Tabell 1. Huvudsakliga kvalitetsindikatorer för omvårdnad som används av sjuksköterskor vid två universitetssjukhus i det inre av Minas Gerais, Brasilien, 2013

Källa: Det kan konstateras att enligt CQH kan de skapade kvalitetsindikatorerna för god omvårdnadspraxis tillämpas och kan skildra verkligheten för omvårdnadstjänsterna. Dessutom kräver en utvärdering ett minimalt antal indikatorer som kan avslöja de viktigaste egenskaperna hos verkligheten för vårdtjänsten och dess praxis(12). Det är värt att nämna att de identifierade nyckelindikatorerna definieras som data eller numerisk information som syftar till att kvantifiera omvårdnadstjänsternas och -processernas prestanda. Indikatorer som utvärderar strukturen eller resultaten av de tillhandahållna tjänsterna rapporterades inte.

Med avseende på sjuksköterskornas åsikt om vikten av att använda kvalitetsindikatorer för omvårdnad betonade deltagarna följande konstituerande element i sina uttalanden: bedömning av den tillhandahållna tjänsten, förbättring av vårdkvaliteten och fastställande av strategier för att nå målen.

Kategorin utvärdera omvårdnad var tydlig i följande uttalanden:

Jag tror att det är viktigt att kunna utvärdera sitt eget arbete, att se hur det accepteras av andra också, om det fungerar (1).

För att man använder indikatorn för att utvärdera kvaliteten på sin tjänst. Tillhandahåller ni en tjänst av hög kvalitet? Vad kan förbättras? Vad fungerar bra? Indikatorn visar dig allt detta(9).

Den fungerar som en kvalitetsmätare för oss. Indikatorerna hjälper oss att se hur arbetet fortskrider, hur det administreras, vilka svaren är(12).

Indikatorerna betraktas som instrument för att mäta kvaliteten på hälso- och sjukvården eftersom de hjälper till att identifiera fel i processen, men enbart mätningen räcker inte. Det måste vara det första steget mot att fastställa standarder för excellens och kontinuerlig förbättring av vården. Enligt JCAHO kan indikatorerna användas som en vägledning för att övervaka och utvärdera vården och verksamheten inom en tjänst(1). Sjuksköterskorna visade att de har en korrekt förståelse för kvalitetsindikatorernas verkliga betydelse, vilket illustreras nedan:

Jag tror… att de bäst analyserar standarderna, så att säga. De måste ha en praktisk tillämpning. Enligt min erfarenhet skapas ofta vissa indikatorer i vetenskapligt syfte, för att samla in data. Men de fokuserar inte nödvändigtvis på vårdkvaliteten(29).

Jag tror inte att det är bra att bara samla in indikatorer om vi inte har, låt oss säga, en verklig användning för dem(37).

Det observerades dock att sjuksköterskorna inte alltid använder indikatorerna för att förbättra vården, och tycks stanna upp i stadiet av insamling eller övervakning och analys utan att nå stadiet av att genomföra åtgärder. Mätningar bör inte bara betraktas som en intressant metodologisk övning. De måste göra det möjligt att förbättra hälso- och sjukvårdsmetoderna genom att fastställa arbetsnormer och referenspunkter för kontinuerliga förbättringar(13).

En annan kategori som identifierades i sjuksköterskornas uttalanden om vikten av att använda kvalitetsindikatorer var att förbättra kvaliteten på vården. Nedan följer några av uttalandena:

Det är användbart eftersom det hjälper oss att förbättra vår rutin, förbättra den service vi erbjuder patienterna, jag tror att mycket av det är giltigt(10).

Genom att analysera indikatorerna kan man se vilka punkter vi behöver förbättra, vilka punkter vi inte behöver förbättra, slutföra en utvärderingsprocess, vad som fungerar, vad som inte fungerar, vad vi kan förbättra, de kritiska punkterna(13).

I min mening är vikten av att använda dem … vi kan upptäcka de punkter som bör skisseras, de punkter som vi bör betona eller till och med åtgärda fel, förbättra den vård som vi kommer att ge, så att vi blir medvetna om riskerna för våra patienter och våra rutiner kan förbättras(27).

Det är mycket viktigt, det hjälper till att förbättra vården. Problemet är att indikatorerna utvärderas, men de genomförs inte alltid. Det är verkligen viktigt! Eftersom det är ett verktyg och ett instrument som vi kan använda för att förbättra vården(32).

Sjuksköterskorna visade att de är medvetna om att indikatorer är instrument för att förbättra vårdpraxis och övervaka kvaliteten på assistansen. De verkade dock inte kunna införliva alla steg i hanteringen av indikatorerna och visste inte alltid vad de skulle göra med siffrorna. Det bör noteras att viljan att förbättra vårdkvaliteten bör vara en kollektiv attityd snarare än en isolerad attityd. Detta kräver att en kvalitetspolicy införs i organisationerna och ett större engagemang på ledningsnivå.

Kvalitetsindikatorer är verktyg som kan användas för att förbättra vårdkvaliteten genom att identifiera ingripande faktorer i omvårdnadsteamens arbetsprocesser. Denna identifiering kan vägleda åtgärder för att vända det upptäckta scenariot och stödja analysen av bristande efterlevnad av standarder som anses önskvärda. Den kan också styra uppmärksamheten mot de nyckelpunkter i vården som måste ses över(14).

Kategorin som definierar strategier för att nå mål framkom ur följande uttalanden:

Vi har mål i indikatorerna. Om vi inte har nått vårt mål måste vi veta varför vi inte har nått det och hitta en motivering. Rätt… Vi måste förklara varför vi inte nådde målet. Och försöka förbättra(15).

