Friktion kan uppstå om du spelar ett ändligt spel på ett oändligt sätt eller vice versa. Det finns också “fördelar” och “nackdelar” som du får om du spelar ett ändligt spel och andra du spelar med spelar ett oändligt spel.

För att återgå till min fråga ovan behandlas de flesta förändrings- eller omvandlingsinsatser i organisationer som ett ändligt spel. Det vill säga att det finns en början och ett slut och att det finns regler som har fastställts med ett objektivt mål i åtanke. Följaktligen försöker organisationens aktörer, det vill säga anställda och andra intressenter, spela ett ändligt spel och vinna.

Om det är uppenbart att det är lättare för organisationer att planera och investera när de behandlar förändringsarbete som ett ändligt spel, hindrar detta tillvägagångssätt då en hållbar förändring? Mitt förslag är ja. Detta beror på att hållbara förändringar som digitala, datakunskap, kundcentrerade och produktorienterade omvandlingar inte har något slut. De måste behandlas som ett spel som fortsätter utan vinnare och förlorare, utan snarare hur en organisation och dess intressenter tjänar på att spela spelet.