. De anställda måste visa medkänsla för kunden oavsett hur elak den är. Kunden måste också visa medkänsla för kassörskan och inse att de inte har någon kontroll över vad som händer i butiken. Det finns så mycket hat i världen och vi måste lyfta varandra, inte riva ner varandra.