När det sedan enbart beror på vården behöver vi en kritisk analys och vi lägger fram förslag, och utifrån dessa förslag arbetar vi och försöker nå målen. Det är en guide som hjälper mig att analysera vad som fungerar, vad jag kan förbättra, vad som beror på vården, vad som beror på sjukhuset, vad mitt mål är, och det påverkar direkt vårdkvaliteten(16).

Det bör noteras att den information som erhålls med hjälp av kvalitetsindikatorerna kan användas för efterföljande utvärderingar och justeringar av mål som syftar till bästa möjliga kvalitet och resulterar i en bättre förvaltning(15). Genomförandet av indikatorer bör betraktas som en kritisk faktor för förvaltningen och för att omvandla hälso- och sjukvård, utbildning och forskning. Den information som utvinns ur dessa uppgifter bidrar till att känna igen, dokumentera och utvärdera en given situation och stödja beslutsfattandet. Den interna jämförelsen, t.ex. mellan sektorer, och den externa jämförelsen, mellan olika tjänster, hjälper till att se över mål samt nuvarande och framtida beslut(15).

Uttalandena avslöjar de svårigheter som sjuksköterskor stöter på när de använder kvalitetsindikatorer i omvårdnadstjänster. Uttalandena gjorde det möjligt att upptäcka följande konstituerande element: tidsbrist, otillräckligt antal yrkesverksamma och brist på kunskap i ämnet.

Sjuksköterskorna ansåg att tidsbrist var en faktor som hindrade genomförandet av alla steg i förvaltningen av indikatorerna:

På senare tid har det handlat mer om att ha tid för oss att sätta oss ner och faktiskt göra det. För i det här fallet är vi ansvariga för tre sektorer under veckan. Helgen kommer och vi är ansvariga för fem sektorer, så det är svårt för oss att sitta och göra det(2).

När trycket ökar lyckas jag sitta och fylla i siffrorna, men jag har inte tid att tänka på uppgifterna(12).

Det är många blanketter att fylla i. Vi har alldeles för mycket pappersarbete. Det är svårt, för ibland tar det tid som vi inte har, men det är egentligen allt(15).

Ibland är det en fråga om tid, och vi måste ta hand om de brådskande sakerna och de saker som inte är brådskande läggs åt sidan(31).

Uttalandena visade att den största utmaningen inte bara är att förstå betydelsen av indikatorerna eller att få fram bra indikatorer, utan också huruvida man ska upprätthålla och förbättra dem. Debatten om tidsbrist kan relateras till kraven på den vård som patienterna kräver och antalet yrkesutövare som institutionerna anställer(16). I detta sammanhang var en annan aspekt som ofta nämndes det otillräckliga antalet yrkesutövare, vilket avslöjar en alltför stor ordningsbörda som direkt påverkar resultaten av kvalitetsvård.

Det är ganska tufft i vår sektor eftersom det bara finns två sjuksköterskor (3).

Arbetsbelastningen här är enorm. Vi måste ta itu med hela den här sektorn. Vi har inte tid att göra de där små sakerna (4).

Jag kan tala om min sektor, och arbetsbördan är enorm…. (5).

Ibland måste vi arbeta som sekreterare och svara i telefon, prata med familjen eftersom det ibland inte finns någon psykolog eller andra yrkesverksamma(39).

Arbetsbelastningen för vårdpersonalen och bristen på arbetskraft äventyrar kvaliteten, vilket får återverkningar på infektionsfrekvensen och dödligheten(17).

Det minskade antalet arbetstagare på vårdavdelningen anses vara ett hinder för användningen av kvalitetsindikatorer och för utförandet av andra aktiviteter i arbetsprocessen. I en studie som genomfördes på den kirurgiska avdelningen på ett stort sjukhus identifierades att ett minskat antal sjuksköterskor hindrar systematiseringen av den perioperativa omvårdnaden(18). Mot bakgrund av så många bevis konstaterades det att ett minskat antal sjuksköterskor förhindrar genomförandet av kvalitets- och säkerhetsåtgärder. Följaktligen bör institutionernas administration bli mer medveten om detta krav för att orsaka en mer positiv effekt för institutionen, dess yrkesverksamma och dess användare.

En annan svårighet som nämndes av sjuksköterskorna var bristen på kunskap om indikatorerna. Deltagarna rapporterade svårigheter med att använda kvalitetsindikatorerna eftersom de saknade kunskap om hur indikatorerna skulle tillämpas. Indikatorerna bör därför vara lätta att förstå för användarna av informationen. Vikten av att använda indikatorer motiveras av behovet av att övervaka och mäta deras resultat, att kontrollera att de överensstämmer med institutionens mål och möjligheten att bedöma de planerade åtgärderna för att uppnå målen. De måste genereras och hanteras regelbundet och systematiskt så att de kan bli ett värdefullt verktyg för utvärdering och förvaltning(15). Denna situation framkom i följande uttalanden:

Bristen på kunskap(11).

… problemet med yrkesverksamma som inte förstår vikten av detta, så de stödjer det inte(13).

När man inte har kunskapen blir det svårare och mer tidskrävande. Om man vet hur man ska använda dem går det snabbare och blir mer praktiskt att göra(26).

Det handlar om att veta exakt hur man ska göra. För att göra det ändå, i slutet av vårt arbetspass fyller vi bara i indikatorerna, men ibland vet vi inte varför eller vad det är till för, eller vilka resultat det kommer att ge senare(23).

I en studie som genomfördes i Montes Claros, MG, identifierades svårigheterna med att använda indikatorer för att utvärdera resultatens kvalitet och bristen på teoretisk och praktisk kunskap om denna metodik inom hälso- och sjukvården, vilket reflekterar över hälso- och sjukvårdsinstitutionernas ansvar för att förbättra fortbildningsprogrammen(15).