Wächters porträttmedalj av Voltaire från 1770 anger Voltaires födelsedatum som “le XX février MDCXCIV” (Finlands nationalmuseum). Voltaire invände mot den långa spetsiga näsan (brev till Collini av den 4 september 1770). Källa: Wikimedia commons.

De medaljer som avses måste vara de som Georg Christoph Wächter designade 1769 och 1770. Intressant nog nämns inget i korrespondensen om ett felaktigt födelsedatum på den tidigare medaljen (jag letar fortfarande efter ett exempel på det). Den andra versionen ger förvisso Voltaires föredragna datum den 20 februari 1694. Voltaire skrev dock minst sju brev mellan 1765 och 1768 där han beklagade sig över ett tryckt porträtt som angav hans födelsedatum som den 20 november 1694. Den 20 februari 1765 skrev han till sin vän Damilaville: “I dag går jag in i mitt 72:e år, för jag föddes 1694, den 20 februari och inte den 20 november som dåligt informerade kommentatorer vill säga”. Han skrev i liknande ordalag till sin tidigare sekreterare Collini samma dag och till duc de Richelieu en vecka senare. Han upprepade detta påstående till Damilaville den 10 maj: “Det sägs att det finns en gravyr efter bysten av Lemoine som för några år sedan såg ganska likadan ut som jag. Det finns hos Joulin’s, quai de la Mégisserie; det är sant att trycket ljuger lite; det visar att jag är född den 20 november 1694 och jag är född den 20 februari”; och återigen den 20 februari 1767. Nästa dag var det duc de La Vallières tur och D’Alembert den 23 mars 1768. Tyvärr har jag, liksom när det gäller Wächter-medaljerna, inte kunnat hitta en version av detta gravyr som anger Voltaires födelsedatum som den 20 november 1694. Kanske en vänlig läsare kan peka mig i rätt riktning…

“François, Marie, Arouet, de Voltaire. Né a Paris le 21 Novembre 1694. Gravé par Aug. St Aubin d’après le buste fait par J. B. Lemoyne. Se vend à Paris Chez Joulain Quai de la Megisserie. Har en tidigare version angett datumet 20 november?

Den 1 januari 1777 vände sig Voltaire fortfarande mot sitt officiella födelsedatum, denna gång till d’Argental: “Om det enligt ett förbannat dopintyg vore sant att jag föddes 1694 i november, skulle ni ändå behöva erkänna att jag är i mitt åttiotredje år”. Inför ett sådant överflöd av datum skulle man kunna göra värre än att välja ett helt annat datum för att fira Voltaire. Nick Treuherz har redan skrivit på den här bloggen om en kort dikt som skrevs för Voltaires högtidsdag, “la saint-François”, den 4 oktober 1767. Correspondance littéraire beskrev firandet: dikter, pjäser, fyrverkerier, middag och en bal där patriarken enligt uppgift dansade till klockan två på natten.

– Alice

Det här blogginlägget är djupt tacksamt för den stora biografin Voltaire en son temps där alla som är intresserade av det här ämnet kan hitta ytterligare information.

Det här födelsedatumet accepteras ofta utan att ifrågasättas. Se till exempel OUP:s blogginlägg om “Voltaires kärleksbrev”.

Se “Interrogatoire du sr Harrouet fils prisonnnier à la Bastille 21 may 1717”, publicerad som en bilaga till Theodore Bestermans utgåva av Voltaires korrespondens (D.app.5.III).

“Dans la cour du palais, je naquis ton voisin” (OCV, vol.70A, s.210).

I 1738 års Vie de Monsieur Jean-Baptiste Rousseau: “Il y avait alors à Paris un café assez fameux, où s’assemblaient plusieurs amateurs des belles-lettres, des philosophes, des musiciens, des peintres, des poètes. M. de Fontenelle kom dit ibland, M. de La Motte, M. Saurin, en berömd geometer, M. Danchet, en ganska föraktad poet, men i övrigt en bokstavsmänniska och hederlig man, abboten Alazy, son till en berömd apotekare, en mycket lärd pojke, M. Boindin, generalåklagare för Frankrikes skattmästare, M. de La Faye, kapten för vakterna vid vetenskapsakademin, M. de La Faye, som var ledamot av vetenskapsakademin, och M. de La Faye, som var ledamot av vetenskapsakademin. Det var en mycket bra idé att ta en titt på denna bok, som publicerades av det franska kulturministeriet, och att ta en titt på den i form av ett häfte. Där granskades alla nya verk med stor stränghet och ibland med mycket bittert hån. ¶ Epigram och mycket vackra sånger gjordes. Det var en skola för intelligens, där det fanns en liten frihet” (OCV, vol.18A, s.38-39).).

“Jag fruktar att Rochebrunes oäkting i sökandet efter intelligens och karaktärsdrag / Inte kommer att tröttna och importera / Armands efterträdare och välgjorda hjärnor” (Voltaire till duc de Richelieu, 8 juni 1744). Märkligt nog tycks Richelieu också ha ansett sig själv vara oäkta. Se Voltaires brev till Mme de Fontaine av den 8 januari 1756 och hans brev till Richelieu av den 10 oktober och 3 december 1769.

Brev av den 15 juli 1753 och 11 augusti 1753. Tjugofem år senare, i slutet av sitt liv, beskrev Voltaire fortfarande vattusot som en familjesjukdom. Se hans brev till Théodore Trochin av den 27 februari 1778.

Brev från Jean Louis Dupan till Suzanne Catherine Freudenreich av den 15 augusti 1756.

Publiceras i OCV, vol.78B.